Exempel på expressiv färgackordik
Författararkiv: Kulörklubben
Veckans bild
”Bee connectedI utställningen GOTHENBURG GREEN WORLD ingår ett antal trädgårdar, eller snarare installationsprojekt med växter utlagda på Avenyn. Ett av dessa projekt är format likt en bikaka man kan gå in i. Rummet blev snabbt en tillfällig rastplats/paus i det för dagen solheta Göteborg.
”Bee Connected” CTH bidrag (del i forskningsprojektet ‘Care for Cities’ Detalj. Foto: N. Nilsson
Kusttorget inifrån, 2
Jag fortsätter att studera Kusttorget. Denna gång inifrån Gillis Edmans Begravningsbyrå.
När vi ser på Gillis Edmans entré är den förhållandevis diskret. Inget sticker ut, framtoningen är snarare lite anonym. Planscherna som hänger i skyltfönstret rent färgmässigt harmonierar väl med fasaden, inget fångar direkt ögat.
Väl inne
Jag kommer in i en stor hall, med fönster åt två håll, både ut mot Karl Johansgatan och in mot Kusttorget. Här finns ett tidningsställ, en tamburmajor att hänga sin jacka på, en stol vid ett bord och en soffgrupp. Här finns en palm i en kruka bredvid en stor spegel med guldram. Det är som att 1800-talet möter 80-talet, lite som en blandning av min farmors hem och väntrummet på en vårdcentral. Rent form- och stilmässigt är det splittrat men mitt fokus är ju på färg och med färgen i fokus målas det upp en helt annan bild!
Färganalys
Hur ter sig färgerna i rummet och framför allt hur upplevs Kusttorget inifrån? Direkt slår det mig att den tegelröda kulören från fasaderna på andra sidan torget återkommer i inredningen, så gör även det gröna från byggnadernas fönsterkarmar, här inne i en grön matta. Grönt, rödrosa, brunt, och blått är de dominerande färgerna i Gillis Edmans entré.


Fotografi och färgschema över skyltfönster med hängande plansch och Kusttorget utanför fönstret. Färgschemats övre rad är från Kusttorget och färgerna i den undre raden är inne i fönstret.


Fotografi och färgschema över inredning med soffa och matta på parkettgolvet. I färgschemats övre rad finns färgerna från Kusttorget med, i den undre raden återges färgerna inne i rummet..
De dominerande färgerna i rummet är olika gröna nyanser, kallare i mattan och varmare i krukväxterna, det är också den sk gammelrosa färg som vi ser på soffdynan och i planschen. Dessa färger återkommer utanför fönstret och det blir en väl sammanhållen helhet. Det röda och gröna utgör komplementkontrast då de befinner sig på var sin sida i färgcirkeln, färgerna lyfter och kompletterar varandra.
Två exempel på lyckad färgkombination
På bilden ser vi att det gula från affischen återkommer i det gula ljuset i lamporna och även i lampfotens detaljer. Färgen binder samman.

Palmens gula nerv vid guldspegeln är ytterligare ett exempel på en lyckad och sammanbindande färgkombination.
Reflektion
Jag slås av att det som harmonierar väl kan bli väl milt om vi talar i termer av marknadsföring och att med sitt budskap och sina tjänster fånga någons intresse, t ex en förbipasserande. Om färgerna istället inte alls harmonierar så kan det bli fult. Här borde finnas en kombination värd att fördjupa sig i. Antagligen genom att använda sig av någon av färgkontrasterna; komplementkontrast, kulörkontrast, ljushetskontrast osv.
Jag trycker det är intressant ur kulörsynpunkt att se på en verksamhet på detta sätt. Jag tycker också att Gillis Edman har lyckats väl i sina färgkombinationer och jag blir glad över att de harmonierar så väl med omgivningen.
//Emma-Kara
Veckans bild
Veckans bild
Fri konst, Valand
Recension av Emma-Kara
Kulörklubben har varit på vernissage! Avgångseleverna på Valands kandidatprogram i Fri konst har examensutställning. Tretton kandidatelever ställer ut i var sitt rum i en sekelskiftesvåning på Vasagatan 33. Pågår fram till 15 maj.
När Kulörklubben går på vernissage står naturligtvis färgerna i fokus. Jag letade efter färger och måleri. Vilket jag fann. En kandidat som gått in för färger på djupet är Anna Bergman men jag vill också nämna Björn Camenius, Alexander Skats och Snöfrid Caldeborg.
Anna Bergman
Anna Bergman undersöker färgen fysiskt. Vilka egenskaper den har och hur den beter sig på pappret. I katalogen läser jag: ”Hennes konstnärliga praktik utspelar sig till stor del i laboratoriet. Likt en strukturerad forskare gör hon färgblandningar av vatten och tusch som märks upp och loggförs med regelbundna mellanrum för att få fram ett exakt resultat. Processen fortsätter på canvasduken som spänns upp på golvet”
Vi fick se prov på dessa undersökningar i utställningen, dels i forma av hinkar med upplöst färg för besökaren att provmåla med, dels som färgprover på väggen.

