Kategoriarkiv: Home

Isens färger

ISENS FÄRGER 
Nina Nilsson

Uusma, B. (2013). Expeditionen. Min kärlekshistoria. Norstedts, Stockholm.

Bea Uusma, läkare och författare, bestämmer sig för att ta reda på hur det kom sig att de tre männen i Andrées polarexpedition dog, trots att de hade gott om varma kläder, proviant, ammunition och gevär. Uusma reste till Nordpolen för att söka efter svaret. Hon insåg att hon måste vara på plats – se, känna, upptäcka – för att få svar.

Färgreflexion
Under färden med båt på väg norrut reser hon genom isen, är i kontakt med (havs)situationen. Det visade sig att isen inte alls var vit. Uusma skriver: ”För varje breddgrad vi passerar på vår väg norrut förändras isens färg med ljuset.” (Uusma 2013 s. 86) Hon bestämmer sig för att återge färgerna så noggrant som möjligt, tittar ut genom hyttfönstret, väljer ut och bestämmer sig för vilken som får bli ”dagens färg”. (fig. 1.)

Uusma 2015096
Fig. 1. Färgkarta över isens färger under båtresan 20 aug-24 sep. Kulörerna är uppställda efter datum och positionsangivelser. (aa s.87)

Hur uppfattar vi färg?
Frågan besvarar Uusma:
”Olika färger har olika våglängd. Blått ljus har kortast våglängd, rött ljus har längst. Om isen ser turkos ut på åttiofjärde breddgraden beror det på att den inte har absorberat de turkosa ljusvågorna. Isen som ser turkos ut har absorberat alla färger, utom just turkosa. Isens egentliga färg är alltså inte den man ser. Isen innehåller alla de färger man inte ser.” (aa s.88)

Vidare:
”Färgen existerar inte i själva objektet, utan skapas i betraktarens hjärna. Själva färgen uppstår inte förrän någon faktiskt står framför den, för att se den. Här håller jag på och fyller väggarna i min hytt med minutiöst noggrant utvalda färgprover. Men så fort jag går härifrån är de borta.” (aa s. 88)

Kommentar
Färgkartan visar att det är helt avgörande att ta färgprover på plats. Att erinra sig dessa isens subtila kulörer vid återkomsten till Sverige hade inte varit möjligt. För mig personligen ligger det ett värde i att ta del av Uusmas färgregistrering. Jag föreställer mig att där på plats fanns hur många valörer som helst att välja bland till exempel blått, gult och grått. Men hon bestämde sig för just den kulören och valören vid just det tillfället. Själv arbetar jag med samma slags problematik vid registrering av blommors färger. Luften, ljuset, sol och skugga ger variationer. Det gäller att bestämma sig. Sammantaget beskriver färgerna en helhetsintryck, i Uusmas färgkarta blir det i huvudsak kalla färger.

/Nina Nilsson

 

Projekt perennplantering…

Senhöstens färger i ”Perennträdgården”
Nina Nilsson

Jag gör ett nytt försök att skriva om färgerna i ”Perennträdgården” i Göteborgs botaniska trädgård under november och december (och knyter härmed an till inlägget den 19 november 2014). De har varit dova (grå, bruna och gul-grön-bruna ockratoner) med klarare inslag av rött och rosa. Inom den dova helheten har jag funnit harmoniska färgklanger, både moll- och durtoner. (klang, ljudet av en komplex ton, vilken är uppbyggd av ett ackord av samtidigt ljudande, nästan eller helt harmoniska deltoner, dvs. med frekvenser som bildar en harmonisk serie. NE.) De är komponerade till ett färgschema. Jag lutar mig mot ordbetydelsen för ”klang” ur NE. De mörkaste bruna färgerna i färgschemat avser jorden, ruttnande löv och solbrudens (Helenium autumnale) diskar. Ljusare eller vagare bruna kulörer fann jag bl.a. i citronliljans blad (Lilium ’Citronella’). Ett par solbrudar av sorten ’Crimson Beauty’ bar ännu sina röda kantblommor. Rött ger lyskraft och värme till färgschemat. De kalla rosa tonerna som fanns i stjärnflocka (Astrantia major ’Roma’) bildar klanger (deltoner) tillsammans med de grågröna hos vitmalört (Artemisia ludoviciana).

Färgschema december -14092Fig. 1. Färgschema. ”November, december 2014”. Akvarell. N. Nilsson.

Tolkning
Färgschemat (fig.1) är en uttydning av sammanhanget, målat efter de färger som vid tillfället fanns i ”Perennträdgården”. Färgernas inbördes ordning är en utläggning av mig, att bildligt få ett grepp om helheten. Färgschemat = bilden, blir till efter en ögonprocess. Jag omformar (möblerar) färgerna till ett färgschema.

