Kategoriarkiv: Månadens färgtema

Den blå natten 2

En bild som jag har med mig som inspirationskälla i mitt arbete med Kärlekens stig i Trollhättan är Jan Lööfs fyrvaktaren i Morfar är sjörövare.

fyrvaktaren
Illustration av Jan Lööf ur boken Morfar är sjörövare.

En brant tallslänt ner mot älven skall få ljus med inspiration från denna bild.

I den nyutkomna boken om Jan Lööf, Jan Lööf 75 år, som getts ut på Kartago förlag 2015, står att läsa om Jan Lööfs förhållande till färger. Ika Johannesson ställer en fråga till Jan Lööf om hans förhållande till färg:

En stor skillnad är att dina färger förändrats sen du började jobba i datorn.
Till slut har jag blivit av med min färgskräck. Problemet är att jag saknar färgfantasi.Mina böcker har ofta gått i lite väl bruna, murriga toner. I datorn blir det mer ”äh, jag sätter dit ordentligt rött på något ställe i alla fall”. Färgerna är inte så tråkiga längre. … (sid 12)

Kommentarer till färgsättning återkommer på fler ställen i boken, här kommenterar han Sagan om det röda äpplet: ”Och den gamla nojan, mitt jättedåliga självförtroende när det gäller färg. Det går ju i brunt allting och ser inte färgstarkt ut.” (sid 148). Med datorns hjälp förändras färgsättningen, i den kommande boken om Felix finns en tjej med som huvudperson: ”Tjejen i den kommande Felix-boken har långbyxor. Jag använder ju alltid bruna och varma färger, men hon är faktiskt klädd i rosa och lila, kvinnliga flickfärger.” (sid 232).

Provljussättning
Med tanke på detta vill jag i min ljussättning i Trollhättan försöka färga in en slänt i blått och låta de knotiga och lutande tallarna ta upp värmen i ljuset och det bruna.

I arbetet med ljus används färgfilter. Det är filtren framför ljuskällan som ger ljuset önskad färg. I beräkningen måste ljuskällans vithet eller gulhet räknas in. Vissa ljuskällor har ett vitare eller kallare vitt sken medan andra har ett varmare ljus, (jämför med glödlampor, halogenlampor och ledlampor som vi har för hemmabruk). Brunt ljus är inget ljussättare brukar arbeta med även om det förekommer. Jag har lyckats få tag på tre bruna filer och de ser ut så här:

filterprover
Fyra filterprover med filternamn. Jag har lag dem på min iPad och fotograferat av för att försöka ge en bild av kulören i de transparenta filtren.

Jag är inte helt nöjd med den blå som borde dra mer åt grönt för att närma mig inspirationsbilden lite bättre, men de bruna tror jag kommer att fungera väl med varmvita ljuskällor.

När jag sätter filtren framför mina ficklampor och lyser hemma på väggen ser det ut så här:

IMG_6051  IMG_6047Ljustest med ficklampor och färgfilter på vit vägg. Filter: Lee 232, Lee 156 och Rosco 68.

Jag hoppas kunna visa resultatet av mina tester i slutet av nästa vecka. Premiär för blå natten är den 23 april!

//Emma-Kara

 

 

 

 

 

Den blå natten

I Trollhättan ordnas varje år en kulturnatt, Den blå natten. I år fyller Trollhättan 100 år och de kommer ha ett jubilemumsspecial, Den blå natten förlängs till en vecka, 23-30 april. På vastsverige.com går att läsa: ”Trollhättans jubileumsår till ära sträcker ljusarrangemanget Den Blå Natten ut sig över en hel vecka och växer till en ljuspromenad där vi rör oss i ett belyst, nästintill magiskt älvrum.”

Jag är inbjuden att belysa Kärlekens stig!

21_9_Norra entren_1_IMG_4545  21_7_Nora entrén_2_tallarna_IMG_4547
Norra början av Kärlekens stig. Foto E-K

Kärlekens stig
Kärlekens stig sträcker sig från Olidans kraftstation till början av slussområdet, en sträcka på 1,1 km. För att ta mig an uppdraget har jag delat in stigen i zoner med lite olika biotop. Ett område med yngre lövträd, ett med gamla ekar, en planterad tallskog och branten med krokiga tallar, ett parti har stora granar och på ett ställe sträcker sig berghällen ut i vattnet med en stor stenbumling likt ett jättekast.

