Författararkiv: Kulörklubben

Blått – ett temaarbete

Lämna ett svar

Av Emma-Kara

Jag har under våren fördjupat mig i blått. Deta i samband med en kurs på Umeå universitet som jag har gått under året; Skapande bild 30hp. Jag kommer att redovisa mitt arbete här på Kulörklubben.

IMG_5871Inspirationsbild 1: Min ljussättning av träd i Trollhättan.

Projektplan: Teamarbete av Emma-Kara Nilsson
En studie i blått

Beskrivning
Jag har för avsikt att göra ett konstnärligt projekt med inspiration i ett citat av Ragnar Josephson. Josephson menar att konstnärer har olika ingångar i sitt verk, ofta är det ett beställningsverk men det kan också vara fritt skapande ur konstnärens egen inspiration, ambition eller drivkraft.
Det finns olika utgångspunkter för ett verk.
Ragnar Josephson skriver i sin bok Konstvekets födelse:

I det förstnämnda fallet utgår konstnären från en text, ett litterärt motiv, en innehållsmässig ide. (…) Den andra vägen begynner med formen, det vill säga det betydelselösa ornamentet. De första skisserna visa en fördelning av en yta – ett proportionsschema, en fördelning av ljus och skugga eller en sammansättning av färgfläckar. Man kan inte klart upptäcka något innehållsmässigt motiv. Konstnären har utgått från impulsen: Jag vill måla något rött! Eller: Jag vill ge en ordning av ljust och mörkt! (Josephson, sid 111-112)

Med inspiration av Josephsons beskrivning vill jag i mitt temaarbete utgå från en färg och jag har valt blå som min färg.

Med mig in i projektet har jag tagit ett antal inspirationsbilder. Jag har lagt in dem, något slumpmässigt, i texten.

Syfte och mål med projektet
Jag ville arbeta kreativt och från början förhållandevis fritt. Syftet var att utvecklas konstnärligt genom att ge mig själv ramar och samtidigt frihet. Jag ville skapa med blått.
Jag vill dessutom undersöka hur den blå färgen påverkas av omkringliggande färger.

IMG_8278Inspirationsbild 2: Slånbär i vid Nimis, Kullaberg.

Mina mål med projektet:

  • producera ett antal grafiska blad med hjälp av screenteknik
  • studera den blå färgens relation till andra färger med utgångspunkt i Johannes Ittens påståenden om blått
  • publicera resultatet av mitt arbete på min blogg Kulörklubben, kulorklubben.com
  • om möjligt ha en utställning med mina grafiska blad

Metod och utförande
Jag utgick från Johannes Ittens påståenden om blått och gör en färganalys med hjälp av färgat papper; blått på gult, blått på svart, blått på brunt, blått på orangerött, blått på lila och blått på grönt.  Det blir ett undersökande arbete för att på så sätt närma mig den blå färgen.
Denna analys kommer jag sen ha med mig in i mitt konstnärliga skapande. Denna färganalys kommer också att vara den fördjupning som berör mitt temaarbete och som jag skall föreläsa om inom ramen för uppgiften.

IMG_0562
Inspirationsbild 3: Två knän möts, båda i blå byxor.

Frågeställning
Hur illustrerar jag den blå kulören? Hur får jag den blå färgen att lyftas fram? Finns det kulörer som den blått går mer väl tillsammans med än andra?
Johannes Itten skriver i sin bok Färg och färgupplevelse, följande om blått:

Står blått mot gult, verkar det blå mycket mörkt och utan strålning.

Står blått mot svart, så lyser blått med ljus ren kraft. Står blått mot lila, verkar det tillbakadraget, tomt och kraftlöst. Det lila fråntar blått varje betydelse genom sin starkare materiella kraft. Om lila görs mörkare, vinner blått tillbaka sin lyskraft. På mörkbrunt (dov, mörk orange) råkar den blå färgen i en upprörd, starkt vibrerande darrning, och det bruna väcks samtidigt till en levande färg.

På rödorange behåller blått si mörka kraft och börjar lysa starkt. Här hävdar sig blått på sitt sällsamma och overkliga sätt.

Om blått står mot det lugnt gröna, så viker det starkt av mot rödaktigt. Endast genom denna avvikelse kan det räddas till levande verkan undan det grönas förlamande mättnad. (Itten, sid 88)

Jag ville studera den blå färgens relativitet i mitt arbete och jag
har utgått från Ittens påståenden.

IMG_5194Glashink av Sara Lo af Ekenstam. Ljussättning av mig.

