Kategoriarkiv: Home

Veckans bild

Ivarsson
Porträtt av Ivan Ivarson (1900-1939)

Färgens tre egenskaper
Enligt Michel Chevreul The Priciples of Harmony and Conrast of Colors and their Applications to the Arts (1987) har färgen tre egenskaper:

färgton (kulör) (hue)
valör (mättnad) (saturation)
intensitet (brightnes)

Färgen har ytterligare egenskaper, sådana som hör samman med pigmenten, substansen. Det kan beskrivas som torrhet och sprödhet, tröghet och lättflytande, glansighet och vattnighet med flera. De tre egenskaperna ovan och de senare påverkar var och en färgens uttryck, både enskilt och i kombination.

Färgens uttryck
Vad är ett färguttryck? Enligt Wassily Kandinsky hör det samman med kalla och varma färger. En enskild kulör kan förmedla värme eller kyla, vaghet eller tydlighet. Ett färgackord kan förmedla harmoni eller disharmoni, expressivitet (utåtriktad rörelse) eller impression (inåtriktad).  Kandinsky skriver att blått kan fördjupas. Jag tolkar det som att ju mer mättad färgen är, ju djupare är den. Om blått komponeras med svart får det blå å andra sidan en sällsam lyster.

Vidare säger Kandinsky att blått är himmelens färg. ”Sjunker” det blå mot svart ”… får det en biklang av nästan omänsklig sorg.” Varför Kandinsky tillskriver den mörka blå färgen det uttrycket (känslan) är inte självklart. Likaså varför han påstår att ”När den blå färgen höjs till en ljusare valör […] blir dess karaktär mer indifferent … Ju ljusare blå desto klanglösare…” (Kandinsky 1984, s. 85). Jag är överens med Kandinsky om att den blå färgen kan upplevas som urvattnad och blek men det är beroende av det sammanhang den befinner sig i.

Porträttet av göteborgskoloristen Ivan Ivarsson består nästan enbart av blå kulörer. På vilket sätt ger dessa olika blå mening åt konstverket/figuren? Skjortan och bakgrunden har samma kulör (ultramarin), men den senare är ljusare. De båda ytorna har en viss transparens. Hatten är mörk (pariserblå), nästan svart.

Ögonens mörka pupiller framträder mot de ljusare glasögonbågarna. Hatten spelar onekligen en viktig roll genom sin (fördjupade) mörkhet och medverkar till att ge porträttet kropp. Om vi ser att den blå skjortan och bakgrunden har en inåtriktad rörelse ser vi samtidigt att hatten framträder. Pariserblått (hatten), som jag uppfattar som något varmare än ultramarin tar form runt huvudet och kommer närmare betraktaren.

Färgens rörelse
Wassily Kandinsky påstår att färger har rörelse. Blått har en ”koncentrisk” rörelse. Blått ”… drar sig tillbaka, bort från den som ser.” Jag tolkar det som att blått har en inåtgående rörelse (drar sig inåt mot sig själv) och en perspektivisk (drar sig bort från betraktaren). Jämför skjortan och bakgrunden i porträttet.

N.N.

Veckans bild

Alvaret, Öland
Gult på Alvaret, Öland. Akvarell, N.Nilsson.

Bildkommentar veckans bild

Under en månad har jag varit uppmärksam på den gula färgen i Göteborg. Det finns klargula blommor i Trädgårdsföreningen, sådana vars kulör varken är varm eller kall. Det förekommer ett och annat gult klädesplagg på människor i tjugofemårsåldern. Dagisbarn bär neongula västar. Men jag har inte sett ett enda par gula skor. Stadens gula brevlådor är inte längre klargula. I blomsterhandeln finns gula chrysanthemum och eventuellt gula rosor. Göteborgs rådhustillbyggnad av Gunnar Asplund har återfått sin ursprungston, en svag, varmt gulaktig valör. Gult är uppenbarligen inte en vanligt förekommande färg.

