Formex 2019 – del 1

1 svar

Kulörklubben tillbringade en lång och intensiv dag på Formex – största mötesplatsen för nordisk inredningsdesign. Jag var på spaning efter färg och kulör!

Formex kulörer
Temat för vårens mässa var ”Unexpected Gatherings” detta gäller, vad jag förstår, även kulörerna. På deras hemsida visar de de färger som de själva valt för årets mässa. Temat är ”Unexpected colours”:

formex-kulörer

Formex färgschema, taget från hemsidan, länk här!

Jordiga färger, några bleka och samtidigt dova pasteller och tre mörka djupa kulörer. Den syrenlila får vara med som en uppstickare. Formex säger att de tongivande kulörerna består av Tegel, Ljus Terrakotta, Mjuk puder, Konjak och Lejongult.

formex färgschema 2019De tongivande kulörerna i ett eget färgschema. Varmt, mjukt, ombonat. Samtidigt skönt med aningen svalka i de ljusare rosa och terrakotta.

Hur ser det då ut på Formex, har utställarna förhållit sig till schema och i så fall hur?

Navet
En av de kulörmässigt mest genomtänkta montrarna på mässan är Navets. Produkternas kulör tas upp i väggarna som målats i exakt samma färg. Hela monterna ger ett monokromt intryck som att Navet utan tvekan vill visa att det här är kollektionens färger, rakt igenom och det är stolta över!

navet1Clamp Tray i puderrosa mot en  vägg i samma kulör.

navet3Även lejongult, eller senap eller curry eller vad vi vill kalla den återkommer hos Navet.

Det mörkgröna kulören har vi sett ett par år, den lever kvar ett tag till. Det är dock den gula, den blå och den puderrosa som är de nya kulörerna som lanserats det senaste av Navet.

navet2Helena har gått all in och matchat kläder med monter. Helt rätt och jättefint!

Genomtänkt monter, kul med färg och jag ser ett tydligt samband med mässans kulörer, här nere sammanställt i ett färgschema bestående av mässans färger.

navet_färgschemaEtt färgschema med mässans kulörer utvalda genom Navets produktfärger.

Textileriet
Carolin Mueller driver sitt förhållandevis nystartade företag Textileriet i Höganäs. På mässan visade hon textiltryck som jag direkt och utan tvekan stannade till vid.

På en enkel ställning hänger tyger i metervara. Kulörerna som möter mig är lila, rosa, grönt och jordfärger i olika nyanser och kulörer. Även här ser jag kopplingar till de kulörer som mässan lyft fram som kommande trender; Sandbeige, Mjuk puder, Ljus Terrakotta och Konjak är tongivande med Nötbrun, Syrenlila, Lejongul och Isblå som kontraster på detaljer och enskilda fält, även skogsgrön glimtar till i rosornas blad.

textileriet2Abstrakt mönster bredvid föreställande figuriner tryckt i fantasifullt mönster.

Vad är det i dessa färger som tilltalar mig? Är det kombinationerna i kulör eller nyans  eller vad? Detta tål att undersökas vidare…

textileriet_färgschema_2Färgschema över tyget med figuriner.

textileriet_färgschema_3Färgschema över tyget med det abstrakta mönstret.

Många kulörer i båda tygerna, i helt olika färgskalor. Här nedan ett annat tyg i endast tre kulörer:

textielriet3Ett färgmässigt mindre omfattande tyg, tre kulörer, vitt lila och beige. Lugnt i kulör balanserar upp ett inte lika lugnt mönster.

Carolins arbete ger mig mersmak, det skall bli spännande att följa henne framgent, kanske det blir ett besök i hennes verkstad när jag tar mig söderut nästa gång!

Granitbiten och Hydro Flask
Granitbiten säljer produkter för ett aktivt utomhusliv. På mässand visade Granitbiten bl a upp Hydro Flask, metallflaskor som skall hålla vattnet kallt en somrig dag på stranden och kaffet varmt i skidliften.

Många färger hade de i alla fall och det var ju det jag var ute efter.

hydro_flask2
Hydro Flask i kulörta färger

En rad med kulörta flaskor har de haft länge. En kombination av färger som dels skall passa antingen den kamouflerade jägaren och diskrete fjällvandraren eller en sån som jag som förlägger termosen i skogen det första jag gör om jag inte har en som syns tydligt.

hydro_flask
En ny kollektion, mer diskret i kulörerna och dessutom med kork i samma färg och med en mindre påtaglig logga, allt för att passa nya kunder eller i andra sammanhang, kanske på yogan.

