Kategoriarkiv: Egna arbeten

Den blå natten 2

En bild som jag har med mig som inspirationskälla i mitt arbete med Kärlekens stig i Trollhättan är Jan Lööfs fyrvaktaren i Morfar är sjörövare.

fyrvaktaren
Illustration av Jan Lööf ur boken Morfar är sjörövare.

En brant tallslänt ner mot älven skall få ljus med inspiration från denna bild.

I den nyutkomna boken om Jan Lööf, Jan Lööf 75 år, som getts ut på Kartago förlag 2015, står att läsa om Jan Lööfs förhållande till färger. Ika Johannesson ställer en fråga till Jan Lööf om hans förhållande till färg:

En stor skillnad är att dina färger förändrats sen du började jobba i datorn.
Till slut har jag blivit av med min färgskräck. Problemet är att jag saknar färgfantasi.Mina böcker har ofta gått i lite väl bruna, murriga toner. I datorn blir det mer ”äh, jag sätter dit ordentligt rött på något ställe i alla fall”. Färgerna är inte så tråkiga längre. … (sid 12)

Kommentarer till färgsättning återkommer på fler ställen i boken, här kommenterar han Sagan om det röda äpplet: ”Och den gamla nojan, mitt jättedåliga självförtroende när det gäller färg. Det går ju i brunt allting och ser inte färgstarkt ut.” (sid 148). Med datorns hjälp förändras färgsättningen, i den kommande boken om Felix finns en tjej med som huvudperson: ”Tjejen i den kommande Felix-boken har långbyxor. Jag använder ju alltid bruna och varma färger, men hon är faktiskt klädd i rosa och lila, kvinnliga flickfärger.” (sid 232).

Provljussättning
Med tanke på detta vill jag i min ljussättning i Trollhättan försöka färga in en slänt i blått och låta de knotiga och lutande tallarna ta upp värmen i ljuset och det bruna.

I arbetet med ljus används färgfilter. Det är filtren framför ljuskällan som ger ljuset önskad färg. I beräkningen måste ljuskällans vithet eller gulhet räknas in. Vissa ljuskällor har ett vitare eller kallare vitt sken medan andra har ett varmare ljus, (jämför med glödlampor, halogenlampor och ledlampor som vi har för hemmabruk). Brunt ljus är inget ljussättare brukar arbeta med även om det förekommer. Jag har lyckats få tag på tre bruna filer och de ser ut så här:

filterprover
Fyra filterprover med filternamn. Jag har lag dem på min iPad och fotograferat av för att försöka ge en bild av kulören i de transparenta filtren.

Jag är inte helt nöjd med den blå som borde dra mer åt grönt för att närma mig inspirationsbilden lite bättre, men de bruna tror jag kommer att fungera väl med varmvita ljuskällor.

När jag sätter filtren framför mina ficklampor och lyser hemma på väggen ser det ut så här:

IMG_6051  IMG_6047Ljustest med ficklampor och färgfilter på vit vägg. Filter: Lee 232, Lee 156 och Rosco 68.

Jag hoppas kunna visa resultatet av mina tester i slutet av nästa vecka. Premiär för blå natten är den 23 april!

//Emma-Kara

 

 

 

 

 

Den blå natten

I Trollhättan ordnas varje år en kulturnatt, Den blå natten. I år fyller Trollhättan 100 år och de kommer ha ett jubilemumsspecial, Den blå natten förlängs till en vecka, 23-30 april. På vastsverige.com går att läsa: ”Trollhättans jubileumsår till ära sträcker ljusarrangemanget Den Blå Natten ut sig över en hel vecka och växer till en ljuspromenad där vi rör oss i ett belyst, nästintill magiskt älvrum.”

Jag är inbjuden att belysa Kärlekens stig!

21_9_Norra entren_1_IMG_4545  21_7_Nora entrén_2_tallarna_IMG_4547
Norra början av Kärlekens stig. Foto E-K

Kärlekens stig
Kärlekens stig sträcker sig från Olidans kraftstation till början av slussområdet, en sträcka på 1,1 km. För att ta mig an uppdraget har jag delat in stigen i zoner med lite olika biotop. Ett område med yngre lövträd, ett med gamla ekar, en planterad tallskog och branten med krokiga tallar, ett parti har stora granar och på ett ställe sträcker sig berghällen ut i vattnet med en stor stenbumling likt ett jättekast.

