Kategoriarkiv: Månadens färgtema

Färgschema i grönt

2 svar

Att återge gröna växter 
Igår var jag på ett seminarium där jag presenterade ett projekt som handlar om att tolka färgerna i en av heem parkerna i Amstelveen, en förstad till Amsterdam. Parkerna har en sammanlagd yta på c:a 5 ha och är komponerade med i huvudsak inhemska växter (fig. 1). Avsikten har varit att bevara Hollands vilda flora. Parkerna har byggts upp (ett pågående arbete sedan 1939) utifrån två kompositionsprinciper; en med mer estetisk inriktning och en med en mer naturlik.

Safsa fig. 1.
Fig. 1. I det aktuella parkutsnittet för en del av undersökningen används Safsa (Osmunda regalis) som rumsavskiljare. Örtskiktet rymmer ett fåtal arter i varierande form och struktur. Foto: N. Nilsson.

Den mesta växtligheten i dessa parker är under den växande perioden grön. En oändlig mängd gröna kulörer och valörer finns representerade i trädens lövkronor, i buskskikten och i markvegetationen/örtskiktet. Min uppgift har varit att välja ut ett par platser av särskilt färgintresse, några som fångat min uppmärksamhet och som gett ett både spännande och harmoniskt intryck. Där har jag registrerat färgerna och prövat att återge dem i färgscheman (fig. 2 & 3). En diskussion om harmonibegreppet ingår i projektet.

På seminariet fick jag frågan hur jag hanterat de väderomständigheter som påverkar färgens utseende. Den frågan är vanlig och ställs nästan alltid av människor som inte själva är aktiva färgmänniskor i den meningen att de registrerar färger i naturen med hjälp av olika slags redskap, till exempel RHS färgsticka eller helt enkelt målar av natur.  Det är självklart att färgers utseende och uttryck påverkas av till exempel solljuset, regndiset eller skymningen. Likväl kan man tala om att en kulör är till exempel grön, gulgrön eller gul. Mer förfinat än så behöver man dock uttrycka sig i ett vetenskapligt sammanhang. Färgen och dess relativitet (den kontext de befinner sig i) behöver problematiseras. När man skapar verklighet (här färgschema) är den mer komplex än när man analyserar verklighet. Följaktligen ligger det i färgschemat en problematisering.

Fig.A. Färgschem fig. A
Fig. 2. Färgschema över det aktuella utsnittet i fig 1). Gouache. N. Nilsson.

Kommentar till färgschema
Intrycket i fig. 2) är dovhet. Färgerna motsvarar verkligheten väl, så som växterna under en viss tid på dagen i mulet väder visade sig. Men luften står aldrig stilla. Små skiftningar i atmosfären gör att det statiska ögonblicket bara varar en kort stund. Färgschemat ger alltså inte rättvisa åt färgupplevelsen, så som växterna sammantaget visar sig vid olika tidpunkter under dagen. Därför prövade jag att göra ytterligare ett färgschema som utgår från min upplevelse av platsen och möjligen fångar det en helhet som är mer komplex (fig. 3).

Fig. B. färgschema omr. B
Fig. 3. Färgschema över det aktuella utsnittet i fig. 2). Akvarell. N. Nilsson.

En hypotes är att hos betraktaren sammansmälter all den olikartade och komplexa information som ett växtområde med blandat bestånd utstrålar (olika slags ljus, luftens påverkan, växternas textur, kulörerna, valörerna) med betraktarens erfarenhet, och en helhetsbild uppstår. Denna kan återges mer eller mindre väl beroende på erfarenhet och yrkesskicklighet.

Ibland undrar jag över vad som händer, när den som frågar träder ut ur seminarierummet och in i vardagen – om han/hon tänker på vilken färg den röda ryggsäcken har i regnvädret?
N. N.

Månadens färg är grön

Lämna ett svar

grid gron

Jag har varit på på färgseminarium, anordnat av NCS, för att ta del av 2015 års färgtrender. Global color research sätter trenden för 2015. Jag blev inspirerad av färgkollektionen ”Frame” och i bilden ovan har jag med den som utgångspunkt gjort en illustration. Jag utgick från kollektionens gröna färg S1070-G40Y, de kallar den Focus. Mer om färgtrender och Global color research kommer.