Röd, blå, grå, svart och vit. Enkla färger, inget som sticker ut, ingen chansning.

I dessa produkters färger ser jag ingen direkt koppling till några trender som saluförs på mässan, kan ju bero på att detta inte är en svensk produkt, utan designad och producerad i USA.

Sammanfattning
Spännande att vara på mässan. Många intryck blir det och det är svårt att sålla. Nu har ni fått med er något om det som fångat mitt intresse när jag gått runt med fokus på färg. Tack alla för att ni ställt upp på fotografering och svarat på mina undringar kring färg. Hur färgerna växer fram allteftersom en kollektion utökas, vilken färg ni vill komplettera med, som t ex i Navets Clamp Tray som fått nya färger därför att de upplever att de saknat en färg, att de vill kunna vara djärvare och samtidigt utvecklas. Kulörerna skall ju samtidigt gå ihop med tidigare kollektion.

Carolin Mueller på Textileriet målar ofta fram sina mönster på duk, tavlorna dokumenteras allteftersom de målas och kanske ett övermålat mönster eller bild är det som sedan får bli mönster på ett tyg i metervara. Färgerna kommer mer efter lust än efter en från början tänkt plan.

Låt detta bli avslut på Formex 2019 – del 1, nästa del författas under morgondagen.

/Emma-Kara

 

 

Annons

LUX Helsinki – som färginspiration

Kulörklubben for till Helsingfors för att besöka ljusfestivalen LUX Helsinki, en inspirationsresa med fokus på färgat ljus. Jag gör här tre nedslag av totalt 15 objekt.

LUX Arkitektur
Ljud och ljus i en sammanflätad helhet med ljus av porlande vatten och ljus som pulserar likt glittret i vatten i vågor, tankarna går också till krackelerande is eller blixtar.

Varje år lyfts ett större arkitektoniskt byggnadsverk, i år är det Finlandiahuset som är ritat av Alvar Aalto.

I programmet grå följande att läsa att man ”med verket vill man fästa uppmärksamhet vid att vatten är en sinande naturresurs och att rent vatten inte är en självklarhet”. Ramboll Valostudio är konstnär för verket.

lux-arkitektur_1lux-arkitektur_2lux-arkitektur_3

Kulörerna varierar från blekt gråblått till intensivt blått.

färgschema finlandia
Färgscheman utifrån ljussättningen av Finlandiahuset. Överst till vänster har jag plockat kulörerna från själva byggnaden, i de tre andra har jag gjort ett schema för varje fotografi och även tagit med himmelns och markens färger.

Väl medveten om kamerans färgförvrängningar är detta ändå ett använbart verktyg för att minnas och inspireras och ta med sig färger och kombinationer hem att arbeta vidare med.

Det var en fin ljussättning. De hade arbetat väl med fasaden och byggnadens arkitektur, dessutom tagit upp närheten till vatten, vilket egentligen gäller hela Helsingfors men väldigt tydlig vid Finlandiahuset på stranden till Tölöviken. En på flera nivårer platsspecifik ljussättning vilket jag uppskattar.

Reflection studies
En interaktiv projektion snarare än ljussättning. Pedagogen i mig gillar det interaktiva, att besökare själva aktivt och mycket enkelt påverkade projektionen som med sin stora yta blev riktigt maffig. En ljussättning skulle inte jag kalla det egentligen, den släta fasaden blev mer som en projektionsyta.

reflection_studies_4

Först möttes vi av en grafisk glad gubbe. Jag visste inte vad detta handlade om riktigt men tyckte att storleken och närheten till projektionen var imponerande. Det strålade och ändrade färg och rörde sig runt de svarta elementen.

Så småningom såg jag händer som flyttade runt saker som förändrade ljusbilden. Jag vände mig om och såg ett bord med objekten, vi fick gärna komma bakom och utforska ljusets förändring tillsammans.

reflection_studies_1Ljusbordet som styrde vad som projicerades på väggen.

En video av projektionen…

Färgerna är som ni ser oändligt många och skarpa, vilket fungerar väl i denna typ av aktivitet som mer får besökaren att få upp ögonen för vad man kan göra med ljus än att berika platsen nämnvärt. Jag tyckte det var häftigt men den lokala anknytningen minimal.

