Kategoriarkiv: Gul

Om gult

Gult som signaleffekt

Lämna ett svar

Grodor, stoppknappar och gula skor
Nina Nilsson

 Kombinationen gult och svart gör dig uppmärksam på att du har en rättighet. Men, pilgiftsgrodan i samma färgkombination signalerar: kom inte nära mig! Mönstereffekten är avskräckande och den sprutar ut sitt dödliga gift om någon råkar överträda gränsen för ej tillåten närhet.

Pilgiftsgroda.

Stoppknapp i blank plast. Gloria i guldgult.

Rött och gult är en vanlig färgkombination. Se t.ex. stoppknappen på på de italienska spårvagnarna. Knappen är röd, men själva hylsan gul och blank. Signaleffekten gult väcker vår uppmärksamhet medan det röda är i fokus.

Skyltdocka i Paris. Foto: Emma-Kara Nilsson.

Denna skyltdocka i varmt gult är ingen varning för något, inte heller en uppmaning att du skall göra något. Den har enbart funktionen att vara dekor – att synas i en färgockuperad miljö – och därmed väcka vår uppmärksamhet. Vi skall se den!

Man i gula skor. Bilden är tagen på Avenyn i Göteborg 2016. Foto: N. Nilsson.

Signaleffekten kan bidra till att förstärka en personlighet. Gult framträder här som en färg där tankarna går till det udda, det vågade. Skorna lyser som gula lyktor och kanske ger de både mannen som bär dem och oss betraktare en glädjekick!

Gult i staden

Lämna ett svar

På jakt efter gult i Göteborg
Nina Nilsson

Tegel- och gulputsade hus ligger i den historiska delen av det gamla Göteborg. Ett stort antal hus murades i danskt tegel, vars färg benämns ”gult tegel” bland yrkesfolk. Domkyrkan är ett exempel. Utmed Hamnkanalen ligger det putsade fasader i en blek gulvit färg. När eftermiddagssolen tänder färgerna får Tyska kyrkan och Asplunds Rådhus mjuka och varma gulaktiga toner. Dessa liksom rinner ut i vattnet ­– eller speglar sig ­– och tusen variationer vibrerar.

Foto: N. Nilsson.

Vid hamnkanalen hänger en stege där varannan stegpinne är klargul. Signaleffekten ­– den gula kulören ­– är tydlig mot den grå kajkanten, och här handlar det om att vår uppmärksamhet skall riktas mot ett hjälpredskap.

Södra Hamngatan i Göteborg. Foto: N. Nilsson.

En kvinna i skarpt gult lyser tillfälligt upp ett hörn i Östra Nordstan. Den ilskna färgen på hennes kappa är avvisande. Hon skall synas bland nattens trafikljus. Jämför kulören på brevlådan som har en varmare och mer välkomnande gul ton.

Två olika färger, två skilda funktioner. Foto: N. Nilsson.

Gult i naturen

Lämna ett svar

Strandiris
Nina Nilsson

I Göteborgs hamninlopp, ut mot väster, ligger Galterö, en relativt stor ö, rik på olika naturtyper. Där finns berg, hedliknande områden och snäckskalsstränder. Väl skyddad från havet ligger en nedsänkt fuktäng med ett bestånd av strandiris. Kalkbladens gula färg är kall, ljus och strålande.

bild10Svärdslilja (Iris pseudacorus). Galterö, Göteborgs hamninlopp i juni, 2013. Foto: N. Nilsson.

Närmre inpå framträder variationerna. Färgen är mättad och tät, samtidigt klar och frisk. En färganalys visar att blomman innehåller olika gula kulörer, både varma och kalla, ibland gulorange och grå, ibland en purpurton.

bild11Färganalys. N. Nilsson.

Backsippan innehåller de kontrasterande färgerna gult och violett. Här är det naturen som visar oss vägen i komplementfärgparets proportioner. Vi kan bearbeta ”bilden” av en blomma genom att ställa upp ett stilleben med hjälp av några vaser. Och se, det behövs inte mycket gult i en komposition för att det gula skall framträda eller förstärka det violetta.

bild12Backsippa (Pulsatilla patens). Foto: Jonas Bengtsson.

 

Gult och violett

Lämna ett svar

Komplementfärger
Nina Nilsson

Eftersom violett är komplementfärg till gult går detta färgpar fint att arbeta med i en komposition, låta gult och violett bli nyckelfärgerna. För att få variationer i kulören, kan några av de gula fälten blandas med grönt eller rött och de violetta med vitt. Även detta färgschema kan tillämpas på växter. Exempel på växter: röllikor ’Coronation Gold’, ‘Lachsschönheit (vit), stäppsalvia, ängssalvia, gul tigerlilja och stor blåklocka vars frön är kolsvarta.

bild8Färgschema. N. Nilsson.

Gulgrönt
Gulgrönt kan se sjukt ut, men blir uttrycksfullt tillsammans med violett och orange. Ju mer klargult, ju starkare blir uttrycket. Här dämpas gulheten med orange tagetes. Med violett ökar kontrasten.

bild9Sommarblommor i Mariestad. Komposition av studenter på Dacapo Hantverksskola 2012.

Gulorange
Gula blommor är klargula, ibland med en dragning åt grönt vilket gör att de smälter in i den gröna eller torra växtligheten i norden. Ett exempel är smörboll (Trollius eupaeus) vars gula färg lyser dämpat i ett alkärr eller på en fuktäng. Gulorange är kanske den mest ovanliga färgen. Kinesisk smörboll är gulorange och dominerar i intensitet och klarhet. I kombination med blått blir färgackordet pockande och intensivt.

meconopsis-grandis-trollius
Trollius chinensis, Meconopsis grandis. Foto: N. Nilsson.