/Emma-Kara

Orange dörr – passar det alltid?

1 svar

Den orange dörr som jag visat tidigare fortsätter att fascinera mig. Passar det sig alltid? Kan vem som helst ha en orange dörr på sitt hus? Den orange dörren finns på ett hus med beige fasad:
Beige hus
Fig. A) Dörren lyser upp ett annars ganska neutralt hus i en diskret grå kulör.

Jag ville testa om orange passar på alla hus så jag fotograferade helt enkelt några omkringliggande hus för att testa hur de skulle se ut med orange dörrar:

orange dörrarEtt grönaktigt hus, ett ljusblått, ett rosa och ett rött. Rent spontant upplever jag att orange passar rätt bra till det ljusblå och det rosa huset men inte lika bra till det gröna och röda.

Döm av min förvåning när jag under min fotograferingsrunda hittade en annan orange dörr i samma område, denna gången på ett gråblått hus:

Grått hus
Fig. B) Här är det en gammal dörr som målats orange. Just denna kulör är något mörkare och något mindre gul. Den står bra mot den gråblå fasaden och känns riktigt lyckad.

För att analysera detta gjorde jag ett färgschema över fasaderna och de två olika orange dörrfärgerna:

DörrfärgerJag har tagit fasta på fasadernas kulörer och för tydlighetens skull gjort dem aningen klarare än på fotografierna. I den övre raden har jag satt in den moderna gulorange dörrfärgen (fig. A) och i den undre raden har jag använt dörrfärgen från den ommålade äldre dörren (fig. B).

Det är svårt att få den gulorange att smälta in i fasaderna, den fungerar eventuellt bättre mot den blå och den rosa, se exempel A2 och A3. I nedre raden fungerar det över lag bättre, särskilt bra i exempel B1, B5 och B6 men även B2 fungerar väl.

Ett försök till analys
Blått är komplementfärgen till orange, färgerna stöttar varandra och framhäver varandra och det fungerar.
Rött och orange ligger nära varandra, särskilt med den rödare dörren, ex B4, det är som att kontrasten inte blir intressant, det blir liksom inget av det, då är det bättre med den gulare dörren, A4.
Grönt är komplementfärgen till rött och fungerar därför bättre med den rödare dörren.
Den beige fasaden mår inte bra av den gulare dörren, A1, det är som att dörren får fasaden att bli tristare, det fungerar bättre med den rödare dörren, B1.

Slutsats
Det är härligt att någon vågar sätta in en dörr som är orange, modigt! Det kan funka eller så gör det inte det, det är en chansning och utan att göra en färganalys kan det svårt att göra ett färgmedvetet val. Orange är ingen vanlig dörrfärg och därför har vi ingen egen eller samhällelig erfarenhet att bygga vårt val på. Att arbeta systematiskt med färger, som i testet ovan, kan vara ett sätt att öka medvetenheten kring sitt val och därmed också öka möjligheten till kloka val.

/Emma-Kara

Jättegärna Färger – en recension

Lämna ett svar

En ny bok för barn om färg har kommit ut! Jättegärna Färger Se! Lär! Väx! (Globeförlaget 2010) i svensk översättning av Annika Sternö Anderberg. Den ingår i en serie böcker för barn från 4 år.

jattegarna-farger
I den här boken ges vi möjlighet att upptäcka naturens olika färger, se att färger förändras med årstider och att färger finns i många olika kulörer och nyanser. ”Orange är den mest lysande av alla färger, från största pumpan till minsta.”

Orange uppslagVarje uppslag har en färg som tema. Detta är ingående och även bakgrunderna till objekten har denna färg, som här – i bokuppslaget ovan – är aprikosen lagd mot en ljust orange botten. Att författarna valt att använda en bakgrund i samma färg linnebär att variationerna inom det orange färgspannet kommer fram tydligare. Se närbild på aprikosen:

Persika
Skiftningarna i aprikosen kommer fram och vi kan tydligt se de rosa och lila kulörtonerna i aprikosens rundning.