Zack Lieberman är konstnären bakom verket, verksam i New York.

Shelter Seekers
Starka färger och en rätt enkel historia på Nationalmuseets fasad. Musiken som ljöd ur högtalarna fick mig att associera till när de låter oss höra vilket grymt ljudsystem de skaffat sig på den lokala biografen.

Enligt hemsidan berättar verket ”om nutidens största utmaningar: migration, ojämlikhet, klimatförändringen och förlusten av naturens mångfald”. Ett viktigt ämne speglat i de utrotningshotade Monarkfjärilarnas migration över gränsen mellan Mexico och Nordamerika, där även ”de får kämpa för sin existens och möta den föränderliga världens stora utmaningar. Fasaden av Nationalmuseet presenteras som en plats där fjärilar kan hitta skydd”. Konstnären bakom verket är Ghiju Días de Léon från Mexico.

shelter-seekers_1En larv på väg över den grönfärgade fasaden. Foto: Otto Vilhelmsson

färgschema seeking shelter2

Färgschema över bilden ovan med larven.

shelter-seekers_3Enstaka fjärilar kommer flygandes över fasaden.

shelter-seekers_2
Fasaden täcks här av Monarkfjärilar, tanken är att fasaden skall ge dem skydd.

Ett bra tema, inte helt genomfört, jag saknar både ägg och puppor i denna projektion men kanske det mest slående är den för mig tveksamma koppling till Nationalmuseum och byggnadens arkitektur. Det känns mer som att konstnären har velat nå ut med sin idé och använt byggnaden som en förhållandevis neutral canvas.färgschema seeking shelter

Färgschema över bilderna ovan med fjärilarna. Den vänstra, tagen efter projektionsbilden med fåtal fjärilar är väl sammanhållen med dova gröna och bruna med kontrasterande dämpade röda. Den högra är ännu mildare med ljust grågröna och gråbruna kulörer. Rent färgmässigt är det fint.

Kommentar till LUX Helsinki
Superfint arrangemang med vackert ljus av olika karaktär men jag saknar bitvis det platsspecifika. På sätt och vis tycker jag att en del av poängen med denna typ av ljusfestival går förlorad om de specifika ljusinstallationerna lika gärna kunde gjorts på en annan plats eller till och med inomhus.

Rent kulörmässigt är det magiskt att se alla färgspel och skiftningar i kulörer nära varandra eller långt ifrån varandra som i kulörkontrast, kalla, varma och hårda eller mjuka analoga färgskalor. Mitt behov av färgupplevelse har fått sig en rejäl påfyllning! Tack!

/Emma-Kara

 

 

 

 

Objekt i blått

Lämna ett svar

Skulpturala objekt i blått
(N. Nilsson)

Paulina Svensson ställer ut skulpturala objekt ibland annat blått på Galleri KC i Göteborg. Titel på utställningen är ”Herrskjortornas omvandling”. Svensson har arbetat med tyger av herrskjortor.

Det intressanta är hur valörerna i blått är kombinerade med rött och vitt rent färgmässigt, i ursprungligen strama (linjära och rutiga) mönster. Denna stramhet tar ett extra kliv och lever vidare i ”Paket”, fyra kubliknande objekt. Det kalla blå ger tyngd och stabilitet, det vita luftighet.

”Paket”.

”Ballerina” innehåller färgerna blått och vitt. Genom vridningar och snörp blir den blå färgen både ljusare och mörkare.

I ”Komprimerad” dominerar den röda färgen, ger tyngd och djup åt föremålet.

Kammaren

Lämna ett svar

Jag renoverar ett hus. På sätt och vis blir det en enda stor kulörundersökning och tillika experimentverkstad. Vad har huset för kulörer och hur kan jag förhålla mig till de kulörerna i min renoverering? Byggt nån gång runt 1865-1870 enligt vad jag hört, jag har inte lyckats få fram något exakt byggår ännu. Huset är i huvudsak målat en gång utvändigt och en gång invändigt. Det som har fått flera lager färg är fönster, fönsterfoder och salen som tapetserats fyra gånger. Linoljefärg har använts överallt.

Mitt övergripande mål är inte att återställa interiören till orginal. Men mitt förhållningssätt till de kulörer som jag finner är att jag vill förvalta dem väl och återanvända dem, på ett annat sätt, i en annan kombination eller i ett annat sammanhang.

