Kategoriarkiv: Projekt

Perception, färg, ljus och rum (3)

Nedan presenteras en ny uppgift på kursen jag går på Konstfack.

Uppgift:
a. utgå från ett fotografi av ett rum gärna med ett objekt i. Studera rum och mellanrum.
b. bygg en modell utifrån fotografiet med uppgift att sedan förändra rummet med hjälp av färg och ljus.

Jag utgick från följande bild:

Snorkfröken i skulptur
Bild 1. Snorkfröken mellan fötterna på en kraftigt beskuren skulptur. Skulptur av Staffan Nilsson 1971. Foto: Emma-Kara

Jag byggde en enkel modell:

Modell 1
Bild 2. Figur i modell.

En figur mellan två lodräta ben som i modellen fått karaktär av (träd)stammar. Eftersom figuren är liten och ensam valde jag att försöka få den att upplevas mindre liten och ensam. Jag färgade in den med varmt ljus, se bild 3.

Modell 2
Bild 3. Figur i modell.

Den varma färgen får figuren att ta lite mer plats, inte smälta in i omgivningen som i bild 3. Den framstår aningen mindre ensam och liten. Samtidigt har dramatiken i bilden ökats då skuggverkan är större.

Jag valde att måla figuren orange och sätta in fler figurer i olika storlek. En gemenskap/kontakt uppstår. Bild 4.

Modeller 1
Bild 4. Tre figurer i modell.

En lek med storlek och perspektiv. Den lilla figuren är återigen liten men inte lika ensam.

I nästa bild har jag modifierat bakgrunden. Tagit fasta på karaktären av skog med stammar, försökt åstadkomma en känsla av skog. Bild 5.

image
Bild 5. Figurer i (skogs)modell.

Att jag valt att måla bakgrunden i ett mer aktivt mönster gör hela landskapet mindre ödsligt. Figurerna få ett annat  förhållande till miljön de befinner sig i. Bakgrunden kommer närmare betraktaren och rummet känns mindre ödsligt.

Resultat/uppgift:
Det blir med uppgiften tydligt vilken betydelse färgen har, att den lilla figuren blir varmare och mindre liten. Det blir också tydligt vilken betydelse ljuset har, att vi kan förändra stämning med ljusets färg och riktning.  När bakgrunden får ett mönster så framträder den. Också av stor betydelse när man vill skapa en viss karaktär för ett rum.

På natten blev det så här:

image
Bild 6. Natt i modellen…

Kurskamraters exempel
Här visar jag exempel på hur ett rum kan varieras med ljus. Två arbeten av mina kurskamrater Julia ByDesign och Cecilia Jonsson.

Uppgift 3 Uppgift 3
Modell, ljus och foto: Julia ByDesign

Uppgift 3 Uppgift 3
Modell, ljus och foto: Cecilia Jonsson

/Emma-Kara

Projekt perennplantering…

Färger i november

2014-11-07 Nepeta
Fig. 1. Grått, brunt, grönt…Foto: N. Nilsson.

ÖVERBLICK
(Perennplanteringen i Göteborgs botaniska trädgård)

De mest framträdande kulörerna vid denna tid på året, eller snarare under just denna novemberdag, är grönaktigt grått och varmt (rödaktigt) brunt. Ett större parti i planteringen har klippts ner och delvis lämnat jorden bar. Ytan är mörkbrun så när som på stjälkarnas – när det kommer till ord – svårdefinierbara färger.

FÄRGREGISTRERING & REFLEKTIONER UNDER MÅLANDET
Dagen var mulen och kall (+ 3) när färgerna registrerades. Jag valde ut ett parti med vissnad Nepeta grandiflora ’Bramdean’ (blånepeta) och bar jord, där rosa och ljusgrått grus låg som små speglar på den ljusfattiga jorden. (Fig. 1)

grått Botan november074
Fig. 2. Färgschema, akvarell. N. Nilsson.