350-500  800-1000   
Delar av Kärlekens stig. Skisser av E-K

Konstnärlig inspiration
Till ljussättningen av varje zon har jag valt ut ett konstverk som inspirationskälla. En målning av John Bauer blir inspirationen till ljussättningen av de stora ekarna t ex och en bild av Elsa Beskow ger mig idéer om hur jag skall ljussätta den yngre lövskogen. Till norra entrén har jag valt en bild av Yayoi Kusama som inspiration till färgval och karaktär.

IMG_2821
“Love is calling”, verk av Yayoi Kusama.

Provljussättning
Vi har varit och provljussatt denna del av stigen med ”Love is calling” i våra tankar. Vi arbetade med ljuskällor med olika färger men också med färgade filter som vi satte framför lamporna. Här är två bilder från provljussättningen.

IMG_5865  IMG_5852
Provljussättning Kärlekens stig med inspiration av ”Love is calling” av Yayoi Kusama. Foto E-K

Jag skall försöka hålla er uppdaterade under kommande vecka!

/Emma-Kara

 

Gothenburg Green World

”Blomstergård i André Mollets fotspår” på Gunnebo Slott 2 juli-11 september 2016 
Nina Nilsson

  1. Inför trädgårdsutställningen GOTHENBURG GREEN WORLD 2016 har jag komponerat en blomsterplantering på Gunnebo slott i den formella trädgårdens östra boské. Jag har haft fria händer men valt att arbeta med en trädgårdsgestaltning som knyter an till den franske trädgårdsmästaren André Mollet (död 1665) och trädgårdshistorien. Jag började med att titta på holländska blomsterstilleben och fastnade för Stilleben med stor blomstervas av den holländske målaren Bosschaert d.ä. (1573-1621). Blomsterbuketten innehåller för den tiden typiska – ofta vilda – växter i både ljusa och mörka färger. Det märkvärdiga är att alla växter blommar samtidigt: pion, krollilja, tulpan, narciss, madonnalilja, kungsängslilja, liljekonvalj, iris med flera. Detta fantastiska drömscenario går inte att åstadkomma i verkligheten. Men buketten inspirerade mig till både växt- och färgval. Efter ett antal färgskisser valde jag slutligen att utgå från kontraster i både kulör och ljus.

Gunnebo akvarell red
Färgskiss. Akvarell. Nina Nilsson.

2. I planteringen kommer det att finnas ”surpriser”, något som roar en flanerande publik. Jag har skissat på olika slags fåglar, både flygande och stillastående, pickande frön.

kungsfiskare 2höna skissGunnebo januari 2016 beskuren
Skisser till ”surpriser”. Nina Nilsson. Urna på Gunnebo slott, i förvandlad, tillfällig vinterform ger idé till ”surprise”.

Veckans bild

Hur tar man sig an en design med dessa färger (neutrala) utan att de blir tråkiga? frågar sig Emma-Kara. I november månad är det mycket grått i staden. Inte minst bland gator och trottoarer. Det är inte någon särskild grå kulör som dominerar. Det är snarare dessa neutrala gråaktiga, svåra att färgmässigt sätta ord på. Men nu för tiden lägger sig löv – gula, bruna, rödaktiga – så lämpligt passande mot den grå-neutrala bakgrunden.

Titeln på veckans bild är: Det blåser löv på gatorna i Göteborg.

löven blåser mot gatan
A
kvarell (2015). Nina Nilsson.

Månadens kulörtema

Grumlig magenta och jolmig laxrosa – två av blomsterträdgårdens färger
Nina Nilsson

Schema laxrosa
Fig. 1. Jolmig laxrosa? Färgpaletten visar en tolkning av möjliga laxrosa kulörer, mättade och omättade, ljusa och mörka.

En förutsättning för att föra ett färgresonemang med ord är färgbegrepp, till exempel benämningar. Men benämningar som färgnamn och färgintryck (färgverkan) är inte samma sak. Det första ger namn åt något som har med det andra att göra, men hur pass precist? Ett påstående av många möjliga får statuera exempel.