Kammarens fönster
Det var dags att renovera fönstren i kammaren. Inget kitt fanns kvar oh ingen färg på utsidan men en hel del färg fanns kvar invändigt.

Fönster-1
Fönster i kammaren målat i olika lager med olika grå kulörer. (Fotot sticker i blått, i verkligheten är kulörerna betydligt gråare och varmare).

Längst till vänster ser det nästan ut som rester efter pappersremsor trots att det är ytterbågen och inte innanfönstret. Det röktes också en hel del i den här kammaren där två bröder bodde tillsammans i över åttio år.

Skulle dessa kulörer kunna ligga till grund för inredningen av kammaren? Målning av tak, väggar (pärlspont) och foder. I övrig inredning som möbler, filtar, överkast, lampor osv? Idén är värd att pröva. Jag mätte in kulörerna.

S-4005-B80GHär exempel på inmätning med NCS Kulturkulör.

Det blir sällan helt exakt, jag börjar med Kulturkulör, ibland använder jag alla färgprover som NCS har att tillgå och ibland mäter jag in digitalt.

Det är svårt att med kamera->dator få en rättvisande färgåtergivning. Jag har försökt tydliggöra här hur kulörerna egentligen ser ut:

Färgschema-NCS-2Här har jag fotat av färgproverna mot en grå stenläggning. Kameran och den digitala överföringen förvanskar bilderna. Sen använder jag NCS digitala verktyg för att få kulörerna här på skärmen mer enligt inmätning. Prickarna är mer rättvisande.

Ett förenklat färgschema ser ut såhär:

FärgschemaFärgschema med fyra av huvudkulörerna på fönstret. Enligt NCS är de inmätta färgkoderna: S 4005-B80G, S 2005-G, S 1505-G90Y samt S 2010-G80Y .

Färgsättningen
Än så länge har väggarna och fodren fått färg. Grå väggar med ljust grå foder. Jag vill fortsätta med beige och grått med dragning åt grönt i olika varianter. Kommer det bli vackert eller blir det jolmigt? Taket är vitt.

Mot murstocken ser väggfärgen ut såhär:

Murstocken

Det är ett gästrum men också ett rum att sitta i och läsa en bok och koppla av.

Dörren_öppenDörren in, målad i en av de kulörer som återfanns i huset.

Dörren

 

Fönstret2Fönsterfodret har ännu inte fått färg.

Fönstret1

Bädden2Bädden i rummets kulörer.

Bädden1

Här har jag bytt ut en kudde i avvikande kulörer, för att ge kontrast till det milda. Bra eller dåligt? Jag gillar den! Ibland är det gott nog.

Kommentar
Den lilla kammaren förändras mycket beroende på vilket ljus den har. I lampsken, solljus, ljus in genom fönstret som vätter åt norr eller i stearinljus. Den lite mörkare kulören är fin i detta lilla rum, det blir intimt samtidigt som det ger rummet karaktär.

Färgsättning privatbostad

Lämna ett svar

Ibland färgsätter jag åt kunder. Denna kund önskade fondtapet på temat blomdoft, gärna med mycket färg. Alltid härligt med mycket färg och jag gick igång direkt. Känns kul att dela med mig av det färgsprakande resultatet här på Kulörklubben. Kunden är supernöjd!

Master bedroom
Valet föll på tapeten Mariedal av Designers Guild som fondtapet. Önskemålet var mycklet färg och vi fångade upp en dämpad turkos som målades upp på de tre övriga väggarna.

Mariedal bedroomMariedal corner

Gästrum
Även här var det blommigt och mycket färg som efterfrågades av kunden. För att på något sätt hålla ihop detta arbetade vi vidare med Designers Guilds blommiga tapeter. Här föll valet på Alexandria. Vi fångade upp en mörkare och lite dämpad lavendel som målades på de övriga väggarn.

AlexandriaLavender

Kommentar
Som kontrast till allt det vita och nu försiktigt grå som har dominerat inredningstrenderna de senaste åren så är det härligt när en kund bejakar färg och mönster. Modigt och vackert!