Veckans bild är en färgtolkning av ett stycke natur på Ölands Alvar. Syftet var vid tillfället att lyfta fram egenskaper och sammanhang i landskapet så som jag uppfattade dem just den dagen och ge det en form, en färg. Bilden innehåller en blå färg – något som leder vidare till oktober månads färg.

N.N.

Gul ögonskugga

På jakt efter gult tittar jag igenom NK:s höstmagasin och finner endast ett plagg som är gult. Jag går ett varv genom NK:s sminkavdelning och finner ingen gul ögonskugga.
Jag går vidare till FACE Stockholm för att ta reda på varför man inte använder gul ögonskugga.
Jag fick till en början inget rakt svar men efter att vi resonerat fram och tillbaka så konstaterades att:
– Det händer ingenting med gult, gult är en rätt neutral färg.
– Gult förknippas med sjukdom och gamla blåmärken.
– Gult kan vara snyggt ihop med något annat, en ögonskugga i en annan färg som kontrast.
– Om en kund vill ha förslag på en ögonskugga är det inte gult man ger förslag på först.
– Smink skall vara en kontrast, göra så att något händer.
– På en mörk person skulle det kunna funka, då blir det kontrast och något händer.
– Inte ens gult nagellack är särskilt snyggt.

Vi testade att lägga på gult på mitt öga, hon har rätt det hände inte mycket.

20130930-101556.jpg

Itten påstår:
Står gult på vitt så verkar det dovt och utan strålning.
Står gult mot rosa kommer det gulas strålkraft inte fram.
Står gult mot orange verkar det som en renad orange färgton.

Med detta i åtanke gjorde jag ett enkelt test på kontrastverkan med gult och hudfärg:

Jag konstaterar att mot det mörkaste färgprovet fungerar det bäst, det blir störst kontrastverkan och som Itten skriver så händer det något med gult och orange, brun är en mörk orange. Gul ögonskugga borde fungera väl när man är riktigt solbränd.

20130930-102016.jpg

/Emma-Kara

Veckans bild

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

I ett av Paris skyltfönster fann jag denna gula docka sitta glänsande likt en kanariefågel i en bur. Det gula står i stark kontrast till omgivningens färglöshet. Färgernas kontrast på dockan får här inte verka och då framhävs inget mer än något annat, den gula kappan blir ett med dockan och får ingen möjlighet att ensam komma till sin rätt. Men skyltningen drar omedelbart uppmärksamheten till sig, vilket vi får misstänka, är syftet.

/Emma-Kara

2000 colour combinations

framsida398

Lewis, Garth (2009). 2000 colour combinations for graphic, textile and craft designers. Batsford. London.

Garth Lewis (1945-) är brittisk konstnär och lärare. Boken om färg är på drygt 300 sidor och innehåller c:a 2000 färgkombinationer. Syftet är att visa på färgkombinationer enligt en utifrån färgsystemet logisk ordning, det med tre primärfärger. Lewis inleder med en beskrivning av färgsystemets uppbyggnad och hur det kan användas i en mängd mer eller mindre lagbundna kombinationer. Boken, som snarare kan liknas vid en katalog, riktar sig till konstnärer och designers som dels arbetar digitalt med färg (CMYK & RGB) och dels med penslar och pigment. Samtliga färgillustrationer är opaka och sammanställda i nonfigurativa form- och färgkombinationer. Boken saknar källhänvisningar. Det gör den inte mindre värdefull i det praktiska användandet, men det är alltid viktigt att visa på vems skuldror man vilar.

I introduktionskapitlet beskrivs bokens upplägg. Färger återges med kulörton, mättnad och ljushet. En egenhet hos Lewis är att han använder ordet ”chroma” när han avser en färgs kulörton och dess mättnad.

En triad (här primärfärgerna rött, gult och blått, (fig. 1) illustrerar modellen för det visuella berättandet (färgkombinationer). Till samtliga färger anges CMYK och RGB nummer.