De blänken lyckades jag inte få fram i färgschemat. När akvarellen fortfarande är våt lyser det om vattnet men, när den torkat jämnar valörerna ut sig. Färgschemat återspeglar därmed endast det grå helhetsintrycket som rådde denna höstkalla dag. (Fig. 2)

transparent Botan075
Fig. 3. Färgschema, akvarell. N. Nilsson.

I en annan del av planteringen blommade några Helenium autumnale ’Crimson Beauty’ (solbrud). Ytterligare en bit bort Astrantia major ’Roma’ (stjärnflocka) och Artemisia ludovisiana (romersk malört). Färgerna inspirerade till en komposition där grått både höjer och mildrar opaka och transparenta ytor. (Fig. 3)
Nina Nilsson

 

Perception, färg, ljus och rum (2)

Fram till nu har jag (Emma-Kara) varit på två föreläsningar om perception på Konstfack. Den första handlade om våra sinnen och hur vi ser och den andra om känslor och känslors kopplingar till färg.
Föreläsare; Lennart Högman, psykolog.

VAD VÅRA SINNEN TAR IN
Första föreläsning berörde våra sinnen och hur vi tar in information. Fokus låg på det visuella, alltså vad ögat ser och hur det sedda hanteras i hjärnan.

Det finns några grundläggande komponenter i den visuella världen som hjärnan urskiljer. Färg är en sådan komponent som hanteras separat i hjärnan. Övriga är:

  • linjer, kanter, former, mönster, gestalter, föremål och konturer
  • avstånd, djup, storlek och rum
  • rörelser

Vi ser det som finns omkring oss, det fångas upp av ögat och når hjärnan där det tolkas och bearbetas och leder till olika reaktioner. Vi kan också aktivt se, titta efter något som hjärnan sen förväntar sig. Detta är två olika sätt som vi ser vår omgivning på. När vi medvetet tittar efter något särskilt ställer ögat in sig på det och vi upptäcker lättare det vi söker; till exempel när vi tittar ut på ett träd i syfte att se om trädens blad har börjat ändra färg som ett tecken på höst. Då är det färgen vi tittar efter och upptäcker. Om vi istället skulle titta mot samma träd för att med hjälp av bladen se om det blåser ute, då är det rörelsen vi tittar efter och upptäcker.

Färgseende
Färger påverkar oss på olika sätt, ett rum med en viss färg kan få oss att komma i en viss sinnesstämning. Vi kan också välja en produkt före en annan beroende på dess färg, kanske för att just den färgen har ett viss symbolvärde. Hur färgen påverkar oss kan bero på olika saker:

  • påverkan kan vara rent biologisk som t ex att vi reagerar på rött (mer om det under månadens färg: rött)
  • tolkningen och reaktionen på en färg kan vara kulturellt betingad som t ex att i Sverige kan svart kopplas till sorg och rosa till bebisar. I Kina är det snarare vitt som är knutet till sorg… Inom en subkultur kan också en färg ha ett speciellt symbolvärde.
  • en färg kan också handla om tycke och smak, att du som person reagerar olika beroende på din personliga erfarenhet och ditt personliga förhållande till kulören.

En färg kan påverka hur vi reagerar men den kan också påverka våra känslor, vi kan bli glada av en färg, eller känna tillit till något i en viss färg. Detta kan i förlängningen betyda att vi också associerar vissa färger med speciella känslor. Reaktionen är väl beroende av det vi ser och upplever? Det upplevda är kopplat till känslor. Fundera vidare över det.

VAD VI KÄNNER
Andra föreläsningen med Lennart Högman handlade om våra känslor, vad en känsla är för något och vilka känslor som finns. Högman menar att man skiljer på känsla och stämningsläge:

En känsla är något vi har just nu medan ett stämningsläge är något vi befinner oss i under en längre tidsperiod.

Det råder bland forskare en enighet om att vi har ett antal grundkänslor men vilka dessa är råder det däremot oenighet om. På föreläsningen tog Högman upp Plutchik som ett exempel. Vi fick utgå från hans emotionshjul och göra en studentuppgift.

