Kategoriarkiv: Månadens färgtema

Recension: Framing Bodies

Lämna ett svar

Svartvitt fotografi
/Emma-Kara

Häromdagen besökte jag Hasselblads Center och deras utställning Framing Bodies. I pressmeddelandet skriver Hasselbladsstiftelsen:

Sedan mitten av 1800-talet har fotografin varit ett redskap för att definiera och kontrollera subjekt, men även bekräfta och synliggöra sällan skådade miljöer och individer. Urvalet av verk från Hasselbladstiftelsens samling i Framing Bodies belyser detta. Utställningen tematiserar olika fotografiska inramningar av kroppen utifrån perspektiven: övervakning; normöverskridning; arbete och kolonialt förtryck.

De tidigaste bilderna – Berg & Høegs privata och lekfulla porträtt – är från slutet av 1800-talet, men tyngdpunkten i utställningen ligger på arbeten tillkomna de senaste 60 åren med Annica Karlsson Rixons bilder från ett ryskt queerläger och Annika von Hausswolffs stilleben med guldtänder från 2013 som de nyaste förvärven. De 15 fotograferna i utställningen lyfter fram öden som annars inte hade berättats, de erbjuder alternativa perspektiv på etablerade föreställningar om världen – men de påminner oss också om mediets normativa och styrande makt, som fortfarande utövas idag.

FramingBodiesFoto: någon gång kring sekelskiftet 1900.

Jag blev gripen av Berg/Høegs fotografier av kvinnor i manskläder och män i kvinnokläder. De verkar ha haft roligt när de tog bilderna. Ateljén tycks ha varit en tillåtande miljö där lekfullheten fått råda. Jag anar samtidigt ett allvar bakom bilderna som antagligen speglar den problematik som vi fortfarande har idag och som säkert var ytterst närvarande även då.

Marie Høeg i undertøy
Foto: Bolette Berg och Marie Høeg. Marie Høeg sett forfra i vidt strikket undertøy

Länge var fotografiet svartvitt. Jag tycker det platsar väl här i Kulörklubben när vi har svart som tema.

På Wikipedia läser jag  att ordet fotografi kommer från grekiskans φως phos, ljus, och γράφω graphō, skriva, rita, av grekiska grạphhein – skriva, rita, det vill säga att måla, skriva eller rita med ljus.

På utställningen Framing Bodies finns även fotografier i färg, här från ett Queerläger i Ryssland:

Queer
Foto: Annica Karlsson Rixon

I en skog i Ryssland har ett antal kvinnor samlats för att under några dagar leva som de vill, tillsammans. Fotografen står en bit bort, på respektingivande avstånd, som för att inte störa.

/Emma-Kara

Veckans bild

Lämna ett svar

GobelängDetalj ur gobeläng av Nina Nilsson.

Vi gjorde denna gobeläng tillsammans när jag var barn, var det i Spanien eller var det Frankrike? Gobelängen är lång och består av flera bilder, här ett olivträd mot svart natthimlen. Ännu når några strålar trädets ena sida medan mörkret lägger sig på den andra.

/Emma-Kara

Ett svart inlägg i debatten

Lämna ett svar

Lyftkranar och Gasklockan
av Emma-Kara

Under det senaste året har Götaverkens lyftkaranar flitigt diskuterats och debatterats i media. När Damen (fd Götaverken) upphör skall deras fyra stora lyftkranar säljas. Den 5 januari 2015 gick det att läsa följande på Göteborgs-Postens debattsida på nätet:

Kranarna på Norra älvstranden är kraftfulla symboler för Göteborgs industrihistoria, som i dagsläget bildar naturliga varumärken och identitetsmarkörer för staden. Se till att bevara dessa kulturarv innan det är för sent, skriver bland andra Cornelia Lönnroth, museichef på Göteborgs stadsmuseum.
(http://m.gp.se/nyheter/debatt/1.2590413-debatt-kranarna-viktiga-for-goteborgs-identitet)

En betydande byggnad som synts i Göteborg sen 1930-talet är Gasklockan vid Gullbergsvass. En 84 meter hög cylinderformad byggnad. Den 10 dec 2014 gav Länsstyrelsen klartecken till rivning, rivningen kommer att ske till hösten.

För att hedra dessa stadssymboler ville jag uppmärksamma dem på något sätt. Jag lät fotografera kranarna och projicera en av dem på Gasklockan. Jag lät tillverka en gobo (plåtbild eller glasbild vilken används för projektioner med strålkastare).