Bollar på turné

Lämna ett svar

I den föreställning jag just nu arbetar med förekommer det en hel del bollar. När vi häromdagen fick en helt ny sändning pingisbollar från england i många fina kulörer så blev jag glad och ville genast skriva om dem. Bollar-duk-nära
Pingisbollar i olika kulörer på duk i Hotell Järvsöbaden.

Bollar i färgschema
För att få kläm på dess kulörer fotograferade jag dem och la in deras kulörer i ett färgschema.

Vi har tre gröna, en blå, en lila en röd, en rosa, en orange och en biege.

Färgschema 1
Överst ligger bollarna mot en grå bakgrund. I färgschemat har jag placerat de två udda kulörerna ute till höger. I den tolvdrelade färgcirkel ser det ut såhär:

I det första färgschemat är fördelningen av bollarnas kulörer lite spretigt (tv). Jag inser att två av bollarna jag har fotograferat är från en egen sändning, den orange och den mest intensivt gröna.  Tar vi bort de två tidigare bollarnas kulörer (th) fördelas de kvarvarande mer symmetriskt. Såhär:

Färgschema 2 diagonal.jpg
Rent kulörmässigt finner vi en symmetri i kulörernas fördelning i färghjulet. Det är inte direkt komplementkontrast men snudd på.

Hur blir det om vi sorterar på något annat sätt?

Färgschema 3Kulörerna ordnade efter ljushet, ljusast längst till höger. De två udda bollarna är med i undre raden.
Färgschema 32

Kulörerna ordnade efter kulörthet (klarhet, intensitet), ljusast längst till höger. De två udda bollarna är med underst till höger.

NCS
Så här håller jag på. För att ytterligare närma mig bollarnas kulörer mäter jag in dem med hjälp av ncs.

Färgprov-bollar
Bollarnas kulörer får NCS-koder.

Jag mäter in bollarna med hjälp av NCS färgblock. Vad ger mig detta? Hur fördelas de i NCS färgsystem?NCS-triangel.jpgHär ser vi kulörerna fördelade i NCS-triangeln. Jag har i de små rutorna använt kulörer som jag plockat ur fotografierna av bollarna men koden är korrekt så den är placerad på rätt plats enligt inmätt färgkod, därför kan det se lite galet ut…

De ligger i en hop kring 2050, 3050, 3060, några på 0550, 0560 och 0570, sen har vi den beige bollen som poppar ut på 1015.

NCS-triangeln
För er som inte är bekanta med NCS-systemet så är denna triangel endast en del i deras system. Här ser vi nyanserna i en specifik kulörton; hur mycket svärta och hur mycket kulörthet en färg har. Lite förenklat kan vi säga att dessa färger har kring 20-30% svarthet och 50-70% kulörthet (det som är kvar ärvithet men det brukar vi inte prata om), tre kulörer har endast 5% svarthet. Bokstäverna i hörnen står för: W=vithet, S=svarthet och C=kulörthet

Läs mer om detta på NCS hemsida!

Kommentar
Jag har ingen direkt slutsats av detta. Det visar mest på min nyfikenhet på färg och hur jag ibland tar mig an en färguppgift. Undersöker fram och tillbaka och ser om jag kan hitta mönster eller kan dra slutsatser av det jag ser.

I denna undersökning visar jag att om man undersöker en kulör med den tolvdelade färgcirkeln får vi en bild, gör vi det med NCS färgtriangel få vi en annan bild. Om vi hade placerat ut kulörerna i NCS färgcirkel hade vi fått en ännu tydligare bild av komplementkontrast.

 

 

 

Lilla Götafors – en ljussättning

Lämna ett svar

Jag skrev i mitt förra inlägg om lokalen som skulle fungera som scenografi. Jag valde att göra en färganalys av rummet för att ha med mig detta i min ljussättning. Inom ljussättning använder vi olika filter (plastfilm) som vi filtrerar lamporna med för att få rätt kulör på ljuset.

Fraukebutoh
Caroline Lundblad som Frauke i verket UMI – three bodies.

Ett försök att med ljuset få bort så många kulörer som möjligt men samtidigt få lyster i de olika ytor som finns, vitsminkad hud, siden, betong…

Butoh
Butohdans är en förhållandevis ny japansk dansform där dansaren är vit- eller gråsminkad på hela kroppen och dansar med långssamma hyperkontrollerade rörelser. I just denna föreställning var dansaren vitsminkad och även kläderna vita, tillverkade i organza, ett matt siden med fantastisk lyster. Jag valde att använda traditionella glödljusljuskällor för att de ger vackrast skuggor och är mjuka i sitt ljus.