Plutchiks emotionshjul
De åtta grundkänslorna enligt Plutchik:
anger, fear, sadness, disgust, surprise, anticipation, trust, and joy.
(Ilska, rädsla, sorg, äckel, förvåning, förväntning, tillit och glädje)

Plutchiks emotionshjul
Bild 1: De åtta grundkänslorna och ytterligare känslor däremellan.

Uppgiften
Vi valde ut tre känslor var och gjorde en tvåfärgad illustration som angav känslan. Därefter tittade vi på varandras emotionsillustrationer och föreslog vilka känslor våra medstuderande hade haft i åtanke när de gjort sina emotionsillustrationer. Illustrationen skulle vara tudelad, som om en horisont delade på färgfälten. Vi ”tecknade” ett hjul på väggen där vi satte upp våra emotionsillustrationer.

Emotionshjul
Bild 2. Emotionshjul med våra färgprover. Foto: E-K Nilsson.

Vi tyckte oss se några tydliga riktlinjer för hur vi förknippar färg med känslor.

Tillit
Här fann vi att flera hade målat gröna och blå fält. Associationerna gick till gröna ängar och blå himmel eller vatten. Färgerna var dessa:

Tillit

Blå och gröna färger. (Färgerna är inte identiskt återgivna då de har fotograferats av, sen har jag ”fångat upp” färgerna i programmet InDesign). När jag sitter och gör dessa illustrationer påminns jag om Aris Shirin som skrivit i sin bok Design elements: Color fundamentals, 2012, att ”[Blue] are an excellent choice when one needs color to … communicate trust and conservativeness.” Alla vi som valde ”tillit” använde färgen blå till ett av de två färgfälten.

Kärlek, glädje och en uns förundran
Jag har valt att slå ihop dessa då de hamnade mycket nära varandra i färg, de fick vardera en röd-rosa kombination och en blå-blå. Glädje är grundkänslan.

Kärlek och glädje
Klara och rena färger. Det finns också en ljushet bland det varma.

Förväntan och ilska
Förväntan var det två sav oss som valde att illustrera och en försökte finna ilskans färg.

Förväntan och ilska
Förväntan är mild och nyfiken medan ilskan är stark i sin färg så som i sig självt.

Förvåning, missnöje och sorg
Det är förvåning och sorg som är grundkänslor, missnöje hamnar mittemellan.

Förvåning, missnöje och sorg
Det är sorgen som fått de urtvättade, blöta blå och rosa färgerna.

Äckel, ånger och djupare sorg

image
Här är det äckel (längst till vänster) som blivit lite urtvättat, en diffus kombination med vaga kontraster och utan karaktär.

Kommentar
Det var en gagnelig och effektiv övning. Vi blev alla förvånade över hur samstämmiga våra färgval var. Med de mörka tunga gröna och beige färgerna i det känslospann som är motsatt glädje, kärlek och förväntan, där vi istället finner klara och rena färger och tillit som bjöd på blått och grönt.

/Emma-Kara

Projekt perennplantering…

BAKGRUND
Ljushetskontrast i Botaniska trädgården
Det var tidigt på morgonen i dämpat i solljus. Rabatterna hade delvis övergått i en annan färgskala sedan jag sist gick där. Vissa delar är brokiga med kalla och varma färger, mättade och omättade om vartannat. Andra är väl sammanhållna. Avsikten var att hitta kontrasterna mellan de ljusa och mörka växterna.

REFLEKTION
De vissnade blommorna har valören gemensam, en blekt, urtvättad valörlikhet i gråaktigt rosa, ljusblått och violett. Störst är kontrasten i de delar som innehåller rödbladiga växter, omväxlande blandade med gult (t.ex. den perenna solrosen Helianthus microsephalus), grumlig rosa rosenflockel (Eupatorium maculatum ’Atropurpureum’) och skarpa rödvioletta färger (Lythrum salicarta ’Feuerkerze’).

Botaniska färgreg. 2014057
Fig. 1. Exempel på färgregistrering med RHS Colour Chart. Gouache. N. Nilsson.