I boken möter vi de fantastiska färger som finns i naturen, grönt, lila, rosa och blått men också vitt, svart och grått. Randigt finns med där zebran och löken är exempel. Skimrande har fått ett uppslag och genomskinligt som räkan eller maneten. I boken väcks frågor kring färg och en fascination för naturen. Jag kan varmt rekommendera den för alla er som vill läsa och inspirera om färg för barn nära er!

/Emma-Kara

Veckans bild

Lämna ett svar

Ranunkler & prickar, beskuren
Ranunkler i vas och prickar.

Valörlikhet
Tre ranunkler är samlade i en bukett. Likhet i valör ger mening åt dessa tre blommor liksom dess kronblad formade till en boll. Den inbördes relationen är rundhet och ljus. Alla färger är på ett ungefär lika utspädda, alltså mycket ljusa. Det gäller även vasen i det pressade glaset med dess gulaktiga kulör. Den orange färgtonen förmedlar värmen i den rosa blommans mitt över till den gula. Dukens blå prickar understödjer blommornas personligheter.  Ja, nu handlar det lika mycket om form som om färg.

Ibland kan jag inse det meningslösa i att frigöra färgen från formen.

N. N.

Orange Tagetes

Lämna ett svar

I arbetet med att lära trädgårdsstudenter på utbildningen Trädgårdens hantverk & design, GU att arbeta med färglära och växtkomposition ingick att pröva laborativt hur växter och dess kulörer uppträder tillsammans. Här är ett axplock ur en större sommarblomsplantering; ”Circle & Sticks”. I kompositionen arbetade studenter tvärt emot alla ”regler” om gult. De kombinerade gult på ett uppseendeväckande och samtidigt njutbart sätt med den rätt svåranvända bolltagetes (Tagetes erecta).

Tagetes gulFig 1. En uppseendeväckande färgkombination som består av gult (första ordningens färg), orange (andra ordningens färg) och gulgrönt (tredje ordningens färg). Här uppträder också ett formmässigt spänningsförhållande (kontrast) mellan det kompakta växtsättet hos bolltagetes och det spröda, skira och följsamma hos fjäderborstgräset (Pennisetum setaceum).

Orange tagetesFig. 2. En häftig komplementkontrast mellan blå Salvia farinacea ’Victoria’ (salvia) och orange bolltagetes. Den mildras något av det ljusgula fältet i bakkanten (Lycimachia nummularia ‘Aurea’).

Orange
Fig. 3. Simultankontrast.

När två färger ur andra ordningens färger placeras intill varandra sker en ömsesidig påverkan som innebär att de båda färgerna mer eller mindre förlorar den färg de har som gemensamt element. T.ex. har de två färgerna orange och grönt, gul som gemensam färg. Placerade tillsammans förlorar var och en sin ”egen” färg. Orange blir rödare och grön blir blåare jmfr. fig. 1) i ”Circle & sticks”. I fig. 2) förekommer orange och grönt, men även orange och violett som har den röda färgen gemensamt. Lagda intill varandra påverkas färgerna så att orange blir gulare och violett blir blåare (fig. 3).

N. N.

”Strandfynd” på Lofoten

Lämna ett svar

Hilda Fürst kommenterar sina strandfynd.  Svolvaer, Lofoten 2012.

Hilda Furst
Strandfynd. Foto: Hilda Fürst 2012.

”Jag tycker att det mest intressanta med att jobba med skräp och övergivet material, att jag inte får välja färg själv.

Materialet finns där och nu gäller det att göra något av det. Sortera, dona, bygga, associera till former figurer och vad de kan tänkas ha använts till. Frej (Wichman) och jag hittade en djup vik, full av skräp i alla möjliga färger. Vi kände dels att vi ville städa upp i den fina viken, men vi blev också som barn när vi såg alla färger, tunnor och drivved.

Något vi tyckte var en häftig känsla också, var att vi inte visste om någon någonsin kommer att se det.

