Kulörkontrast
Den unge studenten Tomas, i Förvillelser av Hjalmar Söderberg, satt och tänkte på hur han skulle vara klädd om aftonen.
”Skulle han ha vitt skjortbröst eller kulört halsduk?” (s. 32)
”… står en grön och stor och mycket gammal ask. Under dess krona drömmer skuggan mörk och sammetsdunkelt grön. Och lyser icke där i gräset något vitaktigt och mjukt, som kunde vara en kvinnas vita kropp?” (s. 65).
Hänförande rader i höstmörkret.
Nina Nilsson
Fram till nu har jag (Emma-Kara) varit på två föreläsningar om perception på Konstfack. Den första handlade om våra sinnen och hur vi ser och den andra om känslor och känslors kopplingar till färg.
Föreläsare; Lennart Högman, psykolog.
VAD VÅRA SINNEN TAR IN
Första föreläsning berörde våra sinnen och hur vi tar in information. Fokus låg på det visuella, alltså vad ögat ser och hur det sedda hanteras i hjärnan.
Det finns några grundläggande komponenter i den visuella världen som hjärnan urskiljer. Färg är en sådan komponent som hanteras separat i hjärnan. Övriga är:
Vi ser det som finns omkring oss, det fångas upp av ögat och når hjärnan där det tolkas och bearbetas och leder till olika reaktioner. Vi kan också aktivt se, titta efter något som hjärnan sen förväntar sig. Detta är två olika sätt som vi ser vår omgivning på. När vi medvetet tittar efter något särskilt ställer ögat in sig på det och vi upptäcker lättare det vi söker; till exempel när vi tittar ut på ett träd i syfte att se om trädens blad har börjat ändra färg som ett tecken på höst. Då är det färgen vi tittar efter och upptäcker. Om vi istället skulle titta mot samma träd för att med hjälp av bladen se om det blåser ute, då är det rörelsen vi tittar efter och upptäcker.
Färgseende
Färger påverkar oss på olika sätt, ett rum med en viss färg kan få oss att komma i en viss sinnesstämning. Vi kan också välja en produkt före en annan beroende på dess färg, kanske för att just den färgen har ett viss symbolvärde. Hur färgen påverkar oss kan bero på olika saker:
En färg kan påverka hur vi reagerar men den kan också påverka våra känslor, vi kan bli glada av en färg, eller känna tillit till något i en viss färg. Detta kan i förlängningen betyda att vi också associerar vissa färger med speciella känslor. Reaktionen är väl beroende av det vi ser och upplever? Det upplevda är kopplat till känslor. Fundera vidare över det.
VAD VI KÄNNER
Andra föreläsningen med Lennart Högman handlade om våra känslor, vad en känsla är för något och vilka känslor som finns. Högman menar att man skiljer på känsla och stämningsläge:
En känsla är något vi har just nu medan ett stämningsläge är något vi befinner oss i under en längre tidsperiod.
Det råder bland forskare en enighet om att vi har ett antal grundkänslor men vilka dessa är råder det däremot oenighet om. På föreläsningen tog Högman upp Plutchik som ett exempel. Vi fick utgå från hans emotionshjul och göra en studentuppgift.
Plutchiks emotionshjul
De åtta grundkänslorna enligt Plutchik:
anger, fear, sadness, disgust, surprise, anticipation, trust, and joy.
(Ilska, rädsla, sorg, äckel, förvåning, förväntning, tillit och glädje)
Bild 1: De åtta grundkänslorna och ytterligare känslor däremellan.
Uppgiften
Vi valde ut tre känslor var och gjorde en tvåfärgad illustration som angav känslan. Därefter tittade vi på varandras emotionsillustrationer och föreslog vilka känslor våra medstuderande hade haft i åtanke när de gjort sina emotionsillustrationer. Illustrationen skulle vara tudelad, som om en horisont delade på färgfälten. Vi ”tecknade” ett hjul på väggen där vi satte upp våra emotionsillustrationer.
Bild 2. Emotionshjul med våra färgprover. Foto: E-K Nilsson.
Vi tyckte oss se några tydliga riktlinjer för hur vi förknippar färg med känslor.
Tillit
Här fann vi att flera hade målat gröna och blå fält. Associationerna gick till gröna ängar och blå himmel eller vatten. Färgerna var dessa:
Blå och gröna färger. (Färgerna är inte identiskt återgivna då de har fotograferats av, sen har jag ”fångat upp” färgerna i programmet InDesign). När jag sitter och gör dessa illustrationer påminns jag om Aris Shirin som skrivit i sin bok Design elements: Color fundamentals, 2012, att ”[Blue] are an excellent choice when one needs color to … communicate trust and conservativeness.” Alla vi som valde ”tillit” använde färgen blå till ett av de två färgfälten.