Jag valde att koncentrera mig på de blommande växterna och deras blad och att i färgschemat ta med ett urval av de registrerade kulörerna (fig. 1, 2). Med ”urval” menar jag just det. Hade samtliga kulörer redovisats hade färgschemat som helhet blivit alltför brokigt.

Botaniska färgsche 2014058
Fig. 2. Färgschema V. Ljushetskontrast. Gouache. N. Nilsson.

FÄRGANALYS & STÄMNING
Färgschemat, alltså min sammanställning av färgerna, speglar inte planteringen som helhet. Den är jämnare och mer dämpad i färgskalan. Men, schemat ger en bild av att planteringen innehåller en mängd växter som ännu sent i september har relativt klara färger. Min färgupplevelse var dock en mer återhållen skala. T.ex. ser man inte rosa blommor från alla lägen. Jag valde därför att pröva färgschemat utan den kulören (fig. 3).

Komp. efter färgschema V059
Fig. 3. Färgschema VI. Ljushetskontrast. Gouache. N. Nilsson.

Viktig för stämningen är själva materialet; dess ”stoffighet” som under hösten mildrar färgerna, gör dem mjukare och suddar ut gränserna. Daggdroppar håller sig kvar vid spröda kanter och fröställningar, spindelnät reflekterar ljus och kontrastfärger. Den upplevelsen förmedlar inte färgschemat.

Nina Nilsson

Ljushetskontrast i Göteborgs Trädgårdsförening

SOMMARPLANTERING
Flera av årets sommarplanteringar innehåller mörkbladiga växter, t. ex Canna. För att de skall synas bör de samplanteras med ljusa arter eller på annat sätt exponeras mot påfallande avvikande form eller kulör. Rabatten utmed Palmhusets norra sida innehåller mörkbladig Canna, som kontrasterar mot en bottenplantering av ljus begonia (som jag inte vet namnet på) och alunrot (Heuchera ’Palace Purple’) fig. 1 & 2.

Ljushetskontr. Tf. 1
F
ig. 1. Plantering utanför Palmhuset 2014. Foto: N. Nilsson.

Ljushetskontr. Tf. 2
Fig. 2. Även begonian innehåller ljushetskontrast.

TAPETGRUPP
Tapetgruppen vid södra entrén består av växter i mörka och ljusa färger. De är arrangerade så att de följer och accentuerar den form som tapetgruppen fick vid renoveringen av trädgården 2008. Rabattkanterna är markerade med ljust gröngul alunrot (Heuchera ’Lime Marmelade’). Som kontrast står den mycket mörka potatisväxten Ipomoea batata ’Iposum Black Tone’ fig. 3.

Ljushetskontrast Tf 3Fig. 3. Plantering vid södra entrén 2014. Foto: N. Nilsson.

Gräset, Carex oshimensis ’Ice Dance’ har en grågrön, aningen vag ljus kulör som är samplanterad med en varm och mättad röd begonia (sortnamn saknas), fig 4. Gräset är ljusast, men den röda färgen lyser kraftigt och verkar därmed ljusare än den gröna – något man bör göra sig medveten om och beakta. Rött och grönt är komplementfärger och harmonierar när grönt är absolut grönt och rött på samma vis. I planteringen sker en förskjutning åt obalans som kan uppfattas som fräckt och inspirerande i det relativt strikta 1800-talsmönstret.
Nina Nilsson

Ljushetskontr. Tf 4
Fig. 4. Gråaktigt grönt & mättat rött. Foto: N. Nilsson.

Perception, färg, ljus och rum (1)

Jag (Emma-Kara) har börjat en kurs på Konstfack i Stockholm som heter Perception, färg, ljus och rum. Det skall bli jättespännande och under året kommer jag göra blogginlägg från kursen. Jag skall försöka få till det så att det passar in i månadens tema.

ÖVNING
Första dagen gjorde vi laborativa övningar med ljus. Uppgiften var att bygga upp ett stilleben av endast vita föremål och belysa dem på olika sätt och iaktta vad som sker med föremålens färg och skuggor.