Helenium 2014093
Fig 2. ”Solbrud” (Helenium autumnale ’Crimson Beauty’). Solbrudens kantblommor och blad är genomskinligt flyktiga, likt skuggor av sig själva. Akvarell, tusch. 2014. N. Nilsson.

Stjärnflocka094
Fig. 2. ”Stjärnflocka” (Astrantia major ’ Roma’). Akvarell (beskuren) 2014. N. Nilsson.

 

 

 

What colour is it?

Gott nytt år på er allihop!
Kulörklubben fortsätter att undersöka kulörer ur olika perspektiv.

färgklocka
http://whatcolourisit.scn9a.org/

SCN9A har skapat en sida som visar tiden med en ny hexadecimal färg varje sekund. Om tiden är 12:44:28 så blir hex-koden #124428 och visar en mörkgrön kulör. SCN9A är Berlin-baserade artisten & designern James E. Murphs studio.

Att förstå vad en hexadecimal färgkod är övergick däremot mitt förstånd men här finns en sida som gör en ansats att förklara: http://www.color-hex.com/color/122802 Om någon av er kan förklara detta på ett enkelt sätt, så att vi förstår, får ni gärna höra av er 🙂

Jag tar med den här på kulörklubben för att jag tycker det är kul med entusiaster som leker med färg och förgyller vår vardag med extra färgvärden!

Här är länken till klockan: http://whatcolourisit.scn9a.org/

/Emma-Kara

Årets sista (färg)dagar…

Om grönt
Under årets sista dagar, då vit snö täcker gator och luft i Göteborg, läser jag om hur färgen påverkar oss när lönnen blommar… ur Fredrik Sjöbergs Flugfällan (biolog, litteraturkritiker och blom-flug-samlare):

”Bara färgen gör mig på gott humör. Lönnens blommor är gröngula och de späda bladen gulgröna, just så, inte tvärt om. På håll bildar blandningen av dessa två nyanser en tredje, så vacker att språket saknar ord för dess beskrivning. Grönskan djupnar, som alla vet, framåt sommaren, och lönnblomningen är själva startpunkten, då allt är som ljusast och ljuvligast.” (Sjöberg 2004, s. 61)

N. Nilsson

 

Gott slut

Emma-Kara & Nina Nilsson

Projekt – Grått i barfotabutiken (2)

Här skall jag försöka illustrera hur jag tänkte vid val av väggfärger i lokalen.

LOKALEN
En enkel ritning av lokalen som visar takhöjd och tanke på disponering.

Butikslokal_ritning
Bild 1. Butikslokal, ingång från vänster, vilket är en fönstervägg mot söder. Den övre ritningen visar takhöjden, vilken är högre i mitten av lokalen. (Längst in är bakutrymmen, lager, kök och WC).

Planen är att vardagsskorna skall vara i första delen, sportskorna i mitten och finskorna i den inre delen.

FINSKOR, I INRE DELEN AV LOKALEN
Då lokalen är långsmal med ingång i ena kortänden hade jag tidigt en idé om att den inre delen skulle vara i en något varmare grå och den yttre i en något kallare, detta för att ge besökaren en känsla av att den inre delen ”kommer närmare” enligt idén att varma färger kommer åt en (läs gärna mer om varma färgers egenskaper under vår flik om varma färger). Att välja en något varmare grå därinne rimmade väl med att ha finskorna där, det skulle ge en varm och ombonad känsla, tänkte jag.

Finskor
Bild 2. Färgschema med läderfärger mot varmare grå bakgrund.

AFFISCHER, I YTTRE DELEN AV LOKALEN
I den yttre delen där vardagsskorna skulle stå skulle också affischerna hänga. Då affischerna är en viktig del i kommunikationen var det av största vikt att de skulle komma ut från väggen. Återigen med tanke på att varma färger kommer mot en ville jag pröva hur det blev om jag använde en kallare grå bakom affischerna. Här är mina tester:

Affischbakgrund
Bild 3. Färgschema av färgade papper. Här har jag tagit en bit oblekt papper och satt den på olika grå bakgrunder.

Vi ser tydligt att den oblekta pappersbiten ändrar karaktär beroende på bakgrund. Ju mer ljushetslik bakgrunden är desto mindre sticker den oblekta pappersfärgen ut. Jag har valt att överdriva de grå färgerna, en är nästan ljusblå. Då vi valde färg till väggarna i den yttre delen av butiken, där dessa affischer skulle hänga , föreslog jag en grå som drog åt blått. Alternativet hade varit den mörka grå men vi ville ha en ljus färg i ingången till butiken. Värmen i det oblekta pappret skulle få det att ”lyfta” från väggen och närma sig betraktaren.