Anna Bergman – färgprover, vatten och tusch.
Målningarna på duk var enorma upp till tre gånger fyra meter. Tyvärr var ljussättningen av utställningen i det närmaste katastrofal så någon bra bild fick jag inte på en hel målning men väl fina detaljbilder.
Anna Bergman, detalj ur målning Time collapse, 2016. Orginalmålningen är 380×276 cm.
För mig är detta jättespännande. Det undersökande tillvägagångssättet tilltalar mig. Att ta sig an färgen så metodisk och på djupet känns utmanande och seriöst. Kulörerna blandas och dess egenskaper fångas upp och utnyttjas. Motivet blir inte det viktiga, färgen och dess blandningar hamnar i fokus.
Björn Camenius
Måleri, grova drag och många färger. Färgmässigt väl sammanhållet och genomarbetat. Björn Camenius måleri finns mellan det föreställande och det abstrakta, bilderna har ett djup.
Här ett exempel:

Färgschema baserad på Björn Camenius målning. Av E-K
Färgschemat visar på färger som går väl ihop. Ljusa och mörka nyanser i varje kulör, det rosa-magentafärgade och i det grå som ibland drar åt lila står i väl kontrast till det komplementerande gröna som finns i både kalla och lite varmare toner. Fint.
Alexander Skats
Måleriskt, drömskt och koloristiskt. När färgerna låts flyta i varandra och formerna inte är närvarande blir valet av kulör desto viktigare. I exemplet nedan är formen däremot starkt närvarande, färgerna lustfyllda och djupet lyckat. Turkos-lila-rosa och brungrått. Härligt.

Alexander Skats, olja på linne.

Alexander Skats, olja på linne, detalj.
Snöfrid Caldeborg
Hundar, urtidsdjur eller drakar, för mig är det oklart vad de föreställer men de fångar mitt intresse. Starka i formen och med ett kontrasterande småblommigt tygmönster i väl sammanhållna färgskalor. Min nyfikenhet väcks, vad är detta?

Snöfrid Caldeberg, skulptur och detalj, blandmaterial.
Avslutande kommentar
Det var intressant och roligt att gå på Valands examensutställning. Jag ser fram emot att se mer av dessa målare och av Snöfrid Caldebergs skulpturer. Jag rekommenderar er att gå till utställningen om ni har möjlighet.
Alla bilder är fotograferade av mig. Jag reserverar mig för färgåtergivningen. Men ni får i alla fall en känsla för färgerna och måleriet och det är min tanke.
Läs mer på Akademi Valands hemsida
//Emma-Kara
Veckans bild
Gothenburg Green World
”Blomstergård i André Mollets fotspår” på Gunnebo Slott 2 juli-11 september 2016
forts… Nina Nilsson
4. Anläggningsarbetet i Gunnebo slottsträdgård är i gång. Mitt bidrag innehåller tre installationer: en voljär, en blomstergård med växter och surpriser och en mycket liten fiskdamm. Blomstergårdens färgtema är ljushetskontrast med valörmodulationer.

Platsen för ”Blomsterträdgården, östra boskén, Gunnebo. Foto: N. Nilsson.

Ljushetskontrast. Hamlade träd i den östra boskén. Foto: N. Nilsson.

Modell till ”Blomstergård, skala 1:20. Nina Nilsson.

Modell till surprise. Pappersklipp. Nina Nilsson.
Den blå natten 2
En bild som jag har med mig som inspirationskälla i mitt arbete med Kärlekens stig i Trollhättan är Jan Lööfs fyrvaktaren i Morfar är sjörövare.

