Bollar på turné

Lämna ett svar

I den föreställning jag just nu arbetar med förekommer det en hel del bollar. När vi häromdagen fick en helt ny sändning pingisbollar från england i många fina kulörer så blev jag glad och ville genast skriva om dem. Bollar-duk-nära
Pingisbollar i olika kulörer på duk i Hotell Järvsöbaden.

Bollar i färgschema
För att få kläm på dess kulörer fotograferade jag dem och la in deras kulörer i ett färgschema.

Vi har tre gröna, en blå, en lila en röd, en rosa, en orange och en biege.

Färgschema 1
Överst ligger bollarna mot en grå bakgrund. I färgschemat har jag placerat de två udda kulörerna ute till höger. I den tolvdrelade färgcirkel ser det ut såhär:

I det första färgschemat är fördelningen av bollarnas kulörer lite spretigt (tv). Jag inser att två av bollarna jag har fotograferat är från en egen sändning, den orange och den mest intensivt gröna.  Tar vi bort de två tidigare bollarnas kulörer (th) fördelas de kvarvarande mer symmetriskt. Såhär:

Färgschema 2 diagonal.jpg
Rent kulörmässigt finner vi en symmetri i kulörernas fördelning i färghjulet. Det är inte direkt komplementkontrast men snudd på.

Hur blir det om vi sorterar på något annat sätt?

Färgschema 3Kulörerna ordnade efter ljushet, ljusast längst till höger. De två udda bollarna är med i undre raden.
Färgschema 32

Kulörerna ordnade efter kulörthet (klarhet, intensitet), ljusast längst till höger. De två udda bollarna är med underst till höger.

NCS
Så här håller jag på. För att ytterligare närma mig bollarnas kulörer mäter jag in dem med hjälp av ncs.

Färgprov-bollar
Bollarnas kulörer får NCS-koder.

Jag mäter in bollarna med hjälp av NCS färgblock. Vad ger mig detta? Hur fördelas de i NCS färgsystem?NCS-triangel.jpgHär ser vi kulörerna fördelade i NCS-triangeln. Jag har i de små rutorna använt kulörer som jag plockat ur fotografierna av bollarna men koden är korrekt så den är placerad på rätt plats enligt inmätt färgkod, därför kan det se lite galet ut…

De ligger i en hop kring 2050, 3050, 3060, några på 0550, 0560 och 0570, sen har vi den beige bollen som poppar ut på 1015.

NCS-triangeln
För er som inte är bekanta med NCS-systemet så är denna triangel endast en del i deras system. Här ser vi nyanserna i en specifik kulörton; hur mycket svärta och hur mycket kulörthet en färg har. Lite förenklat kan vi säga att dessa färger har kring 20-30% svarthet och 50-70% kulörthet (det som är kvar ärvithet men det brukar vi inte prata om), tre kulörer har endast 5% svarthet. Bokstäverna i hörnen står för: W=vithet, S=svarthet och C=kulörthet

Läs mer om detta på NCS hemsida!

Kommentar
Jag har ingen direkt slutsats av detta. Det visar mest på min nyfikenhet på färg och hur jag ibland tar mig an en färguppgift. Undersöker fram och tillbaka och ser om jag kan hitta mönster eller kan dra slutsatser av det jag ser.

I denna undersökning visar jag att om man undersöker en kulör med den tolvdelade färgcirkeln får vi en bild, gör vi det med NCS färgtriangel få vi en annan bild. Om vi hade placerat ut kulörerna i NCS färgcirkel hade vi fått en ännu tydligare bild av komplementkontrast.

 

 

 

Lilla Götafors – en ljussättning

Lämna ett svar

Jag skrev i mitt förra inlägg om lokalen som skulle fungera som scenografi. Jag valde att göra en färganalys av rummet för att ha med mig detta i min ljussättning. Inom ljussättning använder vi olika filter (plastfilm) som vi filtrerar lamporna med för att få rätt kulör på ljuset.

Fraukebutoh
Caroline Lundblad som Frauke i verket UMI – three bodies.

Ett försök att med ljuset få bort så många kulörer som möjligt men samtidigt få lyster i de olika ytor som finns, vitsminkad hud, siden, betong…

Butoh
Butohdans är en förhållandevis ny japansk dansform där dansaren är vit- eller gråsminkad på hela kroppen och dansar med långssamma hyperkontrollerade rörelser. I just denna föreställning var dansaren vitsminkad och även kläderna vita, tillverkade i organza, ett matt siden med fantastisk lyster. Jag valde att använda traditionella glödljusljuskällor för att de ger vackrast skuggor och är mjuka i sitt ljus.

Val av filter
Jag ville lyfta rummets egna kulörer utan att göra avkall på min önskan att Frauke (dansaren) skulle framstå i olika nyanser av vitt.

Filterkarta
Ett urval filter i Roscos supergel-karta.

Dessa filter är bleka och har namn som: Nilblå (den mest intensiva kulren här) Pale Lavender, Lavender Mist, Pale Amber Gold, No Color Straw och Rose Tint.

