FÄRGSCHEMA i ljushetskontrast, december 2012

Julros (Helleborus niger). Akvarell (27,5x 17,5) 1 december 2014. Nina Nilsson.
Nedan presenteras en ny uppgift på kursen jag går på Konstfack.
Uppgift:
a. utgå från ett fotografi av ett rum gärna med ett objekt i. Studera rum och mellanrum.
b. bygg en modell utifrån fotografiet med uppgift att sedan förändra rummet med hjälp av färg och ljus.
Jag utgick från följande bild:

Bild 1. Snorkfröken mellan fötterna på en kraftigt beskuren skulptur. Skulptur av Staffan Nilsson 1971. Foto: Emma-Kara
Jag byggde en enkel modell:
En figur mellan två lodräta ben som i modellen fått karaktär av (träd)stammar. Eftersom figuren är liten och ensam valde jag att försöka få den att upplevas mindre liten och ensam. Jag färgade in den med varmt ljus, se bild 3.
Den varma färgen får figuren att ta lite mer plats, inte smälta in i omgivningen som i bild 3. Den framstår aningen mindre ensam och liten. Samtidigt har dramatiken i bilden ökats då skuggverkan är större.
Jag valde att måla figuren orange och sätta in fler figurer i olika storlek. En gemenskap/kontakt uppstår. Bild 4.
En lek med storlek och perspektiv. Den lilla figuren är återigen liten men inte lika ensam.
I nästa bild har jag modifierat bakgrunden. Tagit fasta på karaktären av skog med stammar, försökt åstadkomma en känsla av skog. Bild 5.

Bild 5. Figurer i (skogs)modell.
Att jag valt att måla bakgrunden i ett mer aktivt mönster gör hela landskapet mindre ödsligt. Figurerna få ett annat förhållande till miljön de befinner sig i. Bakgrunden kommer närmare betraktaren och rummet känns mindre ödsligt.
Resultat/uppgift:
Det blir med uppgiften tydligt vilken betydelse färgen har, att den lilla figuren blir varmare och mindre liten. Det blir också tydligt vilken betydelse ljuset har, att vi kan förändra stämning med ljusets färg och riktning. När bakgrunden får ett mönster så framträder den. Också av stor betydelse när man vill skapa en viss karaktär för ett rum.
På natten blev det så här:
Kurskamraters exempel
Här visar jag exempel på hur ett rum kan varieras med ljus. Två arbeten av mina kurskamrater Julia ByDesign och Cecilia Jonsson.

Modell, ljus och foto: Julia ByDesign

Modell, ljus och foto: Cecilia Jonsson
/Emma-Kara
Transparens
Utsikten från ateljéfönstret är över Göteborgs hamninlopp. Älvsborgsbron formar bjälklaget över Göta älv. I lätt bris flimrar havsytan. Olika blå, grå, smaragdgröna färger bildas. Fraktfartygen är ibland röda, ibland gröna, ibland svarta. Vattnet blänker i fartygsskroven. Utsikten danar motivet, transparent eller genomsynligt. Det är genomgående kallt trots röda och varmare gröna färger.
Nina Nilsson
Färgschema över Göteborgs hamninlopp. 27,5×15 cm. Akvarell. N. Nilsson
Färger i november

Fig. 1. Grått, brunt, grönt…Foto: N. Nilsson.
ÖVERBLICK
(Perennplanteringen i Göteborgs botaniska trädgård)
De mest framträdande kulörerna vid denna tid på året, eller snarare under just denna novemberdag, är grönaktigt grått och varmt (rödaktigt) brunt. Ett större parti i planteringen har klippts ner och delvis lämnat jorden bar. Ytan är mörkbrun så när som på stjälkarnas – när det kommer till ord – svårdefinierbara färger.
FÄRGREGISTRERING & REFLEKTIONER UNDER MÅLANDET
Dagen var mulen och kall (+ 3) när färgerna registrerades. Jag valde ut ett parti med vissnad Nepeta grandiflora ’Bramdean’ (blånepeta) och bar jord, där rosa och ljusgrått grus låg som små speglar på den ljusfattiga jorden. (Fig. 1)

Fig. 2. Färgschema, akvarell. N. Nilsson.
De blänken lyckades jag inte få fram i färgschemat. När akvarellen fortfarande är våt lyser det om vattnet men, när den torkat jämnar valörerna ut sig. Färgschemat återspeglar därmed endast det grå helhetsintrycket som rådde denna höstkalla dag. (Fig. 2)