Temafördjupning
Under arbetets gång ingick att göra en temafördjupning om blått. Jag har alltså dels i uppgift att producera ovan nämnda grafiska blad, delas att göra en fördjupning kring temat. I fördjupningen skall jag pröva Ittens påståenden i digitala bilder och i grafiska blad.

IMG_7580Inspirationsbild 5: Lampor vid målgång, Midnattsloppet

Nästa inlägg kommer att handla om min fördjupning i det blå!

/Emma-Kara

IMG_6966Inspirationsbild 6: Mosaik i Helsingborgs hamn.

Litteratur jag nämnt i inlägget:

Itten, J. (1971). Färg och färgupplevelse: subjektiva upplevelser och
objektiva kunskaper som vägledning till konsten. Stockholm: Norstedt.

Josephson, R. (1991[1955]). Konstverkets födelse. (6. uppl.) Lund:
Studentlitteratur.

 

 

Recension – Rawbotic

Lämna ett svar

Fyra studenter ur avgångsklassen på Stockholms Dramatiska Högskola har satt upp en dansföreställning. Tre studenter har under tre år studerat teaterteknik, en har studerat mask och peruk. Tillsammans gör de Rawbotic, en förställning där tekniken och ljuset står i fokus.

IMG_0740Jonathan Morell i Rawbotic. Foto: Linda Gonçalves

I början, en ensam dansare inuti en kokong, rök fyller kokongen genom en slang som likt en navelsträng tycks ge både trygghet och energi. Han sliter sig lös och tar sig vilsen och sökande ut i rummet. En lampa tänds och söker kontakt.

Lampa och dansare, två karaktärer som i denna föreställning tidvis får lika mycket utrymme. De spelar mot varandra, dansare och lampa, Jonathan Morell i sin dans och Nikita Johansson som styr lampan. En lek och ett allvar på samma gång.

IMG_0738Jonathan Morell i Rawbotic. Foto: Linda Gonçalves

Hur kommunicerar en maskin med en människa? Kan maskiner ha ett medvetande? I Rawbotic är det maskinerna som styr, lockar och söker kontakt. Jonathan Morell är känslig i sin dans, modig i sitt möte med lamporna som tycks ha tagit över världen. Hur skall han förhålla sig? Hur skall han kommunicera? Vacker dans, stark i sitt uttryck, robotaktig och smidig på samma gång och mitt i detta tekniska kaos karaktärernas försiktiga sökande efter kontakt.

IMG_0739Jonathan Morell i Rawbotic. Foto: Linda Gonçalves

Är det moderskeppet som likt en manet kommer ner? Tentakler som enorma stela spindelarmar i rummet får mig att känna mig liten.

Suggestiv musik och avancerad teknik bidrar till att göra denna föreställning till en helhet.

Blått ljus
Föreställningen har genomgående blått ljus. Det finns undantag som väcker uppmärksamhet och är välkomna avbrott i det blå inte minst för att göra det blå ännu mera blå. Jag har ofta eftersökt variation i det blå ljuset. Nikita Johansson har här lyckats fånga det blå ljusets olika variationer och nyanser, från lavender till turkos, fylligt djupt blått varvat med lätta ljusa blå rörelser som strålar ner i rummet.

Vi ser det i de två första bilderna i detta inlägg, variationen. I bilden ovan, ett kluster med lampor som glöder och ger värme till en vilsen karaktär i tekniklandet, till och med lamporna är ljussatta, vi ser ett djupt blått ljusa som ger de svarta armaturerna form.

Jag vill ge en eloge till hela teamet bakom föreställningen för att ni vågade göra det ingen tidigare gjort vad jag vet. En föreställning med utgångspunkt i tekniken och här är det viktigt att tillägga, utan att ta fokus från den enda mänskliga gestalten på scen. En magisk, blå och helt unik föreställning. Jag rekommenderar alla att se den!

IMG_0737Jonathan Morell i Rawbotic. Foto: Linda Gonçalves

Kostym och mask stöttar och berikar denna föreställning. Kontrasten mellan försiktighet och taggighet ger spänning åt karaktären. Linda Gonçalves har gått sin egen väg likt hela föreställningen gör. Bra!

Teamet bakom Rawbotic:
Koreografi och medverkan: Jonathan Morell
Kostym- och maskdesign: Linda Gonçalves
Ljusdesign och teknik: Nikita Johansson
Automation och teknik: Jon Svednell
Projektledning och form: Joel Kant

Spelas endast denna vecka!

/Emma-Kara

Nytt tema – blått

Lämna ett svar

Under våren har jag funderat över blått. Till min hjälp har jag, som så ofta tidigare, tagit Johannes Itten. Itten har gjort ett antal påståenden om blått som jag kommer att relatera till i min undersökning. Frågor som jag har haft med mig är:

  • Hur illustrerar jag den blå färgen?
  • Hur får jag den blå färgen att lyftas fram?
  • Finns det färger som den blå färgen går mer väl tillsammans med än andra?