Exempel från vår laboration:

image
 Bild 1. Stilleben belyst med magenta, gul och blå. Foto Emma-Kara.

LJUSHETSKONTRAST
Lika kulör, olika ljushet: För att försöka åstadkomma exempel på ljushetskontrast belös jag det hängande tyget med endast en lampa (filtrerad med blått). Avsikten var att få fram en blå färg på tyget med flera olika ljushet:

Blå ljushetskontrast
Bild 2. Samma kulör men olika ljushet. Foto Emma-Kara.

Det blå blev inte helt lika i kulör, den blå blir aningen violett i mitten, det beror på själva lampans egenskaper, (en lampa med glödtråd, typ halogen, kan ge ett bitvis varmare ljus) detta var dock så nära en enhetlig blå kulör jag kunde komma. Vi serhur det skiftar från mörkaste blått, i nedre delen av tyget och i veckan, till allra ljusaste uppe till höger.

Olika kulör, lika ljushet: I ett annat experiment försökte jag få till att högen med tyg skulle ha flera olika färger i samma ljushet. Det blev så här:

LjushetslikBild 3. Ljushetslika färger med fyra lampor; en cyan, en magenta, en gul och en blå. Foto Emma-Kara.

Det var svårt. Ljusets olika färger har en tendens att slå ut varandra, det blir till slut vitt.

KOMMENTAR
Att arbeta med ljus är vitt skilt från att arbeta med färg (målarfärg, pappersprover osv). Att på detta sätt experimentera ger mig nya insikter och jag hoppas jag skall kunna förmedla något av dem här.

/Emma-Kara

 

 

 

Projekt perennplantering

LJUSHETSKONTRAST – REPETITIONSBILD

I Göteborgs Botaniska trädgård ägnar man sig åt hortikultur (av lat. ho’rtus ”trädgård”och cultu’ra ”odling”). Där odlas och visas växter som kan vara användbara även i en privatträdgård. Hur, eller på vilket sätt växterna ordnas – efter färg – och/eller form – finns det kanske inte ett program för, men den eller de personer som ligger bakom planteringarna har genom själva handlingen en estetisk idé – den må vara medveten eller omedveten.

Ljushetskontrast
Fig. 1. Färgkategorier. N. Nilsson.

I fig. 1 ser vi en färgsammanställning av olika slags färgbegrepp, varav ljuhetskontrast ligger i översta raden. I planteringen (vid sidan om växthusen) med olika slags dagliljor (Hemerocallis) förekommer ljushetskontrast, här i bild (fig. 2) med varma färger i orange, rödaktigt och mörkt brunrött. Trädgårdspersonligheten Gertude Jekyll skulle säga att dessa färger är harmoniska, de som ligger nära varandra i den tolvdelade färgcirkeln. Kontrast och harmoni kan alltså utgöra en balansakt.

72. Hemerocallis, varma
Fig. 2. Foto: N. Nilsson.

LJUSHETSLIKA FÄRGER
Ett bra hortikulturellt exempel på ljushetslika färger är vippvallmo (Macleaya cordata), fig. 3. Arten innehåller ingen färgkontrast, däremot skimrar den i olika slags darrande rörelser på grund av blommornas tunna stänglar.

vippvallmoFig. 3. Vippvallmo. Foto: N. Nilsson.

Projekt perennplantering…

LJUSHETSKONTRAST

Ljushetsk. Komp. IV052
Färgschema IV. Ljushetskontrast. Nina Nilsson.

BAKGRUND – Ljushetskontrast i Göteborgs botaniska trädgård
Det småregnade vid det tillfälle (mitten av augusti) jag var i Botaniska trädgården. Efter att ha skaffat mig en överblick över ljusa och mörka färger funderade jag över hur jag skulle gå till väga med färgregistreringen. Parallellt tittade jag på kulörerna mer intensivt. Vilka var egentligen ljusa och var rött den mörkaste färgen, eller blått? Ur mitt ljushetskontrastperspektiv var det relativt stora skillnader mellan mörkare, mättade blomflockar och urblekta och skarpt gula färger. Vilka var ljusast?