Fresnell_1
Lampa med Nilblå. Trots den relativt intensiva kulören på filtret så är det i ljussammanhang ett blekt blått filter med dragning åt grönt. Foto: Otto Vilhelmsson

Fresnell_2Pale Amber Gold i en lampa som ligger svagt och bara glöder. Den vinröda dörren (tyvärr inte med i bild) får en fantastisk lyster och upplevs snarare som roströd.

Fönster
Här är ytterligare en bild som tydligt visar skillnaden mellan det varmt glödande ljuset inne och det betydligt mer blåaktiga ljuset utomhus. Kontrasten är vacker och togs med som en del i föreställningen. När publiken gjorde entré var det dessa fönser de möttes av men under föreställningen sgång hann solen gå ner och ljuset utanför försvinna.

Varmt och kallt
Dörrens kulör är olika. Skuggan från stakewtet på fondväggen är lika.

Balkongen-kallFrauke på balkongen i kallt ljus. Den gröna dörren till vänster ser turkos ut och kulören är snarlik skuggan på fondväggen (den från staketet framför henne). Foto: Otto Vilhelmsson

Balkongen-varmFrauke framför dörren, som nu är betydligt grönare. Skuggan från staketet har fortfarande samma svalt turkosa kulör som i föregående bild. Dörren och skuggan är här olika i kulör. Foto: Otto Vilhelmsson

Färgschema
För att tydliggöra detta har jag gjort ett färgschema.

Färgschema ljusHär har jag ljusat upp bilderna något för att kunna gära ett färgschema över skuggan och dörren i olika ljus. Det bekräftar och tydliggör att ljusets färgton tydligt påverkar upplevelsen av en kulör.

Avslutningsvis
Att försöka förklara en ljussättares val av färg är inte helöt enkelt. Om ni vill veta mer eller att jag skall utveckla något får ni gärna höra av er så kan jag utveckla i kommentarerna.

 

 

 

Lilla Götafors – en fägstudie

1 svar

Mittemot Lilla Götafors i Mölndals Kråka ligger flera anonyma fabriksbyggnader. Jag fick äran att sätta ljus på en dansföreställning inne i en av dessa annars rätt oåtkomliga lokaler. Lokalen i sig var intressant färgsatt och jag började arbetet med att göra en färgmätning för att se vad i lokalen jag kunde fånga upp i min ljusdesign.

Lokalen_dagsljus_kvadratHär är ett hörn av lokalen med de kulörer som jag fann, här fångade i en bild.

Detta är en gammal industrilokal och vad jag kunnat utröna har den använts som linoljepresseri. Vattnet från forsen hörs både från utanför och underifrån byggnaden. Det är slitet och inte använt på länge men det som slog mig var då kulörerna. En gulaktigt vit på väggarna, dörrar i mörk brunröd och räcken på lejdarna i en ljusare blå.

Den gröna dörren leder in till ett trapphus där räcket snarare är turkos.

När dörrarna är stängda syns inte den gröna baksidan. Det stora rummets kulörer skulle då vara ungefär såhär.

Rummet_liten
Rummets färgsättning.

Inne i trappan har räcket en annan kulör och dörren är grön på trappsidan. Det skulle bli ungefär såhär:

Trappen_liten
Trappens färgsättning.

Kulörerna i dessa rum var slitna och illa medfarna av fukt och rost, de var svårt att mäta in.

Om jag skulle göra ett färgschema äver detta skulle det bli såhär:Färgschema_Lilla Götafors.jpgBlå, grön och blågrön, till det en komplementfärg i den vinröda. Den ljusare gröna och den blå är dessutom nära varandra i intensitet, även om den blå är något mörkare.

Det ljust gula som täckt väggarna är milt i tonen, räckenas och dörrarnas avvikande kulör mer färgglada. De som har målat verkar med omsorg vilken kulör som skall användas till detaljerna. Dels dörrarna, dels räckena som också slits mycket då de ständigt används.

Att rummet använts av färgindustrin för att tillverka linolja till linoljefärger kan spela in i tillgången på färg i olika kulörer. Kanske tog man en som de tillverkade för tillfället, eller så var kulören väl vald när de skulle måla. Intressant tycker jag oavsett är att man valt att måla med förhållandevis starka kulörer.

Vägg.jpgHär en annan del av lokalen, i dagsljus.

PublikplatserHär ser vi fönster. Samma hörn som på föregående bild men här i mitt kommer det huvudsakliga ljuset från strålkastare som jag riggat upp.

 

Färgforum 2018 – dag 2

Lämna ett svar

Dag två bjöd på nya föredrag och härliga diskussioner.

Färgdokumentation
Stor del av dag två ägnades åt dokumentation av kulörer och bilder, ex Storkyrkan (Max Laserna, byggnadsantikvarie) och Hälsingemåleri (Ingalill Nyström & Liv Friis, Göteborgs universitet). Hur är objekten målade och hur har de varit målade tidigare? Vilken färg har används och vilken kulör? Lager för lager analyseras för att få fram objektets historiska färgsättning. I fallet med Storkyrkan är syftet med undersökningen att ge en historisk bild av dess färgsättning men också vara en hjälp i beslutet av ny kulör, det är ju många som kan ha intresse i färgrfrågan.