De orange-gul-ockra färgade bitarna är en liten annan historia.

Främst fastnar jag för den intensiva, vackra färgen som är i olika nyanser för varje bit.

Jag har svårt att förstå vad det verkligen är för något, men jag tror jag kommit fram till att det är skumgummi som legat länge i havet. Eller gamla bojar, flöten. Fina är de och de finns överallt. Påminner om gammalt isoleringsmaterial som det ju också kan vara. Fragment av något större. Byggstenar. Jag blir sugen på att brodera i dem.

Det är speciellt med material det som finns spår av tid i. Det är ett värde i sig.

Drivved och strandfynd är ju något som många fascineras av och har gjort i alla tider. Det känns som man hittar en skatt.”

Hilda Fürst

Veckans bild

Lämna ett svar

orange dörr_100Orange dörr i Kungsladugård. Foto Emma-Kara

Kungsladugård har många färger på sina hus. En dag såg jag denna nyinsatta dörr sticka ut lite extra. Aris Sherin skriver att klara färger gärna fångar betraktarens uppmärksamhet, men att de i grupp kan bli irriterande för ögat och minska tydligheten. (Sherin, Design Elements: Color Fundamentals, 2012)

/Emma-Kara

Veckans bild

Lämna ett svar

trädgårdssolbrud
Helenium autumnale ‘Waltraut’. Foto: N. Nilsson.

Sommaren 2010 hade jag en visning i Göteborgs Botaniska trädgård om färgens betydelse i rabattkompositioner. I Botaniskas  ”Stora perennrabatt” finns en hel del växter i varma färger som blommar under sensommaren och hösten, bl.a. trädgårdssolbruden (Helenium autumnale ’Waltraut’). Den är orange, men i variationer mellan gult och rödorange. Disken är brun. ”Orange som blandning mellan gult och rött står i brännpunkten för största strålande aktivitet” skriver Johannes Itten och vidare att ”Det festliga orange blir lätt till stolt, ytlig prålighet.” (Itten 1971) Solbruden med sina variationer i valör och kulör strålar mot betraktaren, särskilt i solljus, men blir dock aldrig prålig. Därtill är formen alltför fladdrig med sina urnupna kronblad. Itten tänkte säkert inte heller på växter när han skrev sin färglära utan på måleri och möjligen monokrom skulptur.

Blandar man vitt i orange ändrar den karaktär. Färgen liksom rinner ut ur sig själv och sin form. Ett växtexempel på det är röllika, namnsorten ’Walter Funk’.röllika
Achillea millifolium ‘Walter Funk’. Foto: N. Nilsson

Nina i Botan
N. Nilsson visar växtkomposition i Botaniska trädgården 2010.

Orange skog

Lämna ett svar

Orange
Orange lyser på ett fabrikshus i rödaktigt tegel om natten. Det är förtrollande. I det dagliga gående och åkandet veckan som gått har jag nästan inte alls stött på något orange, trots att blicken är helt inställd på det.

Igår körde jag bil jag över Skaraslätten i dimma. Jag prövade att tänka mig den förbipasserade granskogen orangefärgad. I ateljén gjorde jag idag tre försök. Fig. 1) Den kalla och varma grå kulören påverkar den orange ytan på ett sådant sätt att man faktiskt kan uppfatta den så som varande orange. Fig. 2) När jag lade till en orangefärgad pappers-strip (vid basen) blev det orange mer rödaktigt, oavsett den ljusa blå himlen. Fig. 3) Mest orange – alltså orange – blev skogens färg då jag använde orange färg direkt ur Windsor & Newtons gouache tub. Mot bakgrunden lyser ”skogen” som av ett inre ljus. Det är märkligt vad man kan trolla med färg!

N. N.

orange skog I005
Fig. I. Orange skog i dimma. Färgpennor & collage. Nina Nilsson 2013.

orange skog II006
Fig. II. Orange skog i dimma. Prövade att byta ut
gran mot björk. Färgpennor, blyerts & collage. Nina Nilsson 2013

orange skog III007
Fig. III. Orange skog i dimma. Gouache. Nina Nilsson 2013.