Jag kommer att prerentera mitt arbete här. Håll utkik!

Blått är fokus för Kulörklubben just nu.

Pappersprover i olika blå nyanser.

//Emma-Kara

På studiebesök i måleributik del 2

Lämna ett svar

Påsken närmar sig och vi tänker ofrånkomligt på gult, gult är påskens färg, i alla fall kommersiellt. Kulörklubben har varit och besökt Måleributiken i Alvik och pratat gult. I detta inlägg fokuserar vi på tapeter, gula tapeter.

Gult i tapeter
 Gula tapeter kan ha olika mängder gult i sig. De kan ha en mer eller mindre gul bakgrund, vara helt gula eller de kan ha gula detaljer bland andra kulörer. I klassiska tapeter är det inte ovanligt med en gulaktig bakgrund.


Den gula kulören i botten har en blek valör och som egentligen inte pockar på någon uppmärksamhet, den ligger enbart som en neutral bakgrund. Vilsam.
”Mönstret Fruit var ett av de första tapetmönster som ritades av William Morris. Redan 1864 gjorde han detta mönster med persikor, citroner, apelsiner och granatäpple. Här ser vi mönstret i varma gula och gröna toner på en mjuk vit botten”. (Bild och bildtext hämtad på Måleributiken i Alviks webshop.)


Här har tapeten en starkare gul detalj i en annars färgrikt mönster.
Savuti från Cole&Son. ”Denna underbara afrikanska lustgård har fångats i en tapet som finns i sju vackra och distinkta färgställningar som var och en har ett eget uttryck: här en version med starka och klara färger mot bakgrund i mörkt petroleumblått”. (Bild och bildtext hämtad på Måleributiken i Alviks webshop.)

 

De gula löven får stor plats spridda över tapetens mönster, vi ser grått, blått och gulgrönt tydligt, djuren i grå och blå toner framträdande på lika villkor som det gula.
Savuti från Cole&Son.

Var finner vi helt gula tapeter eller i alla fall till övervägande del gula? Min upplevelse är att Tricia Guild alltid har använt mycket färg. Jag går till Designers Guild’s tapetkataloger men inte heller där finner jag speciellt mycket gult, i alla fall inte starkt gul.

Undantaget – kanske – är den tonade tapeten Saraille, där hittar vi gult. Jag associerar till äldre tiders målade bröstpaneler men här tonat på tapet.


En tapetvåd av Saraille från Designers Guild.

Några lite udda och galet gula tapeter fann vi dock!

Cole&Son, här tapeten Puzzle.

Det absolut gulaste i hela butiken var barnkatalogen!


Tyvärr speglade den gula utsidan inte innehållet även om vi fann gult bland seriehjältar och minioner. I denna katalog hittade vi den här galna tapeten!

I barnrum är det ofta mycket prylar, leksaker, kläder och gosedjur. För att det inte skall bli för mycket intryck så kanske denna tapeten ändå mest är en rolig idé.

Retro – här finns det gult
För att verkligen hitta gula tapeter fick vi ta oss till Retro-tapeterna för second-hand-fantasten.

En instagrambild från Måleributiken i Alvik illustrerar detta väl!


Bild från Instagram @maleributikenialvik.

Bilden är publicerad med instagramtexten: ”Gult är inte bara något som passar till påsken. 🐥Gult hör våren till, men i år är den pigga kulören även en av de största trendfärgerna. Och det finns många fina sätt att lyfta in gula toner i hemmet. Här ser ni snygga retro tapeter från @missprint_ltd”

Gult är en pigg kulör skriver man i Måleributiken i Alvik i sitt Instagraminlägg. Jag reflekterar över att gul är den ljusaste kulören, intensivast i sin klarhet och ljushet i jämförelse med andra kulörer. Om man blandar in lite svärta i det gula dämpar den sig och blir lite mindre pockande  och aningen lugnare för ögat, vissa kallar det att den gula blir lite skitig. En av riskerna med gult är att kulören kan dra åt det gröna hållet, särskilt när det blir mörkare i rummet eller om ljuset kommer från norr. Blandar man i något rött i den gula kompenserar det för grönskiftningen. Vi kan se det i en av tapeterna ovan, den som har svarta streck med små spretiga bollar i ändan, där är den gula aningen rödare och drar inte alls åt grönt.