350-500  800-1000   
Delar av Kärlekens stig. Skisser av E-K

Konstnärlig inspiration
Till ljussättningen av varje zon har jag valt ut ett konstverk som inspirationskälla. En målning av John Bauer blir inspirationen till ljussättningen av de stora ekarna t ex och en bild av Elsa Beskow ger mig idéer om hur jag skall ljussätta den yngre lövskogen. Till norra entrén har jag valt en bild av Yayoi Kusama som inspiration till färgval och karaktär.

IMG_2821
“Love is calling”, verk av Yayoi Kusama.

Provljussättning
Vi har varit och provljussatt denna del av stigen med ”Love is calling” i våra tankar. Vi arbetade med ljuskällor med olika färger men också med färgade filter som vi satte framför lamporna. Här är två bilder från provljussättningen.

IMG_5865  IMG_5852
Provljussättning Kärlekens stig med inspiration av ”Love is calling” av Yayoi Kusama. Foto E-K

Jag skall försöka hålla er uppdaterade under kommande vecka!

/Emma-Kara

 

Färg på skulpturala objekt

Idag såg jag Per Agéliis utställning på Göteborgs Konstförening. Och,  jag slogs av att de skulpturala föremålens uttryck till stor del handlade om färg, eller var förankrade i det kulörta. Formerna är platta, skivartade och dekorativa. Det hade legat nära till hands att ge dem klara färger, kanske grundfärgerna. Men de är målade i dovt rött, blått, brunt med flera. Någon är rosa, en annan senapsgul. Intressanta färgkombinationer på dekorativa formbuskage!

Utställningen pågår till den 10 april.

Agelii 1
”Rött buskage” i två delar samt ”Lianer” i bakgrunden till vänster. Konstnär Per Agélii.

Agelii 2
”Blåviolett buskage” i tre delar samt ”Lianer” i bakgrunden till vänster och ”En rar blomma” (rosa). Konstnär Per Agélii.

 

Kusttorget inifrån

Verksamheter
Kusttorget är en plats där bottenplanen i varje hus är fyllt med olika verksamheter, med undantag för Kusttorget 3. I mitten av torget finns ett antal parkeringsplatser och ytan att röra sig på är begränsad.

Ett sätt att färgmässigt betrakta Kusttorget på är inifrån de olika verksamheter som huserar där. Även skyltarna ut mot gatan är värda att uppmärksammas.

Kusttorget butiker
Plan över Kusttorget och dess verksamheter, av Emma-Kara.

 

SKYLTEN
Skylt, Golden Lee. Foto E-K.

Kinarestaurangen Golden Lee, har en stor röd skylt med en turkos fisk. Färgerna är väl avvägda och vi kan se det i färgschemat nedan

KINAN_1
Färgschema. Det vänstra är över skylten och det högra är över fasaden bakom och runt skylten. Båda är väl fungerande i färg (skylten: färgintensitet & ljushetskontrast, fasaden: varma färger). Men vad händer när vi för dem samman?

MIX
Färgschema. Intrycket blir rörigt och obalanserat, färgerna går inte ihop. Det blir oroligt, de mjuka varma färgerna i fasaden faller till föga för de starka färgerna i skylten. Framför allt är det den turkos kulören som ställer till problem. Skylten lyckas med sin intention att synas och fånga ögat men bidrar inte till ett sammanhållet uttryck för torget. Men de som sätter upp skyltar tänker kanske inte i helhet. Det kan jag tycka är synd.

Kusttorget inifrån
Jag väljer att gå in  i restaurangen för att betrakta torget inifrån. Jag har nu ätit lunch och tittat ut på torget. Inredningen är typsik för många kinarestauranger, mörk med inslag av starka färger, här i form av arrangemang med konstblommor.

BLOMMAN
Jag ser torget genom ett fång av konstblommor.

Det är starka och syntetiska färger i blommorna. De står i stark kontrast till fasaden på andra sidan torget. Jag visar ett nytt färgschema.

KINAN_13
Färgschema. Blommorna till vänster och fasaden på andra sidan torget till höger.

Var för sig fungerar färgerna. Kanske inte helt väl i blomstervasen men fasadens färger är milda och håller ihop valörmässigt. Fönsterbågarna är så klart mer mättade i kulören.

MIX3
Färgschema. Tillsammans blir det återigen väldigt brokigt.

Det är något med naturmaterialen i tegel och den gröna färgen som stämmer överens, och när de ställs i kontrast till konstgjorda, starka färger så konkureras den äldre färgskalan ut.

I fönstret står också en porslinsfigur i klassiskt vitt och blått porslin.

