Projekt – grått i Göteborg

Grått, en blandning av rött, blått, gult svart och vitt
Grått finns som kulör ständigt närvarande i Göteborg – i själva luften – under disiga, dimmiga eller regniga dagar, ibland även i solsken. Att se ut över hamninloppet och försöka fånga något av det grå genom en blandning av komplementfärger är fåfängt. I försök att hitta de ”rätta” färgtonerna har jag inlett en serie bilder där grått blandas av rött, blått, gult svart och vitt.
N. N.

grått i hamnen 2014027Färgschema. Grå kulörer och förmedlare (blått, rött, gult). 2014. Högtryck. N. N.

 

I min bokhylla

Paulsson, Gregor (red.) (1934). Hantverkets bok. [1], Måleri. Stockholm: Lindfors.
Ur artikeln ”Målarfärgernas material” av Stig W:son Bergman.

Grafit
Till färgstofferna räknas grafit. Det är en blandning av kol och järnhaltiga mineral. Namnet kommer från grekiskan och betyder ”skriva”. Det syftar på den för grafit typiska egenskapen att färga papper. Ett användningsområde är blyertspennor. Att ordet ”bly” förekommer beror på att man tidigare trodde att grafit innehöll bly. Så är alltså inte fallet. Ett annat användningsområde är vid tillverkningen av spissvärta. Vi som svärtat spisen inför högtiden vet att smörjmedlet inte gör järnspisen svart utan glänsande grå.
N.N.

I min bokhylla

Kandinsky, W. (1984). Om det andliga i konsten.

Jämvikten mellan vitt och svart, som åstadkoms mellan en mekanisk blandning av dem, utgörs av grått skriver Kandinsky 1912 i Om det andliga i konsten (1984, s. 91). ”En färg som uppstår på det sättet har […] ingen klanglig verkan och heller ingen rörelse. […] Grått är den hopplösa orörlighetens färg.” Jag instämmer i det Kandinsky karaktäriserar som mekaniskt blandat grått. Den färgen har ingen färgton (klang). Yrkesmålare och konstnärer vet att grått kan blandas av ett komplementfärgpar och vitt. Genast den drar mot gulaktigt, rödaktigt eller blåaktigt grått sker en inbördes rörelse åt ett eller annat håll. Kombineras olika ”färgtongrå” kan det uppstå sublima kompositioner. Inte minst inom växtkomposition är dessa olika – oftast grönaktigt grå – färger viktiga färgförmedlare mellan mer kulörta färger.
N. N.

Ludet och grått II
Komposition med grått. Foto: Helen Magnusson.

 

Egna arbeten

brunt, akvarell023
Färgschema i brunt. Akvarell. Nina Nilsson.

Två kompositioner i brunt
Inspirerad av Emma-Karas försök med olikfärgade papper mot bruna bakgrunder valde jag att pröva kombinationer med gouachefärg. I fig.1 ”Brunt & blått” föreställde jag mig en våt höstdag, där himlen speglar sig i de bruna löven och där det växer höstkrokus, Crocus speciosus. Nackdelen med gouachefärgen i det här sammanhanget är att den är ”torr” till sin ytkaraktär och ger inte alls intryck av att spegla ett naturstycke.

I fig. 2 ”Brunt & rosa” såg jag framför mig rosa vårstjärnor, Scilla forbesii ’Pink Giant’ växa i bar jord. Bilden är även en kommentar till Tom Bogaards sällsamma målning The Hinterland.

brunt & blått024
Fig. 1. ”Brunt & blått.” Gouache. Nina Nilsson.

brunt & rosa025

Fig. 2. ”Brunt & rosa.” Gouache. Nina Nilsson.
/ N. N.

Exempel på brun bakgrund

I ett försök att framhäva olika färger mot en brun bakgrund har jag fotograferat pärlor i halsband mot två olika bruna bakgrundstyger.

rosa på brunt Rosa på brun

Här har jag lagt rosa pärlor mot två olika bruna bakgrunder, en kall och en varmare brun. Jag konstaterar att de rosa pärlorna framträder bättre mot den kallare bruna bakgrunden, det kan bero på att kontrasten är större.

