Veronica longifolia ‘Blauriesin’. Foto: Nina Nilsson
Bilden är tagen i Göteborgs Botaniska trädgård. Med den inleds det nya färgåret 2014. Violett är inte någon vanlig kulör vare sig på kläder eller i stadsmiljö. Däremot förekommer det en hel del violetta blommor i växtriket.
N. N.
Itten skrev att fruktbarhet, tillfredsställelse, lugn och förhoppning är den gröna färgens uttrycksvärden. Han nämner färgen också i samband med vetande och tro. Om det lysande gröna dämpas genom grått då uppstår lätt en känsla av förlamande lättja. Drar sig däremot det gröna mot gult betyder det ungdomlig glättig natur. Jag har fetmarkerat tre ord som jag valt ut som förknippade med de tre olika gröna. Jag associerade själv till kvinnor i en klassisk sjal sittandes på marken, de har olika gröna sjalar, kan färgen få oss att associera likt Itten?
Fig. 1. Illustration av Nikita Johansson, färgläggning av Emma-Kara.
På sätt och vis är det svårt med tre exakt likadana kvinnofigurer; vi är olika och vårt sätt påverkar hur vi ser ut. Om Itten har rätt borde vi uppfatta den vänstra kvinnan som lugn, förtroendeingivande och klok, kvinnan i mitten mer ungdomligt glättig och kvinnan till höger full av lättja; enligt kristendomen lat, likgiltig och passiv.
Nikita Johansson och jag har också testat grönt med hjälp av tre olika slags kvinnofigurer:
Nu har kvinnorna olika uttryck, de sitter också placerade olika. Får det betydelse för tolkningen? Jag har svårt att se kvinnan längst fram som den ungdomligt glättiga trots färgen på sjalen hon är svept i. Kan kvinnan till vänster stå för stabilitet, vetande och tro? Ni får själva fundera, återkom gärna i en kommentar. Hur vi tolkar färger kan vara väldigt olika men kanske finns det en gemensam association inom en kultur, att färger har en viss tillskriven betydelse.
Nu är det slut på grönt för denna gång, idag är det nyårsafton och i morgon börjar vi det nya året med lila.
/Emma-Kara
När en av sönerna bad mig sticka en skogsgrön mössa började jag fundera. Nån mer färg än grön? Gärna grå och nån till, kanske brun. Jag började skissa helt planlöst och här är resultatet: 
Jag blev inte helt nöjd, kände att mössorna var rätt fula. Då började jag med ett färgschema:
Jag började att välja en grön som kan gå för skogsgrön. Överst valde jag en neutral grå och färger från motsatta sidan av färgcirkeln, ur det röda spektrat. sen valde jag en rödaktigt grå och en blå, tredje och fjärde varianterna valde jag färger som ligger nära utgångslägen, den skogsgröna, en med gulare grön och en med blåare grön. Utifrån dessa kombinationer skissade jag nya mössor, de blev så här:
Mina dessa fyra sista mössor är gjorda med en plan till skillnad från de första. Det ger ett mer enhetligt uttryck och färgvalen känns mer genomarbetade och välkomponerade. Det jag återigen får bekräftat för mig är att en plan är bra. En väl genomarbetad ide ger arbetet en större samklang med mer harmonierande färger. Detta är ett försök att visa på processen, hur det kan se ut när jag arbetar.
/Emma-Kara
God Jul 2013.
Utsikt från mitt skrivbord
Det är kväll och himlens mörker har lagt sig över Göteborg. Utanför arbetsrummet – på Karl Johansgatan – syns kyrkan, fasadbelyst i gulvitt. Klocktornets urtavla är grönaktig. Ljusen ner mot hamnen strålar i gult, speglar sig i vattnet, övergår i orange och rödorange på andra sidan älven. Julen närmar sig. Det gångna året är snart slut.
Vi, Emma-Kara och Nina tar ledigt några dagar och återkommer med januari månads färg: violett.