Kommentar
Det var spännande att vara på studiebesök i Måleributiken i Alvik. Den intensiva eftermiddagen började med färg och avslutades med tapeter. Tack än en gång Therese Svensson för ovärderlig hjälp i jakten på gult!

/Emma-Kara

Treklang

Lämna ett svar

Färg och form samverkar
Nina Nilsson

Växten Corydalis (nunneört) är ett häftigt exempel på hur färg och form samverkar. Samtliga kulörer – gult, vitt, svart – visar sig vara lika betydelsefulla, lika uppseendeväckande. Det är färger i kontrast, framför allt vitt och svart som möts i den ”tecknade grafiken” och gult som den mest intensiva och ljusa av samtliga färger. Formen har självfallet betydelse för rörelsen. Den vita ”svansen” övergår i gula kronblad och får ett svart huvud på toppen.


Corydalis schanginii ssp. ainae. Foto: Gerben Tjeerdsma.

Veckans bild

Lämna ett svar

Textilt konstverk
Nina Nilsson

På Galleri Anna H i Göteborg visas en samlingsutställning med textila arbeten, några i gula toner. Särskilt varsamt är den gula färgen hanterad i Henriette Ousbecks knutbroderier. Motiven är olika slags lavor, de som växer på stenar och berghällar i vår natur. Jag tror att Ousbecks avsikt har varit att ligga så nära färgverkligheten som möjligt. Särskilt raffinerat blir broderiet där ”knutarna” ger strukturen. Genom dessa bildas skuggor som påverkar färgen, gör den mildare men också djupare.


Lava, broderi av Henriette Ousbeck.

Veckans bild (er)

Lämna ett svar

Fredrikstadbananen
Nina Nilsson

Vid Henie Onstad Kunstsenter utanför Oslo står denna skulptur i gult och beige.
Ur museets hemsida:
På høyden over utescenen står Trygve Fredriksens Filipstadbananen, 1952 , et yndet fotoobjekt. Opprinnelig en reklame plassert på taket til bananmodneriet Banan-Mathiesen på Filipstadkaia. Nå er den deponert på Høvikodden hvor den står som et monument over popkunstens inspirasjonskilder.

Trots sin storlek tar den gula färgen inte överhanden, utan smälter gott in i landskapet, åtminstone vid denna årstid och i mulet väder.


På en kulle utanför museet står ”Filipstadbananen” av Trygve Fredriksen från 1952.  Foto: N. Nilsson.

Närbild. Foto: N. Nilsson.

Veckans bild

Lämna ett svar

Gult objekt på Göteborgs Konstförening
Nina Nilsson

Fredrik Norén arbetar med ett motiv som delvis handlar om omgjorda eller deformerade eller nyskapande möbler. Den gula färgen i ”End Table” är magnifik, tät och övertygande.

Utställningen pågår till den 2 april.


”End Table”, blandteknik 2015. Fredrik Norén. C:a 150×100. Foto: N. Nilsson.


”End Table”, blandteknik 2015. Fredrik Norén. C:a 150×100.
Objektet sett från sidan. Foto N. Nilsson.

 

 

På studiebesök i måleributik del 1

Lämna ett svar

Om gult och dess (eventuella) användning

”Vitt har varit det ledande inom inredning i många år. Nu börjar grått smyga sig försiktigt in, försiktigt. Grått med lite blått i sig, absolut inte grått med gult eller rött i sig.”

Jag har varit på besök i Måleributiken i Alvik för att höra mig för om gult. Vad tycker kunderna om gult? Vill de ha gult? Är gult en storsäljare? Varför inte? Varför inte gult? Mina frågor var många och svaren inte helt lätta att tyda men en sak är säker; kunderna väljer sällan gult. Folk verkar snarare lite rädda för gult. Therese Svensson tog sig tid och guidade mig bland allt det gula.

Det verkar som att det är långt kvar till att gult får en plats i våra hem. I alla fall på våra väggar. Som en detalj kanske, en kudde eller ljuslykta eller i form av detaljer i mässing eller läder men inte gärna på väggarna. Vi tittade på färgprover, vilket  utbud  som fanns och vad kunderna väljer.

Om kunderna vill titta på gula färgprover är det inte de vänstra proverna de tittar på. De är alldeles för gula, intensiva och starka, det är de till höger i bilden de slutligen stannar vid. Dessa färgprover är från Alcro. (Foto E-K).

Måleributiken i Alvik säljer bl a färger från Farrow&Ball.


Gula färgprover från Farrow&Balls hemsida. De räds inte gult och de flesta kulörer är relativt intensiva i färgen. (Jag har gjort en print screen från deras egna hemsida).