Illustration av Jan Lööf ur boken Morfar är sjörövare.
En brant tallslänt ner mot älven skall få ljus med inspiration från denna bild.
I den nyutkomna boken om Jan Lööf, Jan Lööf 75 år, som getts ut på Kartago förlag 2015, står att läsa om Jan Lööfs förhållande till färger. Ika Johannesson ställer en fråga till Jan Lööf om hans förhållande till färg:
En stor skillnad är att dina färger förändrats sen du började jobba i datorn.
Till slut har jag blivit av med min färgskräck. Problemet är att jag saknar färgfantasi.Mina böcker har ofta gått i lite väl bruna, murriga toner. I datorn blir det mer ”äh, jag sätter dit ordentligt rött på något ställe i alla fall”. Färgerna är inte så tråkiga längre. … (sid 12)
Kommentarer till färgsättning återkommer på fler ställen i boken, här kommenterar han Sagan om det röda äpplet: ”Och den gamla nojan, mitt jättedåliga självförtroende när det gäller färg. Det går ju i brunt allting och ser inte färgstarkt ut.” (sid 148). Med datorns hjälp förändras färgsättningen, i den kommande boken om Felix finns en tjej med som huvudperson: ”Tjejen i den kommande Felix-boken har långbyxor. Jag använder ju alltid bruna och varma färger, men hon är faktiskt klädd i rosa och lila, kvinnliga flickfärger.” (sid 232).
Provljussättning
Med tanke på detta vill jag i min ljussättning i Trollhättan försöka färga in en slänt i blått och låta de knotiga och lutande tallarna ta upp värmen i ljuset och det bruna.
I arbetet med ljus används färgfilter. Det är filtren framför ljuskällan som ger ljuset önskad färg. I beräkningen måste ljuskällans vithet eller gulhet räknas in. Vissa ljuskällor har ett vitare eller kallare vitt sken medan andra har ett varmare ljus, (jämför med glödlampor, halogenlampor och ledlampor som vi har för hemmabruk). Brunt ljus är inget ljussättare brukar arbeta med även om det förekommer. Jag har lyckats få tag på tre bruna filer och de ser ut så här:

Fyra filterprover med filternamn. Jag har lag dem på min iPad och fotograferat av för att försöka ge en bild av kulören i de transparenta filtren.
Jag är inte helt nöjd med den blå som borde dra mer åt grönt för att närma mig inspirationsbilden lite bättre, men de bruna tror jag kommer att fungera väl med varmvita ljuskällor.
När jag sätter filtren framför mina ficklampor och lyser hemma på väggen ser det ut så här:
Ljustest med ficklampor och färgfilter på vit vägg. Filter: Lee 232, Lee 156 och Rosco 68.
Jag hoppas kunna visa resultatet av mina tester i slutet av nästa vecka. Premiär för blå natten är den 23 april!
//Emma-Kara
Den blå natten
I Trollhättan ordnas varje år en kulturnatt, Den blå natten. I år fyller Trollhättan 100 år och de kommer ha ett jubilemumsspecial, Den blå natten förlängs till en vecka, 23-30 april. På vastsverige.com går att läsa: ”Trollhättans jubileumsår till ära sträcker ljusarrangemanget Den Blå Natten ut sig över en hel vecka och växer till en ljuspromenad där vi rör oss i ett belyst, nästintill magiskt älvrum.”
Jag är inbjuden att belysa Kärlekens stig!

Norra början av Kärlekens stig. Foto E-K
Kärlekens stig
Kärlekens stig sträcker sig från Olidans kraftstation till början av slussområdet, en sträcka på 1,1 km. För att ta mig an uppdraget har jag delat in stigen i zoner med lite olika biotop. Ett område med yngre lövträd, ett med gamla ekar, en planterad tallskog och branten med krokiga tallar, ett parti har stora granar och på ett ställe sträcker sig berghällen ut i vattnet med en stor stenbumling likt ett jättekast.
Delar av Kärlekens stig. Skisser av E-K
Konstnärlig inspiration
Till ljussättningen av varje zon har jag valt ut ett konstverk som inspirationskälla. En målning av John Bauer blir inspirationen till ljussättningen av de stora ekarna t ex och en bild av Elsa Beskow ger mig idéer om hur jag skall ljussätta den yngre lövskogen. Till norra entrén har jag valt en bild av Yayoi Kusama som inspiration till färgval och karaktär.

“Love is calling”, verk av Yayoi Kusama.
Provljussättning
Vi har varit och provljussatt denna del av stigen med ”Love is calling” i våra tankar. Vi arbetade med ljuskällor med olika färger men också med färgade filter som vi satte framför lamporna. Här är två bilder från provljussättningen.

Provljussättning Kärlekens stig med inspiration av ”Love is calling” av Yayoi Kusama. Foto E-K
Jag skall försöka hålla er uppdaterade under kommande vecka!
/Emma-Kara