Val av filter
Jag ville lyfta rummets egna kulörer utan att göra avkall på min önskan att Frauke (dansaren) skulle framstå i olika nyanser av vitt.

Filterkarta
Ett urval filter i Roscos supergel-karta.

Dessa filter är bleka och har namn som: Nilblå (den mest intensiva kulren här) Pale Lavender, Lavender Mist, Pale Amber Gold, No Color Straw och Rose Tint.

Fresnell_1
Lampa med Nilblå. Trots den relativt intensiva kulören på filtret så är det i ljussammanhang ett blekt blått filter med dragning åt grönt. Foto: Otto Vilhelmsson

Fresnell_2Pale Amber Gold i en lampa som ligger svagt och bara glöder. Den vinröda dörren (tyvärr inte med i bild) får en fantastisk lyster och upplevs snarare som roströd.

Fönster
Här är ytterligare en bild som tydligt visar skillnaden mellan det varmt glödande ljuset inne och det betydligt mer blåaktiga ljuset utomhus. Kontrasten är vacker och togs med som en del i föreställningen. När publiken gjorde entré var det dessa fönser de möttes av men under föreställningen sgång hann solen gå ner och ljuset utanför försvinna.

Varmt och kallt
Dörrens kulör är olika. Skuggan från stakewtet på fondväggen är lika.

Balkongen-kallFrauke på balkongen i kallt ljus. Den gröna dörren till vänster ser turkos ut och kulören är snarlik skuggan på fondväggen (den från staketet framför henne). Foto: Otto Vilhelmsson

Balkongen-varmFrauke framför dörren, som nu är betydligt grönare. Skuggan från staketet har fortfarande samma svalt turkosa kulör som i föregående bild. Dörren och skuggan är här olika i kulör. Foto: Otto Vilhelmsson

Färgschema
För att tydliggöra detta har jag gjort ett färgschema.

Färgschema ljusHär har jag ljusat upp bilderna något för att kunna gära ett färgschema över skuggan och dörren i olika ljus. Det bekräftar och tydliggör att ljusets färgton tydligt påverkar upplevelsen av en kulör.

Avslutningsvis
Att försöka förklara en ljussättares val av färg är inte helöt enkelt. Om ni vill veta mer eller att jag skall utveckla något får ni gärna höra av er så kan jag utveckla i kommentarerna.

 

 

 

Lilla Götafors – en fägstudie

1 svar

Mittemot Lilla Götafors i Mölndals Kråka ligger flera anonyma fabriksbyggnader. Jag fick äran att sätta ljus på en dansföreställning inne i en av dessa annars rätt oåtkomliga lokaler. Lokalen i sig var intressant färgsatt och jag började arbetet med att göra en färgmätning för att se vad i lokalen jag kunde fånga upp i min ljusdesign.

Lokalen_dagsljus_kvadratHär är ett hörn av lokalen med de kulörer som jag fann, här fångade i en bild.

Detta är en gammal industrilokal och vad jag kunnat utröna har den använts som linoljepresseri. Vattnet från forsen hörs både från utanför och underifrån byggnaden. Det är slitet och inte använt på länge men det som slog mig var då kulörerna. En gulaktigt vit på väggarna, dörrar i mörk brunröd och räcken på lejdarna i en ljusare blå.

Den gröna dörren leder in till ett trapphus där räcket snarare är turkos.

När dörrarna är stängda syns inte den gröna baksidan. Det stora rummets kulörer skulle då vara ungefär såhär.

Rummet_liten
Rummets färgsättning.

Inne i trappan har räcket en annan kulör och dörren är grön på trappsidan. Det skulle bli ungefär såhär:

Trappen_liten
Trappens färgsättning.

Kulörerna i dessa rum var slitna och illa medfarna av fukt och rost, de var svårt att mäta in.

Om jag skulle göra ett färgschema äver detta skulle det bli såhär:Färgschema_Lilla Götafors.jpgBlå, grön och blågrön, till det en komplementfärg i den vinröda. Den ljusare gröna och den blå är dessutom nära varandra i intensitet, även om den blå är något mörkare.

Det ljust gula som täckt väggarna är milt i tonen, räckenas och dörrarnas avvikande kulör mer färgglada. De som har målat verkar med omsorg vilken kulör som skall användas till detaljerna. Dels dörrarna, dels räckena som också slits mycket då de ständigt används.