I sin bok Colour for Adventurous Gardeners skriver trädgårdsmästaren och författaren Christopher Lloyd att den som följer erkända färgregler når ett säkert resultat, men att den äventyrlige trädgårdsmästaren vill pröva något annat. Att pröva något annat är djärvt. Ändå, vissa kombinationer är kanske mindre lämpliga »… certain expressions of a colour may be bad, like a muddy magenta or a mawkish salmon». (Lloyd 2006, s. 8)

Vad innebär påståendet? Och, kan jag komma längre än till Lloyds subjektiva antagande i förståelse av just de färgerna?

Jag tolkar Christopher Lloyd så att vissa färger är svårkombinerade eller mindre lämpliga som till exempel grumlig magenta och jolmig laxrosa (min översättning). Vad Lloyd syftade på kan en läsare knappast ha annat än en sammanfattande eller generell aning om. Det är troligt att han själv visste exakt vad han avsåg för färger, eller snarare blommor i dessa färger. Kanske hade han även sett en sådan (växt)kombination och tyckt genuint illa om den. För en annan betraktare kan de enskilda färgerna ovan, eller sambanden mellan dem, var uttrycksmedlet för en inre känsla av obestämdhet eller vaghet, men också en möjlighet. För att ge det Lloyd skriver mening för någon annan bör benämningarna relateras till färg.

En ”grumlig” färg är för mig en oren färg. Ordet associerar jag med oklar, ogenomskinlig, smutsig, opak, med flera. En ”jolmig” färg saknar friskhet och naturlighet, den är ljummen och fadd. Ordet fadd har flera synonymer till exempel kraftlös, tunn, urvattnad, intetsägande, tom, uttryckslös (Molde 1955, 298).

Magenta är en färg som går att bestämma till en särskild kulörton i och med att den ingår som primärfärg i det digitala färgsystemet CMYK® och även finns som pigmentfärg (Winsor & Newton 28®). Hur den ser ut när den är grumlad är däremot inte självklart för var och en. Magenta kan varieras genom att dämpas med vitt eller svart pigment.

Blommors färger förändras allteftersom kronbladen åldras. De kan uppträda i sina renaste kulörer (läs magenta) och övergå i mer dämpade efter hand som de vissnar. Laxrosa däremot, förekommer inte på motsvarande sätt, mig veterligen, som pigment. Hur ser en laxrosa färg ut för en som är intresserad av växter? Vid slagning på internet visar det sig att laxrosa spänner över ett stort register av kulörer och valörer mellan orange och rosa. De flesta innehåller något gult. Redan där är kulören alltså svårbestämd. Och, hur ser den ut när den är jolmig?

Fig. 2. Hemerocallis Final TouchFig. 2. Daglilja, Hemerocallis sp. ’Final Touch’. Foto: Jonas Bengtsson.

Färgpaletten i fig. 1 visar prov på möjliga laxrosa kulörer, mättade och omättade, ljusa och mörka, kalla och varma liksom någon av färgtonerna på Hemerocallis sp. (fig. 2).

Vid motsvarande slagning på magenta exponeras färger som alla mer eller mindre innehåller blått och följaktligen är kalla. Jag gjorde färgprover på de båda kulörerna och kom fram till att grumlig magenta och jolmig laxrosa har med färgens valör och intensitet att göra och med pigmentinblandning med andra färger (fig. 3). Vid en eventuell kombination ligger svårigheten förmodligen i att båda färgerna är vaga, och vaga samband medger ett vagt och slappt uttryck. För att motverka detta kan man kombinera en vag kulör med en renare till klarare färgton och på så vis uppnå en intressant färgkombination i till exempel ljushetskontrast.

 

fadd laxrosa258  fadd laxrosa 2260

smutsig magenta 2261             smutsig magenta259
Fig. 3. Försök att med oljefärger blanda till jolmig laxrosa och smutsig magenta.

Överst t v. Rött (Beckers kadmiumröd) blandad med grönt (Beckers kromoxidgrön) svart och vitt. Kulören blir mörkare, valören mer gråaktig och intensiteten avtar. Är denna kulör fadd? Färgen är obestämd, ibland tycks den gå åt gult ibland åt blått.

Överst t h. Rött (Beckers kadmiumröd) blandad med svart och vitt. Jag ser kulören som en relativt ren och ogrumlad färg, men, vars intensitet är låg i förhållande till primärfärgen röd. Är kulören fadd? Enligt min syn – nej. Det hade fordrats mer inblandning av svart för att få den mer grumlig. Den hade då blivit gråaktig.