Kärlek, glädje och en uns förundran
Jag har valt att slå ihop dessa då de hamnade mycket nära varandra i färg, de fick vardera en röd-rosa kombination och en blå-blå. Glädje är grundkänslan.
Klara och rena färger. Det finns också en ljushet bland det varma.
Förväntan och ilska
Förväntan var det två sav oss som valde att illustrera och en försökte finna ilskans färg.
Förväntan är mild och nyfiken medan ilskan är stark i sin färg så som i sig självt.
Förvåning, missnöje och sorg
Det är förvåning och sorg som är grundkänslor, missnöje hamnar mittemellan.
Det är sorgen som fått de urtvättade, blöta blå och rosa färgerna.
Äckel, ånger och djupare sorg
Här är det äckel (längst till vänster) som blivit lite urtvättat, en diffus kombination med vaga kontraster och utan karaktär.
Kommentar
Det var en gagnelig och effektiv övning. Vi blev alla förvånade över hur samstämmiga våra färgval var. Med de mörka tunga gröna och beige färgerna i det känslospann som är motsatt glädje, kärlek och förväntan, där vi istället finner klara och rena färger och tillit som bjöd på blått och grönt.
/Emma-Kara
”Riverbed” på Louisiana
Olafur Eliasson ställer ut verket ”Riverbed” på Louisiana. Enligt konstnären är det ett försök uppbyggt av en hel del lavagrus och sten (hämtat från Island). Det grå gruset ligger på golvet i museets lokaler, (och har således inte någon kontakt med den vulkan som en gång gett upphov till materialet), slingrar sig genom fyra rum och färgas mörkt av en sipprande vattenfåra. Det är slående stor kontrast mellan stenarnas ljusa grå valör och de som av vattnet ”färgas” mörka, ja näst intill svarta. Möjligen är det det som ur färgsynpunkt ger verket mening.
”Riverbed” på Louisiana. Foto: N. Nilsson.
Den vita muren
En av utomhusväggarna vid caféet (fortfarande Louisiana) består av sinnrikt sammanfogad mursten. Den är vitmålad och har en påtaglig och kraftfull materialverkan. I NCS systemet benämner man vitt okulört. Väggen har ingen kulör. Men, den skiftar i svaga färger och valörer allteftersom ljuset under dagen ändras och beroende på om det är regn eller solsken.
Vit mur, Louisiana. Foto: N. Nilsson.
Vitt blir gulvitt, gråvitt, blåvitt, grönvitt… Foto: N. Nilsson.
Den är en inbjudande vägg att klättra på för mindre barn. Jag lade märke till att muren även ändrar eller skiftar färg i området kring pojken i de blå kläderna och runt flickan. Det okulörta vita påverkas och får färg, om än i svagare toner.
Nina Nilsson
Vårt arbete i Kulörklubben har gått i stå. Vi gör därför ett uppehåll med våra undersökningar för att finna en meningsfull fortsättning. För att komma vidare måste det till något annat. E-K N. söker efter tillämpning, så även undertecknad.
Sporadiska inlägg
Vi kommer fortsättningsvis att sporadiskt lägga ut bilder när vi hittar något vi uppfattar som speciellt ur färgsynpunkt.
Projekt
Vi tar oss således en funderare över situationen som helhet och återkommer i januari 2015 med en idé om ett projekt.
Nina Nilsson
Nyligen beskuren boské i entrén till Gunnebo slott. Foto: N. Nilsson.
LJUSHETSKONTRAST
Objekt/målning i utställningen Light Paintings med Mikael Fagerlund, Galleri Thomassen, Göteborg, september 2014. Akrylglas.
BAKGRUND
Ljushetskontrast i Botaniska trädgården
Det var tidigt på morgonen i dämpat i solljus. Rabatterna hade delvis övergått i en annan färgskala sedan jag sist gick där. Vissa delar är brokiga med kalla och varma färger, mättade och omättade om vartannat. Andra är väl sammanhållna. Avsikten var att hitta kontrasterna mellan de ljusa och mörka växterna.
REFLEKTION
De vissnade blommorna har valören gemensam, en blekt, urtvättad valörlikhet i gråaktigt rosa, ljusblått och violett. Störst är kontrasten i de delar som innehåller rödbladiga växter, omväxlande blandade med gult (t.ex. den perenna solrosen Helianthus microsephalus), grumlig rosa rosenflockel (Eupatorium maculatum ’Atropurpureum’) och skarpa rödvioletta färger (Lythrum salicarta ’Feuerkerze’).