Blå på brunt Blå på brun

De blå pärlornas färg är påfallande i båda exemplen. I den övre bilden har pärlorna ett tydligt fokus men i den undre bilden får bakgrundstyget lika stort fokus som själva pärlorna. Pärlorna står i tydlig kontrast mot den varma bruna men de konkurrerar samtidigt med den.

fler på brunt

flera på brun

Här ser vi pärlor med flera olika färger. Den milt rosa pärlan försvinner in i den varma bruna bakgrunden, men de fungerar bättre mot den kallare bruna.

Slutsats
I flera exempel ser jag att den kallare bruna får de färgade pärlorna att framhävas, den varmare bruna blir en större konkurrent. Att en varm färg har en tendens att komma mot en gör att den gärna tar över och slåss om förstaplatsen, pärlorna flyter in i underlaget. Ett undantag från detta tycks vara blått. Det blå står sig bra mot det bruna oavsett nyans. Jag visar här ett tydligt exempel med turkos pärlor:

turkos på brunt Turkos på brun

Den turkosa pärlan sticker ut oavsett bakgrund, kontrasten är total.

Jag får mina försök bekräftade när jag läser Itten (Färg och färgupplevelse, 1971):
”På mörkbrunt (dov, mörk orange) råkar den blå färgen i en upprörd, starkt vibrerande darrning, och det bruna väcks samtidigt till en levande färg. På rödorange behåller blått sin mörka kraft och börjar lysa starkt. Här hävdar sig blått på sitt sällsamma och overkliga sätt.”

Tack till Ellinor på Teater Albatross för lån av pärlhalsband och tyger.

/Emma-Kara

Vad passar till brunt

Jag har undersökt brunt tillsammans med andra kulörer. Jag har arbetat med färgade papper. Utgått från fyra olika bruna bakgrunder och lagt färgade papperslappar ovanpå.

På detta sätt har jag fått fram ett antal färger som jag tycker fungerar bra tillsammans med brunt:

Färger till brunt
Fig. I. Färgprover gjorda med färgat papper av Emma-Kara.

Observera att färgerna som ligger mot det bruna egentligen inte har någon inbördes ordning eller något tänkt förhållande till varandra, utan endast att de fungerar väl mot den bakomliggande bruna.

Under arbetets gång kan det se ut så här:

Brunblå 1
Fig II. Blått mot brunt.

Jag betraktar färgkombinationerna och försöker se (prövar) vilken blå som ”lyfts upp ur” den bruna och förhöjs mot den bruna bakgrunden. Den blå uppe till höger kommer särskilt fram från det bruna. Det blir tydligt två distinkta färger som står mot varandra och på sätt och vis förhöjer varandra. På samma sätt gick jag till väga med ytterligare färger.

Brungul 2Fig III. Gult mot brunt.

Bland gula färger var det svårare att hitta någon specifik kulör som stack ut, men generellt tycker jag mig se att de kalla gula står sig bättre mot brunt än de varma.

BrunlilaFig IV. Lila mot brunt.

Den blålila i övre mitten lockas fram ur det bruna, den rosalila uppe till vänster likaså. Om vi däremot betraktar den lila nere till vänster så flyter den ihop med det bruna, de skiljs inte åt, det upplevs som rörigt och utan karaktär.

Gröna färger med brunt betraktar jag som en naturens kombination som möjligtvis används på kamouflagekläder. Här ser vi exempel på detta:

BrungrönFig V. Grönt mot brunt.

När vi betraktar dessa så kommer de ljusa gröna tydligt fram. De tre i nedre raden extra tydligt.

En reflektion
När jag betraktar mina färgprover konstaterar jag att det är svårare att få en kulör att lyftas mot brun bakgrund om den är mörk, eller om den är varm. Med andra ord; en kallare brun är det lättare att kombinera med andra färger än en varm brun. Ljusa färger tillsammans med brunt är lättare än mörka.

För att utveckla detta skall jag göra tvärtom. Testa de bruna som mindre färgprover mot större ytor i andra färger. Jag återkommer till detta senare.

/Emma-Kara