Fig. 3. Färgschema, akvarell. N. Nilsson.
I en annan del av planteringen blommade några Helenium autumnale ’Crimson Beauty’ (solbrud). Ytterligare en bit bort Astrantia major ’Roma’ (stjärnflocka) och Artemisia ludovisiana (romersk malört). Färgerna inspirerade till en komposition där grått både höjer och mildrar opaka och transparenta ytor. (Fig. 3)
Nina Nilsson
Ur: Hjalmar Söderberg (1977 [1912]). Förvillelser. Delfinserien 414.
Färgens stämningsskapande mening
I ett kärleksmöte mellan huvudpersonerna väver Söderberg in färg och ljushetskontrast i texten, för att ge liv åt platsen där mötet sker (s. 139).
… De sutto vid fönstret i mörkningen. …en ensam mörkviolett sky… lyktorna tändes… stjärnorna blänkte fram… tindrade Venus… mörkvioletta skyn… lyste den röda Mars… det mörknande blå… Är hon ljus eller mörk?… blå vindruvor…
Jag läser vidare i höstmörkret.
Nina Nilsson
Kulörkontrast
Den unge studenten Tomas, i Förvillelser av Hjalmar Söderberg, satt och tänkte på hur han skulle vara klädd om aftonen.
”Skulle han ha vitt skjortbröst eller kulört halsduk?” (s. 32)
”… står en grön och stor och mycket gammal ask. Under dess krona drömmer skuggan mörk och sammetsdunkelt grön. Och lyser icke där i gräset något vitaktigt och mjukt, som kunde vara en kvinnas vita kropp?” (s. 65).
Hänförande rader i höstmörkret.
Nina Nilsson
Fram till nu har jag (Emma-Kara) varit på två föreläsningar om perception på Konstfack. Den första handlade om våra sinnen och hur vi ser och den andra om känslor och känslors kopplingar till färg.
Föreläsare; Lennart Högman, psykolog.
VAD VÅRA SINNEN TAR IN
Första föreläsning berörde våra sinnen och hur vi tar in information. Fokus låg på det visuella, alltså vad ögat ser och hur det sedda hanteras i hjärnan.
Det finns några grundläggande komponenter i den visuella världen som hjärnan urskiljer. Färg är en sådan komponent som hanteras separat i hjärnan. Övriga är:
Vi ser det som finns omkring oss, det fångas upp av ögat och når hjärnan där det tolkas och bearbetas och leder till olika reaktioner. Vi kan också aktivt se, titta efter något som hjärnan sen förväntar sig. Detta är två olika sätt som vi ser vår omgivning på. När vi medvetet tittar efter något särskilt ställer ögat in sig på det och vi upptäcker lättare det vi söker; till exempel när vi tittar ut på ett träd i syfte att se om trädens blad har börjat ändra färg som ett tecken på höst. Då är det färgen vi tittar efter och upptäcker. Om vi istället skulle titta mot samma träd för att med hjälp av bladen se om det blåser ute, då är det rörelsen vi tittar efter och upptäcker.
Färgseende
Färger påverkar oss på olika sätt, ett rum med en viss färg kan få oss att komma i en viss sinnesstämning. Vi kan också välja en produkt före en annan beroende på dess färg, kanske för att just den färgen har ett viss symbolvärde. Hur färgen påverkar oss kan bero på olika saker:
En färg kan påverka hur vi reagerar men den kan också påverka våra känslor, vi kan bli glada av en färg, eller känna tillit till något i en viss färg. Detta kan i förlängningen betyda att vi också associerar vissa färger med speciella känslor. Reaktionen är väl beroende av det vi ser och upplever? Det upplevda är kopplat till känslor. Fundera vidare över det.
VAD VI KÄNNER
Andra föreläsningen med Lennart Högman handlade om våra känslor, vad en känsla är för något och vilka känslor som finns. Högman menar att man skiljer på känsla och stämningsläge:
En känsla är något vi har just nu medan ett stämningsläge är något vi befinner oss i under en längre tidsperiod.
Det råder bland forskare en enighet om att vi har ett antal grundkänslor men vilka dessa är råder det däremot oenighet om. På föreläsningen tog Högman upp Plutchik som ett exempel. Vi fick utgå från hans emotionshjul och göra en studentuppgift.
Plutchiks emotionshjul
De åtta grundkänslorna enligt Plutchik:
anger, fear, sadness, disgust, surprise, anticipation, trust, and joy.
(Ilska, rädsla, sorg, äckel, förvåning, förväntning, tillit och glädje)