Farrow & Balls färger är populära bland kunderna men med undantag för gult, som kunderna sällan köper och mycket riktigt, på provburkarna med gul färg fann vi ett tunt lager damm. Gult verkar inte vara på tapeten.


Provburkar från Farrow&Ball (Foto E-K)

Designers Guild förknippar jag med starka färger. På deras hemsida har jag hämtat följande bild:


Blått har tre rader med färgprover och grönt har två, dessutom finns här turkos. Rött tillsammans med rosa har två rader. Gult däremot, har endast en rad med färger.

Vi plockar ut de gula färgerna från Designers Guilds färgkarta, ser ut så här:


Gula färgprover i förhållandevis bleka nyanser. Bildkvaliteten är inte så bra men den ger en hint om de kulörer vi kan välja mellan.

Vad kommer det sig?
Vad är det som gör att vi undviker gult?
“Gult är fult” rimmar vi ofta på och “gulnade tapeter” är ett begrepp som antyder gamla tapeter där pappret gulnat, “nikotingult” är heller ingen komplimang åt den gula färgen.

Putsade väggar verkar utgöra ett undantag. Så fort ytan har struktur verkar det lättare att acceptera gult. I Stockholm är många hus gula, överallt är det gult. Kan det vara något med strukturen i putsen som gör att vi har lättare att acceptera gult på putsade ytor?


Här ett gult kvarter i Stockholm. Gula hus är en vanlig syn i olika stadsdelar i Stockholm. Kan detta vara längs Sveavägen? (Foto E-K)

Putsade väggar i ett hus i Toscana skulle kunna vara gula, men är oftast ockrafärgade. Den riktigt kalla gula kan vi se som fräsch, den kan få dra åt lime, bara inte tvärtom, bara inte det gula drar åt aprikos, det är en färg som många skyr.

Gult i ljus
Gult påverkas mycket av ljuset. En förhållandevis neutral gul kan i ett kallt ljus se grönaktig ut men om kvällssolen lyser in med sin värme genom fönstret och träffar den gula färgen blir den varm nästan orange. Gul är en känslig färg, “lite kinkig” just för att den påverkas så starkt av olika ljus.

För att den gula färgen inte skall bli grönaktig behöver den blandas upp med rött. Det är ett sätt att kompensera för ett kallt och lite blåaktigt ljus, som t ex dagsljuset är. Men när man blandar upp den gula med lite rött upplever ofta kunden att kulören drar mot aprikos och det skrämmer dem. Problemet är att den kulör som vi ser i färgburken inte är den kulör som vi sedan upplever hemma på väggen. En provmålning bör alltid göras!

En inspiration från Farrow And Ball med deras kulör ”Yellocake” får bli en avslutande inspiration.


Ett rum i gnistrande gult med golv i kontrasterande och lite dämpad turkos. Bild hämtad från Decorating tips from Farrow and Ball.

Fortsättning och tack
Det har är första inlägget av två om gult i Måleributiken i Alvik. Nästa inlägg handlar om tapeter och blir en direkt fortsättning på detta.

Tack Therese Svensson för att du delade med dig av lusten till och känslan för kulörer, inte minst gult! Du gav mig intressanta infallsvinklar och mycket inspiration under mitt mitt besök med fokus på gult.

/Emma-Kara

 

 

Gult som signaleffekt

Lämna ett svar

Grodor, stoppknappar och gula skor
Nina Nilsson

 Kombinationen gult och svart gör dig uppmärksam på att du har en rättighet. Men, pilgiftsgrodan i samma färgkombination signalerar: kom inte nära mig! Mönstereffekten är avskräckande och den sprutar ut sitt dödliga gift om någon råkar överträda gränsen för ej tillåten närhet.

Pilgiftsgroda.

Stoppknapp i blank plast. Gloria i guldgult.

Rött och gult är en vanlig färgkombination. Se t.ex. stoppknappen på på de italienska spårvagnarna. Knappen är röd, men själva hylsan gul och blank. Signaleffekten gult väcker vår uppmärksamhet medan det röda är i fokus.

Skyltdocka i Paris. Foto: Emma-Kara Nilsson.

Denna skyltdocka i varmt gult är ingen varning för något, inte heller en uppmaning att du skall göra något. Den har enbart funktionen att vara dekor – att synas i en färgockuperad miljö – och därmed väcka vår uppmärksamhet. Vi skall se den!

Man i gula skor. Bilden är tagen på Avenyn i Göteborg 2016. Foto: N. Nilsson.

Signaleffekten kan bidra till att förstärka en personlighet. Gult framträder här som en färg där tankarna går till det udda, det vågade. Skorna lyser som gula lyktor och kanske ger de både mannen som bär dem och oss betraktare en glädjekick!