Att rummet använts av färgindustrin för att tillverka linolja till linoljefärger kan spela in i tillgången på färg i olika kulörer. Kanske tog man en som de tillverkade för tillfället, eller så var kulören väl vald när de skulle måla. Intressant tycker jag oavsett är att man valt att måla med förhållandevis starka kulörer.

Vägg.jpgHär en annan del av lokalen, i dagsljus.

PublikplatserHär ser vi fönster. Samma hörn som på föregående bild men här i mitt kommer det huvudsakliga ljuset från strålkastare som jag riggat upp.

 

Färgforum 2018 – dag 2

Lämna ett svar

Dag två bjöd på nya föredrag och härliga diskussioner.

Färgdokumentation
Stor del av dag två ägnades åt dokumentation av kulörer och bilder, ex Storkyrkan (Max Laserna, byggnadsantikvarie) och Hälsingemåleri (Ingalill Nyström & Liv Friis, Göteborgs universitet). Hur är objekten målade och hur har de varit målade tidigare? Vilken färg har används och vilken kulör? Lager för lager analyseras för att få fram objektets historiska färgsättning. I fallet med Storkyrkan är syftet med undersökningen att ge en historisk bild av dess färgsättning men också vara en hjälp i beslutet av ny kulör, det är ju många som kan ha intresse i färgrfrågan.

Kulörklubben hade tyckt det var intressant med problematisering kring detta med hur man skall välja att färgsätta utifrån kända fakta av tidigare och nuvarande färgsättning.

Färgvisualisering
Två föreläsningar berör ämnet, Digitala dioramor med Gunnar Almevik och Jonathan Westin, Göteborgs universitet och 3Dvisualiseringar i Lunds Stift med Hanna Eriksson & Ingrid Wedberg, Skånes målerikonservatorer. Visionen är att kunna gå med sin Ipad eller mobil i rummet och se målningar som nu är ävermålade eller av annan anledning inte finns. Tekniken är fantastisk och för många ett bra sätt att bilda sig en uppfattning a hur det såg ut.

Steget från dessa visualiseringar till kompletta dataspel är inte långt.

Schablonladan
Ett av färgforums höjdpunkter var The battle for Hälsingemåleriet – schablonlador, allmogemåleri och odödlighet. Helena Bratt  berättar om sina projekt med bl a
Schablonladan med syfte att uppmäsrksamma en gammal kulturskatt, Hälsingemåleriet och visa upp det för en ny publik. Måleriet som traditionellt finns inomhus har i Helenas version varit inspirationen till schablonladans mönster som förstorats och målats upp på två lador väl synliga från bilvägen.

Schablonladan
Schablonladan (bild från Helena Bratts hemsida).

Att ta med oss
Vi avslutade Färgforum 2018 med reflektion från året och önskningar om nästa års färgforum. Två punkter tar jag med mig och trycker lite extra på:

  • Vad är färgsättningens konstnärliga värde och dess mervärde – förklara och problematisera. Färgvalen var viktiga och då särskilt färgvalen på utsmyckningar av olika slag. Det bör finnas konstnärlaiga ingångar/aspekter i det gamla måleriet som skulle kunna lyftas fram.
  • Låt målarmästarna berätta om arbetet med färg – på konferensen är det många som berättat om analyser av hur något varit målat, vilket pigment man valt och vilka ämnen pigmenten varit blandade med för att få till den färg som sedan målats på den aktuella ytan. Jag önskar höra målare berätta om arbetet med restaureringar. För även om vi vet hur något är målat in i minsta detalj så betyder inte det nödvändigtvis att vi kan göra det.

Spännande dagar och tack Riksantikvarieämbetet för initiativet till och genomförandet av denna härliga konferens. Jag ser redan fram emot nästa år!

/Emma-Kara

Färgforum 2018 – dag 1

Lämna ett svar

Kulörklubben är på färgkonferens!
Färgforum 2018 anordnas av Riksantikvarieämbetet vid Katrinetorps vackra landeri i Malmö.