Gobo_lyftkran
Gobo gjord efter foto av lyftkran. Foto Otto Vilhelmsson, bildbearbetning Emma-Kara

Denna projicerade jag på Gasklockan en sen kväll i maj.

g_DSC_4064webanpGasklockan med projektion. Ljus Emma-Kara, foto Otto Vilhelmsson. 

I natten tycks Gasklockan svart och kranen lyser vitt mot den mörka bakgrunden. För mig är detta en del av Göteborg och jag blir glad när jag nås av nyheten att lyftkranarna kommer att finnas kvar i Göteborg. Kranen sprider sitt ljus i bilden.

Tack Otto för all hjälp!

/Emma-Kara

Veckans bild

Lämna ett svar

Tankar om svart som sorgens färg
Nina N.

Mamma dog på påskafton, den fjärde april. Allt blev inte svart men, jag började tänka i svart, se i svart. Plötsligt funderade jag över sorgband. Finns sådana nu för tiden? En markering som visar omgivningen att man har sorg. Sorgflor, svarta skor, svarta gångkläder, vit näsduk. Svart är djupt och mörkt. Det är stramt och kan verka elegant. I sorg är färgen en markering, lika för alla. Den neutraliserar individen, alla går klädda i samma färg. Lite senare i sorgearbetet (förr, åtminstone på landet där jag tillbringade långa tider) övergick det svarta till grått. Fast strumporna behölls svarta. Alla drack svart kaffe.

Tulipa färg
Tulpan. Tusch, collage 2015. Nina Nilsson.

Svart som natten

Lämna ett svar

SVARTAN MULL – fritt efter Svenska Akademiens Ordbok (SAOB)
Emma-Kara

Svart om natten
På jakt efter svart i Svenska Akademins ordbok (SAOB) finner jag följande:

Blott stjernorna vandra i svartan qväll / Och skuggorna smyga på gången. (Av Victor Emanuel Öman, Lyriska blad. 1-2. Örebro 1857. 1868´).

Här illustrerar jag den svarta natten med en nattbild från Göteborg. Jag skulle kunna valt en bild från djupaste nattvarta skogen men jag tänker att den då skulle vara just helt svart och kanske inte så intressant ur färgsynpunkt.

NattsvartPå väg hem i valborgsnatten tog jag denna bild, ur vilken jag plockade upp olika nyanser av himlens blåsvarta och svarta kulörer. Foto och färgschema E-K.

Himlen har olika nyanser beroende på var vi befinner oss. I staden är det många lampor som bidrar till att lysa upp himlen. Långt från civilisationen finner vi en himmel svart som natten, där ser vi också en klar natt stjärnorna tydligt. En molnig natt utan ljus och lampor är himlen som mörkast. Jag minns min barndoms lantställe där det inte fanns någon möjlighet att orientera sig till det enkla utedasset en molnig natt, ficklampa var ett måste. Begreppet ”svart som natten” känns adekvat.

/Emma-Kara

 

Svartan mull

Lämna ett svar

SVARTAN MULL – fritt efter Svenska Akademiens Ordbok (SAOB)
Emma-Kara

Svart som jord
På jakt efter svart finner jag i Svenska Akademins ordbok (SAOB) följande: det står om svart jord och jag ger ett par exempel nedan, jag har bearbetat texten något för att öka läsbarheten (t ex ersatt förkortningar med hela ord):

SVART … Den gamla formen svartan … förekommer stundom ännu i folkvisestil, särsk. i uttr. svartan mull, svartan jord.

Ur svartan mull och disigt grått / har livet återuppstått. (Av BERGMAN Riket 122 (1944 ). (Bo Bergman) Av Bo Bergman, Riket. Dikter. Sthm 1944).

Här illustrerad med en jordig bild i mitt trädgårdsland.

Svart som jordJag gick till mitt trädgårdsland och tog en bild i skymningen, ur bilden plockade jag några olika nyanser och sammanställde ett färgschema. Foto och färgschema E-K.

Vi ser att jorden har olika nyanser, från blåare grå till bruna toner. I skuggan tangerar de det svarta. Gräver vi ett djupt hål i marken, som när man gräver en grav ligger jorden i skugga och hålet blir väldigt svart. Jorden är ”svartan mull”.

/Emma-Kara

Veckans bild

Lämna ett svar

PåskkärringBild fotograferad ur Elsa Beskows Petter och Lotta på äventyr.