Efter en relativt noggrann färgintroduktion, inklusive hur varje kapitel är uppbyggt, följer ”Colour Palettes” där primär- sekundär- och tertiärfärg behandlas var för sig. Här visar jag förenklat hur en sådan genomgång ser ut (fig. 1-3).

framsida399
Fig. 1. Triad. Primärfärgerna rött, gult & blått.

ljushetslika392
Fig.2. Ljushetslika. Primärfärgerna justerade så att de överrensstämmer i ljushet och mörkhet.

proportioner394
Fig. 3. Primärfärgerna, exempel på proportioner.

Gult

Relationen mellan analoga färger (de som ligger nära varandra i färgcirkeln) betecknas harmoniska på grund av att de inte innehåller någon dramatisk kulörkontrast. De bygger på en gemensam kulör. I detta fall gult (fig. 4). Författaren skriver att intensiteten hos den gula färgen gör att den bör användas med sparsamhet eller i mindre mättad form i kombination med andra färger (Lewis 2009, s. 54). Om gult varieras i både ljushet och mättnad uppstår starka varma färger, de som pigment ofta kallas jordfärger: gulockra, rå umbra och bränd sienna med flera. Lewis menar att de förmedlar en naturlig atmosfär.

Utvidgad (extended) analog färgpalett innehåller angränsande kulörer till de analoga. I detta fall blågrön och gulröd (fig. 5-6). Således innehåller alla färgerna i fig. 5 gult. Lewis skriver att blågrönt ligger nära ett komplementärt förhållande till rödgult. Han använder begreppen ”yellow-blue” och red-yellow något t.ex. Johannes Itten inte gör. I hans nomenklatur ligger alltid primärfärgen först i det sammansatta ordet. Lewis använder två primärfärger. Där uppstår en otydlighet. Ittens nomenklatur är klarare när han använder sig av en primär- och en sekundärfärg. Red-yellow blir: rödorange och gulorange.

gult triad395
Fig. 4. Analog triad: gulorange, gul, gulgrön. En analog harmoni åstadkoms i denna palett där samtliga färger innehåller gult.

extended analog 1397
Fig. 5. Utvidgad (extended) analog färgpalett där två nya kulörer tillkommit och den gula har tagits bort.

extended analog396
Fig. 6. Utvidgad analog färgpalett. Exempel på proportioner.

Relativa proportioner och balans i färg fås genom erfarenhet och bedömning snarare än via en förutsägbar formel eller mekanisk beräkning. Det är den subjektiva bedömningen som svarar mot ett normalvärde när det gäller skillnader av varje ren färgnyans (Lewis 2009, s. 68).

Efter genomgången av de enskilda kulörerna följer ett kapitel om simultankontrast (färgillusion) och ett om hur vi uppfattar transparens. Det framgår tydligt att illustrationerna i båda kapitlen bygger på konstnären och pedagogen Josef Albers färglära: Albers färglära. Om färgers inverkan på varandra (1982). Garth Lewis avslutar med ett kapitel, där färger och färgkombinationer hämtade från t.ex. natur eller från föremål inom en ”liknande” kontext, och ett där sju konstnärer visar egna verk och de färgpaletter de utgått från (fig. 6-7).

boxar
Fig. 7. ”Monolithic Box series”. Ptolemy Mann 2006.

boxar & rutor
Fig. 8. Exempel på färger i ”Monolithic Box series”.

Ptolemy Manns comments: ”Colour is the most significant aspect of my work as it is the first thing that people relate and respond to . . . There cannot be one palette of ten colours to sum up my years of colour exploration, so this example is simply representative of my approach to putting colours together: a balnce of warm and cool colours alongside a variation in saturation and value from light to dark.” (Lewis 2009, s. 326)

N. N.

Kommentar till Itten – Gult och grönt

Itten skrev: Står gult mot mörkgrönt, då verkar det utstrålande, det överstrålar det gröna.