 

Gult blandas med vitt respektive svart

Lämna ett svar

Färgstjärnan
Nina Nilsson

Gult kan ljusas med vitt och mörkas med svart.

bild6
Färgstjärnan – en färgfigur av Johannes Itten.

Färgstjärnan beskrivs färgernas förhållande till respektive svart och vitt i sex parallella cirklar Johannes Itten kallar zoner: ”Zonen” (Itten 1979, [1969] s. 114). I stjärnans mitt ligger vitt. Mot periferin blir färgerna mättade, och ytterst mörkare i blandningen med svart. Stegvis ändrar alltså den rent gula sin karaktär mot ljusaste gräddvitt till nästan grönsvart.

Analoga färger
De stapelbara stolarnas färger ligger mycket nära varandra i färg. Därmed är de både möjliga och självklara att kombinera. De olika färgerna hör ihop och vi upplever möblemanget som en harmonisk och varierad helhet.

bild7Gulgrönt, gult, gulorange, orange, rödorange, röd. Foto: Emma-Kara Nilsson

DET GULAS GRUNDKLANG

Lämna ett svar

Analoga färger
Nina Nilsson

Den gula färgens grundklang är ljus och varm enligt Kandinsky (1984 [1911] s. 83) och kan aldrig ges något större djup. I den meningen att färgen slår tillbaka mot oss, strålar ut över andra kulörer kan jag se den som en platt slätstruken yta. Tillsammans med analoga kulörer bygger jag ett färgschema där plattheten motverkas genom en kombinationen av de närliggande.

bild4Färgschema kombinerat med mörkt purpur och violett  samt ljust rosa för att nå en större kontrast.
Exempel på analoga är gul, gulgrön, gulorange – orange, gulorange, rödorange o.s.v.

Växtkomposition
Färgschemat kan tillämpas och appliceras på olika områden, till exempel växter. Övervägande gula blommor blandas med gulorange, purpurfärgade och röda för att uppnå en varm komposition. Rosa kyler ner.

bild5
Växtkombination med (f. v.) rudbeckia (både gul och röd), kobrakalla, stjärnflocka, lilja, svartöga, bolltagetes. N. Nilsson.

 

Ur min bokhylla

Lämna ett svar

Johannes Itten (1971) Färg och färgupplevelse.
Nina Nilsson

Samtidigt som färgforskare letade hållbara och klara pigment uttryckte filosofer och konstnärer sina tankar om färg grundade på erfarenhet. Ur detta kom ett strukturerat tänkande. Färger ordnades i kulörta system. Ett för konstnärer användbart sådant (bland flera andra) är den tolvdelade färgtoncirkeln, framtagen av Johannes Itten under 1900-talet. Samtidigt med honom utvecklade Josef Albers ett system som ”beskriver” färgens relativitet. Ytterligare ett färgsystem är NCS systemet, framtaget för färgbeskrivning snarare än att göra anspråk på att förmedla en expressiv upplevelse av färgens uttryck.

I färgtoncirkeln illustreras hur den gula färgen förhåller sig till andra färger. Den är komplementfärg till violett. Det är den ljusaste av alla kulörer. Den omges av de analoga färgerna gulgrönt och gulorange.

bild3Den tolvdelade färgtoncirkeln efter Johannes Itten.

Ur min bokhylla

Lämna ett svar

Nina Nilsson

De gula färgmaterialen är flera, av olika kvalitet och lämpade för olika användningsområden. Om dess historia står att läsa i: Colour in the Making. From old Wisdom to New Brilliance. (2013) Black Dog Publishing.

Tidigt tillverkades gult färgstoff av material man hämtade från naturen; jord, guldfärgade kristaller, bly och tenn. Där vid lag har det alltså producerats flera slags gula färgämnen av blandad kvalitet. Ett är ”aureolin”. Olika koboltsalter maldes till färgstoffet koboltgult vilket började användas inom måleriet i mitten på 1800-talet. Framför allt tycks det färgstoffet ha lämpat sig för akvarellmåleri. ”Zinkgult” är ett färgstoff som härstammar ur chromium, ett ämne som gav upphov till ett antal olika gula kulörer. Över tid övergick dessa dock till att bli grönaktiga. Det syns t.ex. i målningen ”En sommarsöndag på La Grande Jatte” (1884) av Georges-Pierre Seurat.

bild2
Illustration. Nina Nilsson.

 

Ur min bokhylla

Lämna ett svar

Nina Nilsson

Ur Gage, J. (2000). Colour and Meaning: Art, Science and Symbolism. London: Thames & Hudson.

”. . . yellow never seems to have been regarded as a noble colour in the West until the end of the Middle Ages, and it is apparently still regarded as one of the least pleasurable of individual hues.”

Gult har inte betraktats som någon upphöjd färg i den västerländska kulturen, men guldgult har varit knutet till hög prestige inom smyckekonst, religiöst måleri och patinerade möbler som därmed getts en gudomlig strålglans.

Mer om gult finns att läsa på bloggen under GULT från 2013.

Bladguld på träklot. Arbetet är gjort av måleristudenter på Dacapo Hantverksskola c:a 2010.Madonnabild av Fra Angelico..

Nytt tema – Gult

Lämna ett svar

Kulörklubben fortsätter sina färgstudier med att rikta fokus mot gult.
Välkomna till detta nya tema!

I Svenska Akademiens ordbok går följande att läsa om gul:

1) som har den färg (ngn l. ngra av de färgnyanser) som i rägnbågen o- i spektrum med vitt ljus ligger (ligga) mellan orange o. grönt l. ngn mer l. mindre ren skiftning av denna färg; som är av samma färg som guld, citroner, saffran m. m.

gultFärgcollage i papper.

/Emma-Kara