Nederst t v. Magenta blandad med rött, gult (Beckers kadmiumgul) och vitt. Kulören ändrar karaktär, blir varmare och mer obestämd. Betyder det att den är mer smutsig?

Nederst t h. Magenta (Winsor & Newton 28) blandad med svart (Beckers elfenbensvart) och vitt (Beckers blandat vitt). Kulören är dämpad med vitt och svart. Den framträder i olika valörer från mörkt till ljust. Jag ser att magenta (relativt sett) behåller sin renhet. Men, den ljusa valören har en dragning åt grått. Är den därmed smutsad?

Utan den ”praktiska” reflektionen som översättningen till färgbilder innebar hade Christopher Lloyds slutat i att det avfärdats som påstående antingen som obegripligt, eller ointressant eller också accepterats som råd eller anvisning. Men i båda fallen hade den indirekta erfarenhet det representerar hamnat endast som yta på den egna ”medvetenhets- och färdighetskroppen”. Genom den friktion som översättningen till, och testen mot bilder medförde, kom ett reflektionsförlopp igång som förde ett steg vidare. Därmed skapas i minnesreservoaren referenser och sorteringsfack som verkar på sikt, det vill säga fylls med innehåll allteftersom erfarenheten byggs på och färdigheten utvecklas.

 

 

 

Utställning: Färgscheman & växtporträtt augusti – september 2015

Färgscheman och växtporträtt från Göteborgs botaniska trädgård
Nina Nilsson 2015

Asatrantia novemberAstrantia major ‘Roma’, gouache. Nina Nilsson.

”Perennträdgården” kallas de centralt placerade perenna blomsterrabatterna i Göteborgs botaniska trädgård med ett gemensamt namn. De ritades ursprungligen av trädgårdsmästarna Mona Holmberg och Rigmor Celander 1989. I informationsbladet om ”Perennträdgården” kan vi läsa att växterna är ordnade i en glidande skala från bleka pastellfärger till starka varma färger. Vidare, att färgkomposition med perenner är en engelsk tradition, som främst grundar sig på trädgårdspersonligheten Gertrude Jekylls arbeten kring sekelskiftets England.

Det engelska uttrycket ”colour schemes” (färgschema) användes som ett kompositionsredskap av Gertrude Jekyll, t.ex. i boken Colour Schemes in the Flower Garden som utgavs 1911. Jekyll strävade efter harmonisk färgverkan. Hon menade att en rabatts färger skulle höra samman på ett balanserat sätt. Samtidigt skulle det finnas avvikelser i planteringen för att en färgskala inte skulle uppfattas som enformig eller tråkig.

Mitt intresse för Jekyll har resulterat i ett sätt att med färgbilder tolka och analysera planteringar. Under ett år har jag studerat rabatterna i ”Perennträdgården”, följt dess färgförändringar och ibland fått syn på överraskande kombinationer och intressanta färgbilder. Utgångspunkten har varit den enskilda blomman som jag tolkat i växtporträtt – ett subjektivt betraktande. Syftet har varit att visa blommans egenskaper karaktär och stämning. Den samverkande färgbilden – kombinationerna av växter och färg – har undersökts efter färgteman och omsatts i färgscheman. Man kan betrakta dem som en bildlig utsaga, eller en sammanfattning av planteringens färgverkan och stämning vid just det särskilda tillfället.

Vi omger oss av växter, planteringar och natur. Det kan vara gröna stråk som skär genom staden, stadsträdgårdar med kolonilotter, stadsparken som finrum, platser för rekreation eller lek. Trädgården/parken kan vara en plats där vi kommer nära växter som hör till vår natur eller möter främmande växtlighet. Trädgården kan också vara en plats för lärande t.ex. om hur man odlar rosor eller grönsaker, hanterar ogräs och sköter perenner. Med mina bilder och med utställningen vill jag vissa på ett trädgårdsintresse i vilket man inte enbart är observatör utan också aktör.

december018Färgschema i december. Akvarell. Nina Nilsson.

 

Omslag. Thalictrum m flTransparens (höstflox och aklejruta). Akvarell. Nina Nilsson.