20130914-144630.jpg

I bilden ser vi en gul trädgårdsstol i en i övrigt grön trädgård. Jag håller inte med Itten, jag får snarare känslan av att det gröna smittar av sig och får den gula att kännas mer grön. Kanske min gröna inte är tillräckligt mörk, Itten har inget bildexempel på detta i min upplaga av Färg och färgupplevelse (1971).

För att kolla om detta gällde mer än just denna stol tog jag min gula gubbe och satte den mot grönt. Jag fick samma känsla här. Kan det vara så att den gula och gröna ligger så nära varandra att det gula fångar upp det gröna. Kan det ha att göra med att den gula är en så pass ljus färg? Jag har inte upplevt detta i exemplen med gult och rosa.

Gul gubbe mot grönt_3176
Foto: Nikita

Men samtidigt så reflekteras det gula i det gröna och gör som Itten säger, smittar av sig, Det gröna tar tacksamt upp den gula färgen eftersom den har mycket gult i sig och den gulas lyskraft är stark.

/Emma-Kara

Ännu en kommentar till Itten – Gult och rosa

Här har vi två till exempel på gult och rosa.

I trosorna från Björn Borg är den gula intensiv i färgen men ändå mild, det kan bero på att det inte finns något rött i den gula – den drar åt det kalla. Det rosa är också mild men gör möjligen den gula mindre gul. Jag tänker att om man gillar gult men inte vill att det skall ta över, då kan man använda det tillsammans med rosa. Jag tänker också att den gula blir mer intressant när den står tillsammans med rosa. Utan den rosa randen hade det möjligen känts lamt.

Byxa gul o rosa

Gubben å andra sidan har en neutral gul färg, kanske även han får konkurrens av bakgrunden?

Gul gubbe me djur_0408Foto i Universeums utställning ”Naturens superkrafter” av E-K

/Emma-Kara

Veckans bild

Vinnare korad i HSB:s skulpturtävling, Kenneth Pils fågelskulpturer skall pryda brf Umbras fasad. Brf Umbra är HSB Göteborgs nästa steg i nya Kvillebäcken, Göteborg.

HSB_UMBRA_PRESS_Kenneth_PilsKenneth Pils lekfulla ”Våra vänner fåglarna” där bofinkar och talgoxar är uppbyggda av två plåtskikt.

Gult mot svart på grått får illustrera månadens färg Gult. Itten (1971) skriver: Står gult på vitt, så verkar det dovt och utan strålning. Det trängs undan av det vita. . . Gult på svart visar sin ljusaste och mest aggressiva lyskraft. Det blir häftigt och starkt, kompromisslöst och abstrakt.  När då gult står mot vitt och svart samtidigt borde en intressant spänning uppstå, gult förlorar utstrålning mot det vita men lyser som starkast mot det svarta. Tydligt är att det svarta inte tar över, det gula orkar lysa igenom och ge bilden lyster och hoppfull glädje, mot den ljusa bakgrunden må gult förlora något i strålglans men det bidrar till en mildhet som neutraliserar det svarta och ger bilden en känslighet som är värdefull.

/Emma-Kara

Kommentar till Itten – Gult och rosa

Här handlar det om att tolka något från ett språk till ett annat, närmare bestämt Ittens påstående: ”Om gult står mot rosa kommer det gulas strålkraft inte fram.” I Ittens egen färgtolkning/illustration i The Elements of Colour (1964) är den rosa och gula kulören lika ljusa. De smälter samman. Möjligen kan man ana att det gula sjunker in eller bort från ytan. I ditt (Emma-Karas) färgprov är den rosa mörkare och klarare och den gula därmed också något klarare. Jag jämför med en växtkomposition från Göteborgs Botaniska trädgård som en illustration till ditt färgprov. Det gröna har naturligtvis betydelse för helheten men intrycket är ändå sådant, att det rosa dämpar det gula.

Rosa och gult.jpg 9.09.2013Komposition med Achillea filipendulina ’Coronation Gold’ och Monarda ’Melissa’. Foto: N.N.

N. N.