SPORTSKOR, I MELLANDELEN AV LOKALEN
Då taket är extra högt i mittdelen föreslog jag att vi skulle måla det mörkt grått och att vi även skulle dra ner den färgen på väggarna. En mörkare grå skulle möjligen framhäva sportskornas förhållandevis grälla färger. Jag testade:

Sport ljusgråBild 4a. Sportskornas färger mot ljusgrå bakgrund. 

Sport mellangråBild 4b. Sportskornas färger mot ljusgrå bakgrund. 

Sport mörkgråBild 4c. Sportskornas färger mot ljusgrå bakgrund. 

I exempel 4a så framträder färgerna men de mörka nyanserna har en tendens att inte tydligt urskilja sig mot varandra. T ex de två mörkare gråblå i nedre raden färger blir väldigt snarlika varandra mot den ljust grå bakgrunden.

I exempel 4b flyter det lite i varandra. Den grå blir som en färg bland de övriga. Kanske beror det på att en del av ljushetskontrasten försvinner, den grå blir lika viktig som de övriga färgerna.

I exempel 4c står färgerna tydligt ut mot bakgrunden. Att välja en förhållandevis mörk grå bakom sportskorna känns som rimligt val. De två mörka gråblå i nedre raden i exemplet blir här tydligt två olika kulörer.

Ytterligare en parameter
Taket i mittdelen av butiken är högre, vi ville ha även detta mörkt. Valet av en mörk grå, som gränsar mot svart, känns som ett självklart val för hela denna del.

FÄRGFÖRSLAGET
Då blev färgförslaget såhär:

Färgförslag_orgBild 4. Färgförslag enligt väggskiss i bild 1.

AVSLUTNINGSVIS
Nu har jag försökt visa hur jag har arbetat fram ett färgförslag till butiken. I nästa avsnitt skall jag visa hur det blev.

/Emma-Kara

 

Projekt – Grått i barfotabutiken (1)

Under hösten har jag arbetat med färgsättning av en butik som säljer skor till oss som gillar att gå barfota.  Trots önskan att gå och springa barfota kan det ibland vara lämpligt att använda skor. Dessa skor är rymliga i tårna och med en sula som är lika tjock (eller tunn) överallt.

UPPDRAGET
Uppdraget var att butikens inredning, väggar, tak och golv skulle vara grå. Det var skorna som skulle stå för färgen. Butiken är uppdelad i tre sektioner med en mittdel med mycket högt i tak. I butikens tre delar skulle märkets tre olika skotyper placeras: sportskor, vardagsskor och lyxiga handsydda läderskor.

MIN INGÅNG
Vilka grå färger skulle jag då använda för att framhäva skorna och dessutom få till en bra känsla kring varje skotyp? Jag började att återigen studera grått.

Under några veckor kommer jag att illustrera min studie och mitt färgarbete.

DEN GRÅ FÄRGEN
Det finns oändligt många grå färger. Här ett axplock ur min papperssamling

image
Bild 1. Grå papper ur Emma-Karas samling. Det finns många nyanser av grått!

För att få en djupare förståelse för färgen grått har jag, förutom att gå igenom våra egna inlägg, också funnit inspiration i Aris Sherin, som bl a skriver i Design Elements: Color Fundamentals på sidan 102:

Neutrals are hues that have a large percentage of brown or gray, and they are one of the most overlooked and underutilized categories of color. If used correctly they are great all-purpose tones. They can add emphasis and help a viewer navigate through content without the distraction of specific cultural connotations.

Color palettes dominated by these hues work well for projects that are aimed at a sophisticated audience or when the content should invoke calm and peaceful feelings.

Tanken med grått känns rätt utifrån vad Shirin skriver. Butiken skall inte vara en plats för snabba beslut utan snarare en miljö där kunden skall känna sig bekväm och vilja stanna en stund. Fundera över livet som barfota och inte göra överilade beslut.

SKORNAS FÄRG
Skornas färger är av betydelse vid val av grå nyans. Här tre färgscheman ur de tre skotypernas kollektioner:

Färgschema
Bild 2. I de två övre färgschemana har jag plockat de två dominerande färgerna från varje sko, dessa färger har jag placerat över varandra. T ex så är den första sportskon röd och orange och den första vardagsskon består av två olika rosa nyanser. I det nedersta schemat har jag utgått från en brun sko (de första tre rutorna) och en svart sko med lädersula (de tre högra rutorna).