I och med att det regnade kunde jag inte använda färgstickan. Eftersom papper blir fuktigt vid minsta lilla regndroppe plockade jag kronblad på marken, la dem i en plastpåse och knöt till väl för att blommorna skulle behålla sin spänstighet.

FÄRGREGISTRERING – LJUSHETSKONTRAST
Planteringen innehöll ett stort antal höstflox i olika färger och valörer. Flera av dem gick i urblekt rosa och violett, andra var mörka blå och rödvioletta. Den mörkaste blå färgen hade en stormhatt och den mörkaste brunröda – som jag mindes den – fanns hos silverax och berberis. Jag uteslöt avdelningen med de varmare färgerna.

I ateljén hoppade jag över momentet med färgstickan och målade av kronbladen direkt. På grund av regnet letade jag inte heller reda på namnsorter.

REFLEKTION
Ljushetskontrasten är relativt tydlig både som kontrast i ”svart” (silveraxets blad) och ”vitt” (urblekt höstflox) och den mellan intensivt gult (höstgullris) och det mörkare violett (höstflox). Även grönskan innehöll kontraster mellan ljust och mörkt. Vissa blads enskilda ljusa form framträdde tydligt, t.ex. hos vippvallmo, mot en mörkare bakgrund.

FÄRGANALYS & STÄMNING
Kompositionen i Färgschema IV bygger till största delen på ljushetskontrast. De ljusa pastellfärgerna tycks ligga bakom de mörkare mer mättade kulörerna. De samsas inte i ett schakspelsmönster utan grupperar sig.

Johannes Itten skriver att ”… såväl ljus-mörkerproblemen med svart, vitt och grått, som ljus-dunkelproblemen med de rena färgerna och deras förhållanden till varandra måste utforskas så grundligt som möjligt, ty därur får man de viktigaste upplysningarna för det skapande arbetet.” (Itten 1971, s. 37) Itten avser bildkonst. Men, ”ljus-dunkelproblemen” är av utomordentligt stor betydelse inom rabattkomposition enligt min mening. Blommor i oklara kulörer, urblekta och transparenta och blommor i mättade, dova och dunkla färger kan bilda subtila övergångar mellan klarare färger eller utgöra kontraster till det opaka, beroende på vad man vill uppnå för stämning i en komposition eller utvidgat i det landskap man befinner sig i.

N. Nilsson

 

PROJEKT PERENNPLANTERING…

BAKGRUND – Kalla färger i Göteborgs botaniska trädgård
Grönt var vid tillfället inte längre den dominerande färgen i pennrabatten. Jag besökte planteringen i mitten av juni. Avsikten var då att undersöka transparens. Det visade sig att det mest utmärkande för rabatterna var en intensiv färgupplevelse av mättade blå kulörer hos t.ex. salvia, iris och nepeta i samspel med grönt. Men, där blommade också en iris (Iris sibirica ’Butter and Sugar’) i en omättad gulvit färg. Färgschema I är ett försök att skildra transparens med hjälp av gult.

Färgschema I , transparens
Färgschema I. Transparens. Nina Nilsson.

FÄRGREGISTRERING – KALLA FÄRGER
Dagen var mulen och perfekt för färgregistrering. En svårighet var dock att man inte får beträda planteringarna och ett par färger måste uppskattas. Det skulle ha underlättat att ta ett steg in i rabatten och knipsa av kronblad, för att i lugn och ro jämföra färgerna mot stickans. Jag registrerade blåaktiga färger hos Iris sibirica ’Silver Edge’, Nepeta fassenii ’Six Hills Giant, Iris sibirica ’Perrys Blue’, Salvia nemorosa ’Caradonna’ och Iris sibirica ’Blue Emperor’.

REFLEKTION
Olika blå färger utgjorde strukturen i rytmiskt böljande grönt, och en mörk rödviolett färg – sparsamt återkommande som färgdetaljer hos några arter (t.ex. skaft och hylle hos Gillenia trifoliata). En synvilla med de blå färgerna är att de upplevs som renare blå än de i själva verket är. Blå blommor innehåller i allmänhet något rött.