Jag är uppväxt med Elsa Beskows böcker, akvarellerna är vackra och berättelserna spännande. Men det var alltid något kusligt över dem. Jag tror att de svarta siluettbilderna bidrog till denna kuslighet! Farbror Blå som ofta är med hade en sträng uppsyn och man får aldrig se hans ögon. På bilden en gumma som samlade på gamla kläder, hon hittade Petter och Lottas kläder bakom en buske när de var nere i bäcken och badade… Sen fick Petter och Lotta gå utan kläder…

/Emma-Kara

konst – svart

3 svar

SVART PÅ ”PÅSKSALONG”, GALLERI THOMASSEN, GÖTEBORG 2-30 APRIL
Nina Nilsson

Holk för folk
Bland c:a 300 konstverk finns det några i svart som intresserade mig särskilt. Nils-Erik Mattsson och Jens Svensson hade byggt en Camera Obscura kallad ”Holk för folk”. I en ”lagom” stor holk för en eller två personer kunde man kliva in genom en ansiktsformad dörröppning, (fig. 1) draperad i kolsvart sammet (fig. 2). Bilden av en själv uppstod på väggen via det lilla hålet på motsvarande vägg.
Svärtan, det absoluta mörkret inuti lådan är förutsättningen för att en bild skall uppstå,

Camera obscura II
Fig. 1. Ingång genom dörröppning till ”Holk för folk” Mattsson och Svensson 2015.

Camera obscura Fig. 2. Öppnad dörr till ”Holk för folk”.

Blandteknik
Fig. 3. Ett outgrundligt (?) objekt där svärtan bildar omgivning åt ett öga som blickar över en gitarr och en urna. Kent Karlsson.

Kent Karlsson
Fig. 3. Blandteknik. Objekt av Kent Karlsson.

ORKLA
Det mest närvarande konstverket i utställningen stod Elin Wikström för. Själv klädd i svart och vitt agerade hon både som installation och performens. Budskapet pendlade mellan frihet till och frihet från – vad som är tillåtet och inte och blandningen som uppstår ur det. Hon har tagit sig friheten att blanda två fabrikat och fått fram en ny produkt. Handlingen och den nya (!) produkten väcker frågor. Verkets namn: Piracy Bastard Remix Axfood Orkla. (fig. 4) Kontrasten mellan svart och vitt är i konsekvens med handlingen och leder oss att tro på produkten/diskussionen.

Elin WikströmFig. 4. Elin Wikström i aktion kring ”Piracy Bastard Remix Axfood”.

Svartsjuk

1 svar

/Emma-Kara

Svartsjuka
I SAOB kan vi läsa om svartsjuka: I fråga om kärleks- eller vänskapsförhållande: som befinner sig eller brukar befinna sig i ett tillstånd av plågsam ängslan eller oro vanligen i förening med vrede, hat, vanmakt, förtvivlan eller svårmod. Fruktan för eller vid tanken eller misstanken att den person, vars kärlek (eller vänskap) man ensam vill äga, älskas av eller älskar någon annan, varför den älskade (eller vännen) ofta misstänksamt bevakas. 

Svartsjuk Uppslag ur Fröken Livrädd & Kärleken av Joanna Rubin Dranger.

Svart
I grafik och serier är svart vanligt förekommande. Svartvita serier är effektfulla då motivet hamnar i fokus; där finns ingen färg som bidrar till eller förstärker bilden, där finns inte heller någon färg som konkurrerar ut budskapet. Teckningarna, linjerna och tonerna framträder med naken tydlighet. När det gäller svartsjuka tycker jag den fångas väl här. Fröken livrädd vill inte gå sönder. Allt blir svart omkring henne och hon har svårt att se ljuset i tillvaron.

Rädsla
Fröken livrädd är svartsjuk.

Tusch
Tusch är vanligtvis en svart ogenomskinlig vätska vilken används till teckning och kinesisk kalligrafi. Tuschet tillverkas av pigment, för det mesta sot, till exempel kimrök, som har emulgerats i vatten. Tusch säljs också som stänger som måste rivas mot en speciell rivsten tillsammans med vatten. Oftast används en pensel ellerstålpenna för teckning. Tusch kan spädas så att det blir genomskinligt och målas då i olika skikt. En sådan målning kallas tuschlavering. (http://sv.wikipedia.org/wiki/Tusch)

/Emma-Kara

Veckans bild

Lämna ett svar

Svart i naturen

På Smithska udden i Göteborg fann jag en svart bergart. Jag tog en bild och skickade till min vän hobbygeologen. Diabas

Min vän hobbygeologen berättar: Det vi ser är diabas som är en gångbergart (till skillnad från den lika svarta basalten som är en ytbergart) med fältspat i rosa stråk. Han kompletterar med utdrag ur Wikipedia: Den svarta färgen orsakas av pyroxen (en silikatmineralgrupp) och ytterst små korn av järn- och titanoxid.

/Emma-Kara