Fig. 1. Exempel på färgregistrering med RHS Colour Chart. Gouache. N. Nilsson.
Jag valde att koncentrera mig på de blommande växterna och deras blad och att i färgschemat ta med ett urval av de registrerade kulörerna (fig. 1, 2). Med ”urval” menar jag just det. Hade samtliga kulörer redovisats hade färgschemat som helhet blivit alltför brokigt.
Fig. 2. Färgschema V. Ljushetskontrast. Gouache. N. Nilsson.
FÄRGANALYS & STÄMNING
Färgschemat, alltså min sammanställning av färgerna, speglar inte planteringen som helhet. Den är jämnare och mer dämpad i färgskalan. Men, schemat ger en bild av att planteringen innehåller en mängd växter som ännu sent i september har relativt klara färger. Min färgupplevelse var dock en mer återhållen skala. T.ex. ser man inte rosa blommor från alla lägen. Jag valde därför att pröva färgschemat utan den kulören (fig. 3).
Fig. 3. Färgschema VI. Ljushetskontrast. Gouache. N. Nilsson.
Viktig för stämningen är själva materialet; dess ”stoffighet” som under hösten mildrar färgerna, gör dem mjukare och suddar ut gränserna. Daggdroppar håller sig kvar vid spröda kanter och fröställningar, spindelnät reflekterar ljus och kontrastfärger. Den upplevelsen förmedlar inte färgschemat.
Nina Nilsson
Ljushetskontrast i Mörby centrums tunnelbanestation.
Mörby centrum. Foto Emma-Kara
Skuggspel av Karin Ek och Gösta Wessel.
Lokalen domineras av deras skuggspel i tak och på väggar. Ek och Wessel har på ett effektfullt sätt använt rummets struktur och karaktär när de färgsatt sitt skuggspel, från ett håll är det rosa, från det andra hållet grönt och rakt framifrån blir det trefärgat där kulörerna mixas med en gräddvit färg i ett mönster som påminner om kamouflage…
På bilden ovan övergår takets struktur med en stramare kakelutsmyckning, även den ändrar karaktär från andra hållet då den går i blå och gul färgtoner.
Genialt!
/Emma-Kara
Itten skriver: ”I en komposition med såväl neutrala som kulörta färger gränsande intill varandra, och med samma ljushetsvärde, påverkas de neutrala färgerna så att de förlorar sin abstrakta karaktär. Om de neutrala färgerna skall bevara sin abstrakta karaktär, så måste de kulörta färgerna uppvisa ett annat ljushetsvärde.” (sid. 41 i Färg och färgupplevelse) Med de neutrala färgerna avser Itten olika grå, från mörkaste till ljusaste. Jag tolkar det som att grått genom simultankontrast påverkas av omfärgande kulör. När den kulörta omfärgande har samma ljushetsvärde som den grå påverkas den grå mer.
Jag har valt att testa detta i tre enkla färgscheman som jag gjort i datorn. 
Bild 1. Vågrätt ser vi fyra olika kulörta färger, rosa, blå, grön och gul. Lodrätt har vi fyra grå en ljus, en mellangrå, en mörk och ytterligare en mellangrå.
Vi ser tydligt att den andra och fjärde grå från vänster är mer ljushetslika mot omfärgen än den första som är betydligt ljusare och den tredje som är betydligt mörkare.
Vi ser också att de grå som är mer ljushetslika påverkas mycket av omfärgen. Det är tom svårt att tro att det är samma grå i den andra lodräta raden. Den ljusa grå och den mörka grå påverkas inte alls lika mycket av omfärgen.
För att pröva detta ytterligare gjorde jag två färgscheman till. De kulörta färgerna är mörka i bild 2 och ljusa i bild 3, de grå tonerna är samma som i bild 1.
Bild 2. Här är det den tredje radens grå som påverkas mest då den mörka grå är mer lik sina mörka omfärger.
Bild 3. Här är det den mörka radens grå som påverkas minst, då ljushetskontrasten är som störst.
Kommentar
Jag börjar sakta greppa och förstå, inte bara i teorin utan också i praktiken, samtidigt som jag får en teoretisk bakgrund till det som jag anade redan innan.
Nu på väg till Stockholm och ny träff på kursen; ”Perception, färg, ljus och rum”.
/Emma-Kara
LJUSHETSKONTRAST
Textil. Konstverket är osignerat. Textilen hänger på vårdcentralen Vegakliniken i Göteborg. Foto: N. Nilsson.
kulörklubben 