Temat för året är: ”Målande förmedling – att kommunicera färg”

Vad innebär det att kommunicera färg? Det skulle kunna vara att:

  • nå ut med kunskap om färg till den egna kretsen (målare, konservatorer, restaurerare, arkitekter, färgsättare osv) eller att
  • nå ut med kunskap om färg till en bredare allmänhet i syfte att öka förståelsen för färgens/kulörens betydelse, eller
  • att ha ett gemensamt språk att prata på om färg/kulör

En fråga jag direkt ställer mig är om det är färg (paint) eller kulör som åsyftas i titeln? Jag återkommer till denna fråga i min slutkommentar.

Det hålls livliga diskussioner om färg, kulörer och pigment, restaureringar, konservereingar, färgval och pigmentval, från restaureringen av nationalmuseum, svenska måleriets historia till skillnaden mellan rå sienna och ockra. Vi i auditoret är kunniga inom området och ställer många frågor, vissa inte helt utan spets. För hur är det när nationalmuseum väljer att frångå principerna om att använda de tekniker som ursprungligen använts, är det ok att måla med moderna färger (vanligen kallade plastfärger) på väggar som tidigare målats med äkta linoljefärg? Vilka skall egentligen gå i bräschen för bevarandet av kunskap som nu är på väg bort om inte de?

Karin Fridell Anter, arkitekt och forskare
Karin Fridell Anter visar på hur berättelsen om restaureringen av Tensta kyrka blev en berättelse om färg, pigment och kulörer och hur hon kom att använda färgkunskap för att levandegöra historien och inte tvärtom.
Karin Fridell Anter har under många år förmedlat kunskap om färg genom en mängd böcker och forskningsprojektmoch Kulörklubben har refererat till henne tidigare i ett inlägg om kallt ljus mot norr.

Tensta_kyrkaTensta kyrka. Foto: Ulf Klingström (beskuret i nederkant)

Tom Granath,  Dacapo i Mariestad
Tom Granath berättar om yrkeskunskaper på väg att försvinna. Genom en ettårig yrkesutbildning till kulturmålare förmedlar han kunskap om olika färger som emulsionsfärg, limfärg, linoljefärg, kalkfärg och silikatförg, men ger också utbildning i färglära och pigmentkunskap och dess olika egenskaper.
En intressant diskussion uppstår när ett yrke, målare, nu försöker återta den kunskap och den yrkesstolthet som några har bevarat men många har tappat, då ger man kåren ett nytt namn, kulturmålare, för att de kan det som alla målare tidigare kunde.
Här förmedlas tydligt kunskap om färg!

Anne Milnes, målerikonservator i Norge
Anne Milnes ger oss en ingående beskrivning om skillnaderna mellan rå sienna och ockra. I kulör kan de vara otroligt lika, i egenskaper inte alls lika. Om du köper ockra-pigment, är det då ockra eller är det ett pigment som har ockrafärgad kulör? och är det motsvarande med rå sienna? De blandar sig olika med linoljan och har olika transparens när du väl skall måla, detta får så klart konsekvenser för det färdiga resultatet. När inte bara kulören är viktig utan även pigmentets egenskap, hur blir det då med NCS-koden, är den ens relevant i detta sammanhang när det är i slutänden inte bara är pigmentets kulör utan även karaktär som avgör resultatet på restaureringen?

ockraEnligt Wikipedia är detta ockra-pigment men efter dagens duvning i ämnet kan jag inte vara helt säker.

En reflektion
En av de intressanta och för mig tankeväckande saker som Anne Milnes egentligen inte tar upp men som hennes föredrag indirekt belyser är ju att frågan om färg (paint) eller kulör (color) inte är så lätt att skilja åt. Vi har ju i svenskan, förvirrande nog, bara ett ord för färg och inte som engelskan två: ‘paint’ och ‘color’. När då flera pigment kan ha samma kulör men olika egenskaper så flyter distinktionerna samman.

Här blir då funderingen kring NCS-koden ett diskussionsämne. NCS blir i sammanhanget ett trubbigt men dock funktionellt verktyg för att prata färg med någon som inte kan pigment. Man kan visa på färgsnurran och säga att, ja ungefär så här ser färgen ut, men för den som skall blanda till färgen med äkta pigment är den endast en hint om vilket pigment som använts.
Riksantikvarieämbetet har tillsammans med NCS tagit fram en färgsnurra ”Kulturkulör” som utgår från pigmenten, kan denna vara till hjälp för en färgsättare med begränsad kunskap om de ursprungliga pigmenten?

//Emma-Kara