FIGURIN

När jag återigen gör färgscheman och jämför händer något annat.

KINAN_12
Färgschema. Porslinsfiguren till vänster och fasaden på andra sidan till höger.

MIX2
Färgschema. Här lägger jag färgerna nära varandra och nu kan jag se en sammanhållning. Trots den intensiva blå färgen finns det skiftningar som mildrar den och får den att smälta väl in i fasadens färger.

Jag är glad att jag gick till Golden Lee och åt god lunchbuffé. Det är lärorikt att iaktta och analysera det man ser. Här blev maten och en blåvit porslinsfigur goda minnen.

//Emma-Kara

Platser i Göteborg

Kusttorget

Kusttorget färgschema 2016Troligt färgschema över Kusttorget kring sekelskiftet. Akvarell. Nina Nilsson.

Om vi googlar på Kusttorget, Göteborg, kommer sidan Majorna.nu upp med underrubriken Förr & nu Kusttorget del 1. Artikeln innehåller två tydliga bilder över hur torget såg ut kring sekelskiftet respektive idag och visar att grundplanen är så gott som oförändrad, men innehållet har ändrat karaktär. Författaren till artikeln (Johan Lundin) skriver

”Det är med ett visst vemod man betraktar hur Kusttorget såg ut runt sekelskiftet 1900. Idag framstår torget som en anonym och tämligen livlös plats, vars främsta syfte verkar vara att fungera som parkeringsplats. Ett sorgligt men inte ovanligt exempel på en stadsplanering som inte fungerat i Göteborg.”

Med tanke på vilka färger husen har idag på t.ex. Allmänna vägen och Såggatan, är det inte osannolikt att fasadfärgerna under sekelskiftet gick i olika valörer av beige, ockra och grått, fönsterbågar och dörrar i engelskt rött och kromozxidgrönt eller verona grönjord (se färgschema).

På senare tid har där öppnats en kombination av café och bar: Crippas café på Kusttorget. Utanför ingången står en bänk med ett fårskinn, ett par stolar och ett bord. Stället bidrar avsevärt till att höja atmosfären och ger en aning om vad som behövs för att ge platsen ett mer färgrikt innehåll (se nr 2 på planen).

Kusttorget_plan_kulörkl
Plan över Kusttorget. E-K Nilsson.

Kusttorget Cripas
Crippas Café. Foto N. Nilsson.

Kusttorget Crippas 2
Den gröna stjärnan utanför Cripas Café.

Kusttorget i ögonhöjd

Materialen och dess kulörer på Kusttorget – en färganalys

Den 8 februari skriver Mark Isitt i Göteborgs-Posten om Kvillebäcken, ett nytt bostadsområde I Göteborg. Det som i artikeln fångade mitt intresse och som jag hänvisar till här, är hans fokus på hur bostadsmiljöerna ter sig ut i ögonhöjd.

” … det som verkligen betyder något: Hur miljöerna ter sig i ögonhöjd. Ska en stadsdel bli framgångsrik, om de boende ska trivas och de utomstående bemöda sig att hälsa på, då måste den mänskliga skalan fungera”. (Mark Isitt, G-P, 8/2 2016)

Jag har gått runt Kusttorget och tittat i ögonhöjd med fokus på ytskikten och dess kulörer och upptäckt att husens första våning i huvudsak är av grå betong, en byggnad undantagen. Kusttorget 3 har en grund klädd i blankpolerad röd granit. Fönsterbågar och fönsterkarmar har olika kulörer beroende på material i fönstren. På torgets östra sida sitter fönster med blågrön ärgad kopparplåt men också träfönster målade i olika gröna färger och nyanser. På västra sidan har ett flertal fönster lackade träbågar, några fönster är målade bruna och bredvid dem är de utbytta mot bruna aluminiumfönster. Torget har således en sida med i huvudsak bruna fönster och en sida med gröna.

Två portar är i lackad ek och övriga portar i brun aluminium.

Analysen nedan visar ett färgschema över de material och kulörer som finns på byggnaderna runt torget, (undantaget själva glasytan i skyltfönstren). De olika rutorna i schemat har fått en procentuell storlek kopplad till förekomst. Jag har tittat i ögonhöjd.

Närbilder_rep_1
Färgschema över fasaderna på Kusttorget i ögonhöjd. 

//Emma-Kara

Länk till artikeln i G-P som jag hänvisat till i inlägget.
http://www.gp.se/kulturnoje/1.2949638–vem-vill-promenera-i-kvillebacken-#sthash.bxFBfcJF.dpuf