N. N.
Turkos snö, målning av Martin Jacobsson som ställer ut på Nordiska Akvarellmuseet fram till 16 februari 2014.
En översyn över färgen och dess effekter i inomhusmiljö av Soma Kalia.
Reflektionerna är hämtade ur artikeln Colour and its effects in interior environment: a review, publicerad i International Journal of Advanced Research in Science and Technology (IJARST), vol. 2, Issue 2, 2013, pp 106-109.
Jag presenterar artikeln och hänvisar till ett par bildexempel från tidigare inlägg av Emma-Kara om Sveriges snyggaste kontor. Kalmas artikel vänder sig till arkitekter, designers och de som är intresserade av inredning.”Colour can perform a multiple roles and can affect a person’s emotions, energy level, and séance of order or disorder as well, it can set the tone of an interior and make it seem formal or informal, masculine, cool restful or invitingly worm. The aim of successful interior design is to be able to control these effects through the masterful use of colour as a designtool itself.” (Kalia 2013 s. 106)
Kalia har gjort en undersökning, där han studerat andras utsagor om färgers olika betydelser och ordnat kulörerna i kategorier. Hans källor är hämtade titlar från internet, böcker och tidskrifter utifrån ett antal nyckelord som psychological effect of colour, colour theory, nature of colour m.fl. Metodiskt har han delat in undersökningen efter tre kategorier: 1) färgens psykologiska och fysiologiska effekt, 2) betydelsen av varma, kalla och neutrala färger och 3) färgens effekt på form. Färger han listat är rött, gult, grönt, blått, orange, violett, brunt, svart, vitt och grått.
1) Färgens psykologiska och fysiologiska effekt
Det har gjorts ett antal studier över färgens inverkan på elever i klassrummet under 1990-2000 talet. Resultaten är motsägelsefulla när det gäller att bestämma färgers optimala påverkan på studiemiljön. Dock, aktiva barn föredrar kalla färger medan de mer passiva barnen känner sig bekväma bland varma färger. Alltför många olika kulörer överstimulerar individen. Hon blir stressad i en läromiljö som innehåller både många färger och mönster. Kalias sammanställning i kategorier visar att t.ex. grönt ”It is often the choice of persons who are intelligent, social, who are given to voluble habits of speach, and who often have an intense appetite for food, also calming, relaxing, refreshing.” Komplementfärgen rött däremot ”Speed up the heart and respiration rates and to raise blood pressure.”
Om t.ex. violett kan vi läsa in följande egenskaper: ”The colour of sensitivity and artistic expression. Pale tint of violet are define as playful, magical. Deeply violet is dignified and mysterical.”
I inlägget om Sveriges snyggaste kontor från den 29.11.2013 finns ett foto på ett kontor, eller snarare samtalsrum med stolar i ljust violett och golvytor i en ljusare valör. Stämmer intrycket med citatet ovan?
2) Betydelsen av varma, kalla och neutrala färger
Kulörerna på den varma sidan av färgcirkeln ger en varm atmosfär, uppfattas som bekväma och trevliga (cozy). I inlägget om Sveriges snyggaste kontor finns en bild på matsalsmöblerna i varma, milda kulörer med inslag av lysande rött. De milda gröna och något smutsade rosa tonerna verkar på mig vilsamma och njutbara – den skarpare röda stimulerande.
De kalla färgerna – de Kalma benämner neutrala – inger både kyla och lugn, ” Reduse blood pressure, pulse and respiration rate.” Men, de kan även ge en känsla av depressivitet. Färgerna vitt, svart och grått ligger mitt emellan de varma och kalla enligt Kalma, och har en mindre färgmässig psykologisk påverkan. Färgerna används i rum där man vill uppnå ett minimum av känslomässig effekt. Se bild nr 2 i ovan nämnda inlägg.