Bild 1: De åtta grundkänslorna och ytterligare känslor däremellan.
Uppgiften
Vi valde ut tre känslor var och gjorde en tvåfärgad illustration som angav känslan. Därefter tittade vi på varandras emotionsillustrationer och föreslog vilka känslor våra medstuderande hade haft i åtanke när de gjort sina emotionsillustrationer. Illustrationen skulle vara tudelad, som om en horisont delade på färgfälten. Vi ”tecknade” ett hjul på väggen där vi satte upp våra emotionsillustrationer.

Bild 2. Emotionshjul med våra färgprover. Foto: E-K Nilsson.
Vi tyckte oss se några tydliga riktlinjer för hur vi förknippar färg med känslor.
Tillit
Här fann vi att flera hade målat gröna och blå fält. Associationerna gick till gröna ängar och blå himmel eller vatten. Färgerna var dessa:
Blå och gröna färger. (Färgerna är inte identiskt återgivna då de har fotograferats av, sen har jag ”fångat upp” färgerna i programmet InDesign). När jag sitter och gör dessa illustrationer påminns jag om Aris Shirin som skrivit i sin bok Design elements: Color fundamentals, 2012, att ”[Blue] are an excellent choice when one needs color to … communicate trust and conservativeness.” Alla vi som valde ”tillit” använde färgen blå till ett av de två färgfälten.
Kärlek, glädje och en uns förundran
Jag har valt att slå ihop dessa då de hamnade mycket nära varandra i färg, de fick vardera en röd-rosa kombination och en blå-blå. Glädje är grundkänslan.

Klara och rena färger. Det finns också en ljushet bland det varma.
Förväntan och ilska
Förväntan var det två sav oss som valde att illustrera och en försökte finna ilskans färg.

Förväntan är mild och nyfiken medan ilskan är stark i sin färg så som i sig självt.
Förvåning, missnöje och sorg
Det är förvåning och sorg som är grundkänslor, missnöje hamnar mittemellan.

Det är sorgen som fått de urtvättade, blöta blå och rosa färgerna.
Äckel, ånger och djupare sorg

Här är det äckel (längst till vänster) som blivit lite urtvättat, en diffus kombination med vaga kontraster och utan karaktär.
Kommentar
Det var en gagnelig och effektiv övning. Vi blev alla förvånade över hur samstämmiga våra färgval var. Med de mörka tunga gröna och beige färgerna i det känslospann som är motsatt glädje, kärlek och förväntan, där vi istället finner klara och rena färger och tillit som bjöd på blått och grönt.
/Emma-Kara
”Riverbed” på Louisiana
Olafur Eliasson ställer ut verket ”Riverbed” på Louisiana. Enligt konstnären är det ett försök uppbyggt av en hel del lavagrus och sten (hämtat från Island). Det grå gruset ligger på golvet i museets lokaler, (och har således inte någon kontakt med den vulkan som en gång gett upphov till materialet), slingrar sig genom fyra rum och färgas mörkt av en sipprande vattenfåra. Det är slående stor kontrast mellan stenarnas ljusa grå valör och de som av vattnet ”färgas” mörka, ja näst intill svarta. Möjligen är det det som ur färgsynpunkt ger verket mening.
”Riverbed” på Louisiana. Foto: N. Nilsson.
Den vita muren
En av utomhusväggarna vid caféet (fortfarande Louisiana) består av sinnrikt sammanfogad mursten. Den är vitmålad och har en påtaglig och kraftfull materialverkan. I NCS systemet benämner man vitt okulört. Väggen har ingen kulör. Men, den skiftar i svaga färger och valörer allteftersom ljuset under dagen ändras och beroende på om det är regn eller solsken.
Vit mur, Louisiana. Foto: N. Nilsson.
Vitt blir gulvitt, gråvitt, blåvitt, grönvitt… Foto: N. Nilsson.
Den är en inbjudande vägg att klättra på för mindre barn. Jag lade märke till att muren även ändrar eller skiftar färg i området kring pojken i de blå kläderna och runt flickan. Det okulörta vita påverkas och får färg, om än i svagare toner.
Nina Nilsson