Kategoriarkiv: Transparans

Veckans bild

i en tankstation för fordonsgas fann jag transparens.

Foto Emma-Kara

Det känns genomtänkt med de transparenta rutorna kring laddningsstationen, gas är transparant även om vissa gaser har en färg, så ligger det i gasens natur att vara transperent. De har valt olika gröna för rutorna i stationen, grönt har kommit att symbolisera något som är bra för miljön. Biogas kommer från organiskt material: matavfall, avloppsslam, gödsel mm, biogas bidrar inte nämnvärt till växthuseffekten då den är förnyelsebar. Här har man valt att ta fasta på miljötänket kring biogasdrivna fordon genom att sammanfoga det gröna och det transparenta. En lyckad kombination tycker jag.

När vi ser in i tankstationen får rummet färg av det gröna ljus som strålar genom fönstren, vi ser flera olika skiftningar då ljuset passerar en eller flera rutor. När jag själv fysiskt går in i stationsrummet får jag en känsla av att vara mitt i denna grönskimrande transparens.

/Emma-Kara

Transparensillusion

Lämna ett svar

Detta inlägg är gjort med inspiration från kap IX i Albers färglära – om färgers inverkan på varandra, 1963, (1982 på svenska).

Albers skriver: ”Det är tydligt att det i arbetet med färgat papper inte finns något sätt att mekaniskt blanda färger på samma sätt som målningsfärger tillåter och som de inbjuder en att göra på en palett eller i en färgkopp.” Albers fortsätter med att man inte skall se det som ett handikapp utan utmana färgerna och att man kan ”studera färgblandningar i fantasin eller så att säga med slutna ögon”.

Enligt Albers instruktion har jag här försökt att göra en transparensillusion:

Här har jag använt tre olikt färgade papper för att skapa transparensillusion, sättet jag monterar pappren på bidrar till illusionen. Jag har i arbetet med denna bild försökt hitta tre papper där två färger ligger en bit från varandra och den tredje färgen skall se ut som en blandning av de två första. Vi får en illusion av att det blå pappret ligger över det grågröna.

Albers skriver: ”en illusorisk pappersblandning i färg tycks framträda genom en annan. ”Blandnings” -biten mister därigenom sin täckande karaktär och ter sig transperent eller genomlyst.”

Ytterligare ett exempel

I det vänstra exempelt har den grå dämpat den klart gröna färgen, i det högra exemplet har den ljusa gråbeige snarare förtydligat den mörkt gröna färgen och tydliggjort att den är grön.

Det är lärorikt att undersöka transparensillusion, jag har tränat mitt seende och verkligen fått gå in i färgernas relation till varandra, färgens relativitet.

/Emma-Kara

Att pröva ordet transparens

Lämna ett svar

Vattentransparens I. Foto: N. Nilsson

Konstverket är ett medel till vägledning av betraktarens upplevelse skriver Sandström i Det moderna skedet, Den informella konsten (s. 328), (Josephson, R. & Sandström, S. (red.) (1971). Levande konst genom tiderna. [D. 6], Det moderna skedet) en motsats mot föreställningen om konstupplevelsen som en skapande akt.

I sökandet efter transparenta situationer, konstverk eller installationer blir konstupplevelsen en skapande akt. Med konstupplevelse menar jag att jag letar efter och formar (avgränsar) något jag ser (inte nödvändigtvis ett konstverk) och därmed ger detta något en mening utöver att det enbart finns till. Fotografiet Vattentransparens I är taget en solig och vindstilla dag. Platsen är Akers Brygge i Oslo. Husets betonggrå och fasadens orange solskydd speglar sig i den blå vattenytan. Bilden är inget konstverk, men genom ”den skapande akten” får det en mening i och med avgränsningen, komplementfärgerna kall – varmkontrast och det svart – vitas ljushetskontrast.

Vattentransparens II. Foto: N. Nilsson.

Är vattnet eller vattenytan genomskinlig? I Vattentransparens II blir det möjligen tydligare att speglingen av fasaden ligger under vattenytan. Där kan man även möjligen använda ordet siktdjup; eftersom de ur upplevelsesynpunkt ljusblå färgerna ligger djupare under ytan än de orange.
Nina Nilsson.

Kommentar:
När jag betraktar fotografierna upplevelsen även jag en känsla av djup i bilden, färgerna ligger i nivåer och det är som om de blå färgerna bryts djupare ner i vattnet, Nina kallar det siktdjup. Rent fysikaliskt är det inte så, hela spegelbilden speglas på vattnets yta och ingen spegelbild framkommer djupare ner i vattnet. Här uppkommer för ett ögonblick en av de saker som jag finner spännande i mötet mellan konst och vetenskap, att upplevelsen är en men den vetenskapliga förklaringen en annan. Jag drivs vidare av min nyfikenhet och strävan efter att förstå. Jag upplever siktdjupet trots min vetskap om att bilden speglas på vattnets yta.
/Emma-Kara

Veckans bild

Lämna ett svar

TRANSPARENS
Enligt ordboken (SAOB) är transparens egenskapen; förhållandet att vara transparent, genomskinlighet: även siktdjup; även i bildlig användning, dels i fråga om konstnärliga alster: klarhet, dels i fråga om information; öppenhet, eller förhållandet att vara transparent.

Jag använder ordet för egenskapen genomskinlighet, möjligen genomstrålning – när något, t.ex. ett kronblad är genomlyst av solen. Inom måleriet kan man tala om transparens när målaren arbetar i skikt eller med färgat/ofärgat glas. Även en skulptur eller ett skulpturalt föremål kan ge association till transparens. Formerna avtecknar sig mot luften eller omgivningen på ett sådant sätt att ett genomsiktligt mönster infinner sig, som i porten nedan. Även färgerna bakom porten uppträder med en genomskinlighet som har med kvällsljusets påverkan att göra – en slags dubbel transparens.

Port i svartmålat järn. Karl Johans gatan 51 Göteborg. Foto: N. Nilsson. Jag har inte lyckats reda ut vem som är konstnär till verket.