3) Färgens påverkan på form
Kalma refererar till Johannes Ittens teori om hur primärfärgerna gult, rött och blått samverkar med formerna triangeln, kvadraten och cirkeln. Därmed kan kulörer antingen betona, försvaga, eller konvertera uppfattningen av en specifik form. Färgen kan t.ex. betona formen, förminska eller förstora den. Enligt teorier på Bauhaus skolan i Weimar hävdades att till exempel kuben med sina horisontala och vertikala linjer kunde kopplas till gravitationen och till den röda kulören.
Sammanfattningsvis kommer Kalma fram till att när man väljer kulörer till interiörer skall man betona både estetiska aspekter och funktionella. En understimulerad miljö kan vara lika förödande som en överstimulerad.
Man kan diskutera artikeln och dess resultat. Jag gör inte det här men funderar över värdet av rekommendationerna.
N. N.
Citat ur Ittens bok Färg och färgupplevelse (1971).
Johannes Itten skriver att ”Grönt är växtvärldens färg, det genom fotosyntes bildade klorofyllet. Då ljus träffar jorden och vatten och luft utlöser elementen, då driver den förkroppsligade kraften det gröna uppåt. Fruktbarhet och tillfredsställelse, lugn och förhoppning är den gröna färgens uttrycksvärden, förening och genomträngande av vetande och tro. Om det lysande gröna dämpas genom grått, då uppstår lätt en känsla av förlamande lättja. Drar sig det gröna mot gult, och kommer det in i det gulgrönas kraftfält, då betyder det ungdomlig glättig natur.” (Fetstilt markering är min).
Jag kommer att testa detta lite mer grundligt längre fram och nöjer mig här med en enkel illustration.
/Emma-Kara
Wassily Kandinsky om grönt
Kandinsky påstår att de kalla färgerna rör sig i horisontalplanet bort från betraktaren och de varma fram mot henne. I professioner där man hanterar kompositionsproblematik, är det viktigt att vara medveten och ha kunskap om detta fenomen; hur färger upplevs – ligger de stilla i horisontalplanet, rör de sig fram mot betraktaren eller bort från henne?
Kalla gröna färger innehåller blått och varma gult. Kandinsky skriver: ”Om exakt jämvikt uppnås vid blandningen av dessa två [blått och gult] i allt diametralt motsatta färger uppstår grönt”. (Kandinsky 1985, s. 86) Där tar de horisontala rörelserna ut varandra och en vila inträder. Vidare skriver han: ”Grönt begär ingenting och påkallar ingen uppmärksamhet. För de mycket uttröttade själarna kan denna fullständiga frånvaro av rörelse erfaras som en lindring, men för de utvilade blir den lätt långtråkig. Målningar som stämts i en grön enhetston [min kursiv.] styrker det påståendet.”
Om jag kopplar Kandinskys ord till den ”andaluciska” grodan är det inte grodans gröna färg som drar uppmärksamheten till sig. Snarare är det grodans öga. Men, bilden är inte stämd i en grön ”enhetston” utan innehåller både gulaktiga och blåaktiga gröna kulörer. Följaktligen kanske den drar blicken till sig på grund av mångfalden former och kulörer/valörer. Den är ju inte heller abstrakt (något man kan tänka sig att Kandinsky åsyftade i sina resonemang), utan föreställande och underfundig – en grön groda bland gröna växter. Undrar hur den hittade dit?
N. N.
Kommentar:
Grodan befinner sig antagligen här för att den omgivande vegetationen minskar risken för upptäckt. Många djur är svåra att upptäcka på grund av deras kamouflage men ögat är ofta avslöjande då formen är så tydligt rund och avviker mot den omgivande naturen. Att ha ett streck i ögat, här i form av en horisontell pupill, eller att ha spräckliga ögon, kan minska risken för upptäckt. Hos denna lövgroda löper dessutom strecket ut från ögat och längsmed huvudet vilket neutraliserar ögats form och placering, om det hade funnits mörkare pinnar eller grenar med på bilden hade detta streck avsevärt minskat risken för upptäckt.
/Emma-Kara
En västlig lövgroda (Hyla meridionalis) i Andalusien. Foto: N. Nilsson.
kulörklubben 