Vi kan konstatera att sportskorna har en brokig färgskala. Det kan tänkas att dessa skor kan komma att ha helt olika färger i ibland märkliga kombinationer. Några regler tycks inte finnas här.

Vardagsskorna håller en mildare ton och färgskalan är mer sammanhållen. Det tycks som att här finns ett tänk som skiljer sig tydligt från sportskorna.

De lite lyxigare handsydda läderskorna har naturliga läderfärger i olika bruna nyanser men även i svart.

YTTERLIGARE EN PARAMETER
Den reklam och den information som kommer att hänga på väggarna kommer att vara tryckt på oblekt papper. Det innebär att det bruna oblekta pappret bör framträda. Den grå bakgrunden bör ta hänsyn även till detta.

De hyllor som skorna står på kommer att vara i trä, grå hyllplan till sportskorna, ljust vitlaserat trä till vardagsskorna och lite mörkare oljad ek till de handsydda läderskorna.

AVSLUTNINGSVIS
Nu har jag beskrivit uppgiften. I nästa inlägg kommer beskrivning av arbetets gång. Allt från färgtester till modellbygge.

/Emma-Kara

Perception, färg, ljus och rum (3)

Nedan presenteras en ny uppgift på kursen jag går på Konstfack.

Uppgift:
a. utgå från ett fotografi av ett rum gärna med ett objekt i. Studera rum och mellanrum.
b. bygg en modell utifrån fotografiet med uppgift att sedan förändra rummet med hjälp av färg och ljus.

Jag utgick från följande bild:

Snorkfröken i skulptur
Bild 1. Snorkfröken mellan fötterna på en kraftigt beskuren skulptur. Skulptur av Staffan Nilsson 1971. Foto: Emma-Kara

Jag byggde en enkel modell:

Modell 1
Bild 2. Figur i modell.

En figur mellan två lodräta ben som i modellen fått karaktär av (träd)stammar. Eftersom figuren är liten och ensam valde jag att försöka få den att upplevas mindre liten och ensam. Jag färgade in den med varmt ljus, se bild 3.

Modell 2
Bild 3. Figur i modell.

Den varma färgen får figuren att ta lite mer plats, inte smälta in i omgivningen som i bild 3. Den framstår aningen mindre ensam och liten. Samtidigt har dramatiken i bilden ökats då skuggverkan är större.

Jag valde att måla figuren orange och sätta in fler figurer i olika storlek. En gemenskap/kontakt uppstår. Bild 4.

Modeller 1
Bild 4. Tre figurer i modell.

En lek med storlek och perspektiv. Den lilla figuren är återigen liten men inte lika ensam.

I nästa bild har jag modifierat bakgrunden. Tagit fasta på karaktären av skog med stammar, försökt åstadkomma en känsla av skog. Bild 5.

image
Bild 5. Figurer i (skogs)modell.

Att jag valt att måla bakgrunden i ett mer aktivt mönster gör hela landskapet mindre ödsligt. Figurerna få ett annat  förhållande till miljön de befinner sig i. Bakgrunden kommer närmare betraktaren och rummet känns mindre ödsligt.

Resultat/uppgift:
Det blir med uppgiften tydligt vilken betydelse färgen har, att den lilla figuren blir varmare och mindre liten. Det blir också tydligt vilken betydelse ljuset har, att vi kan förändra stämning med ljusets färg och riktning.  När bakgrunden får ett mönster så framträder den. Också av stor betydelse när man vill skapa en viss karaktär för ett rum.

På natten blev det så här:

image
Bild 6. Natt i modellen…

Kurskamraters exempel
Här visar jag exempel på hur ett rum kan varieras med ljus. Två arbeten av mina kurskamrater Julia ByDesign och Cecilia Jonsson.

Uppgift 3 Uppgift 3
Modell, ljus och foto: Julia ByDesign

Uppgift 3 Uppgift 3
Modell, ljus och foto: Cecilia Jonsson

/Emma-Kara

Transparens i hamninloppet

Transparens
Utsikten från ateljéfönstret är över Göteborgs hamninlopp. Älvsborgsbron formar bjälklaget över Göta älv. I lätt bris flimrar havsytan. Olika blå, grå, smaragdgröna färger bildas. Fraktfartygen är ibland röda, ibland gröna, ibland svarta. Vattnet blänker i fartygsskroven. Utsikten danar motivet, transparent eller genomsynligt. Det är genomgående kallt trots röda och varmare gröna färger.
Nina Nilsson

transparent kattegat076Färgschema över Göteborgs hamninlopp. 27,5×15 cm. Akvarell. N. Nilsson