FÄRGANALYS & STÄMNING
Kompositionen i Färgschema II bygger till största delen på kalla färger och ljushetskontrast. Färgerna blått och grönt medger en alldeles särskild djup och aningen dov stämning. Intensivt blå, blågröna och blåvioletta kronblad möter olika gröna, gulgröna, och blågröna blad av skiftande karaktär och ytstruktur.

Den mättade gulgröna färgen återkommer i rabatten på strategiska ”kontrastplatser” och är viktig att få med i färgschemat just därför.
/N. Nilsson

Färgschema II
Färgschema II. Kalla färger. Nina Nilsson.

Rabattkomposition i varma färger

Varma färger Trädgårdsför.”Glad”. Rabattkomposition av John Taylor, Trädgårdsföreningen i Göteborg. Foto (detalj): N. Nilsson 2014.

I Trädgårdsföreningen i Göteborg pågår utställningar med samlingsnamnet ”Tulpantid 2014”. Bland andra har designer John Taylor komponerat ett antal planteringar efter färg och temperament. Ett knippe rabatter vid södra entrén utgörs av rundlar och droppformer och har titeln ”Glad”. Som helhet går dessa i varma färger med inslag av kallt violett. De är uppseendeväckande i mättade, klara färger som kontrasterar mot dämpade kulörer i ljust blåviolett, violett och urtvättat rosaviolett (t.ex. syrentulpanen Tulipa bakeri ’Lilac Wonder’). En rundel har en bottenplantering med gul gyllenlack och som sällskapsväxter violer, vilka bildar en yttre bård mot gräsmattan. I det gula växer högresta orange och röda tulpaner (Tulipa ’Ballerina’ & Tulipa ’Norma Major’). I en andra rundel står orange och gul gyllenlack tillsammans med röda och violetta tulpaner (Tulipa ’Purple Dream’), makalös i dess färgkombination.

BAKGRUND
I en broschyr står att läsa hur John Taylor själv har gått till väga i komponerandet. Bland annat skriver han att ”De ljusa färgerna behöver en färgglad kontrast, annars syns de inte när solen skiner som mest.”

Som designer kan man fokusera på växten som helhet eller på dess botaniska detaljer. John Taylor har valt att koncentrerat sig på växten som helhet – dess form och färg – som jag uppfattat kompositionerna.

tulpanrabatt 2014
Färgschema komponerat efter rabatten ”Glad”. Nina Nilsson.

REFLEKTION
Att måla färgschemat var förhållandevis enkelt. Kulörerna är inte särskilt komplicerade att blanda till. Men, fördelningen för att fånga och förstå färgverkan var knepig. Bottenplanteringen var gul och orange, men det var de mättade röd/orange/violetta kulörerna som hade störst verkan i planteringen. Den gula kulören i schemat verkar gråaktig i sammanhanget. Det har troligtvis att göra med de skuggor som bildas av grängen i akvarellpappret.

FÄRGANALYS & STÄMNING
Kompositionen är byggd på kall-varmkontrast och ljushetskontrast. Det röda dämpas något av det mörka violetta men förstärks av de ljusblå fälten. Att de ljusa färgerna framträder vid solljus och i kombination med de klarare mättade röda och orange (”färgglada”) tycker jag mig kunna se.

Målaren kan alltid måla över om någon färg blir fel, inte stämmer med den vision eller den färgbild man haft. Växter är det inte lika enkelt att byta ut. Man behöver god kännedom om de enskilda kulörerna och ha en kvalificerad idé om hur de kan verka tillsammans. Just denna dag har solen stor betydelse för upplevelsen av färgerna. Eftersom tulpanerna är så pass högresta visar sig kronbladen högt uppe, liksom svävande i luften med det strålande solljuset rakt igenom bladen, som om de vore tunn hud. Stämningen är både festlig och skört nyanserad.
N. Nilsson