Kulörklubben hade tyckt det var intressant med problematisering kring detta med hur man skall välja att färgsätta utifrån kända fakta av tidigare och nuvarande färgsättning.

Färgvisualisering
Två föreläsningar berör ämnet, Digitala dioramor med Gunnar Almevik och Jonathan Westin, Göteborgs universitet och 3Dvisualiseringar i Lunds Stift med Hanna Eriksson & Ingrid Wedberg, Skånes målerikonservatorer. Visionen är att kunna gå med sin Ipad eller mobil i rummet och se målningar som nu är ävermålade eller av annan anledning inte finns. Tekniken är fantastisk och för många ett bra sätt att bilda sig en uppfattning a hur det såg ut.

Steget från dessa visualiseringar till kompletta dataspel är inte långt.

Schablonladan
Ett av färgforums höjdpunkter var The battle for Hälsingemåleriet – schablonlador, allmogemåleri och odödlighet. Helena Bratt  berättar om sina projekt med bl a
Schablonladan med syfte att uppmäsrksamma en gammal kulturskatt, Hälsingemåleriet och visa upp det för en ny publik. Måleriet som traditionellt finns inomhus har i Helenas version varit inspirationen till schablonladans mönster som förstorats och målats upp på två lador väl synliga från bilvägen.

Schablonladan
Schablonladan (bild från Helena Bratts hemsida).

Att ta med oss
Vi avslutade Färgforum 2018 med reflektion från året och önskningar om nästa års färgforum. Två punkter tar jag med mig och trycker lite extra på:

  • Vad är färgsättningens konstnärliga värde och dess mervärde – förklara och problematisera. Färgvalen var viktiga och då särskilt färgvalen på utsmyckningar av olika slag. Det bör finnas konstnärlaiga ingångar/aspekter i det gamla måleriet som skulle kunna lyftas fram.
  • Låt målarmästarna berätta om arbetet med färg – på konferensen är det många som berättat om analyser av hur något varit målat, vilket pigment man valt och vilka ämnen pigmenten varit blandade med för att få till den färg som sedan målats på den aktuella ytan. Jag önskar höra målare berätta om arbetet med restaureringar. För även om vi vet hur något är målat in i minsta detalj så betyder inte det nödvändigtvis att vi kan göra det.

Spännande dagar och tack Riksantikvarieämbetet för initiativet till och genomförandet av denna härliga konferens. Jag ser redan fram emot nästa år!

/Emma-Kara

Färgforum 2018 – dag 1

Lämna ett svar

Kulörklubben är på färgkonferens!
Färgforum 2018 anordnas av Riksantikvarieämbetet vid Katrinetorps vackra landeri i Malmö.

Temat för året är: ”Målande förmedling – att kommunicera färg”

Vad innebär det att kommunicera färg? Det skulle kunna vara att:

  • nå ut med kunskap om färg till den egna kretsen (målare, konservatorer, restaurerare, arkitekter, färgsättare osv) eller att
  • nå ut med kunskap om färg till en bredare allmänhet i syfte att öka förståelsen för färgens/kulörens betydelse, eller
  • att ha ett gemensamt språk att prata på om färg/kulör

En fråga jag direkt ställer mig är om det är färg (paint) eller kulör som åsyftas i titeln? Jag återkommer till denna fråga i min slutkommentar.

Det hålls livliga diskussioner om färg, kulörer och pigment, restaureringar, konservereingar, färgval och pigmentval, från restaureringen av nationalmuseum, svenska måleriets historia till skillnaden mellan rå sienna och ockra. Vi i auditoret är kunniga inom området och ställer många frågor, vissa inte helt utan spets. För hur är det när nationalmuseum väljer att frångå principerna om att använda de tekniker som ursprungligen använts, är det ok att måla med moderna färger (vanligen kallade plastfärger) på väggar som tidigare målats med äkta linoljefärg? Vilka skall egentligen gå i bräschen för bevarandet av kunskap som nu är på väg bort om inte de?

Karin Fridell Anter, arkitekt och forskare
Karin Fridell Anter visar på hur berättelsen om restaureringen av Tensta kyrka blev en berättelse om färg, pigment och kulörer och hur hon kom att använda färgkunskap för att levandegöra historien och inte tvärtom.
Karin Fridell Anter har under många år förmedlat kunskap om färg genom en mängd böcker och forskningsprojektmoch Kulörklubben har refererat till henne tidigare i ett inlägg om kallt ljus mot norr.

Tensta_kyrkaTensta kyrka. Foto: Ulf Klingström (beskuret i nederkant)

Tom Granath,  Dacapo i Mariestad
Tom Granath berättar om yrkeskunskaper på väg att försvinna. Genom en ettårig yrkesutbildning till kulturmålare förmedlar han kunskap om olika färger som emulsionsfärg, limfärg, linoljefärg, kalkfärg och silikatförg, men ger också utbildning i färglära och pigmentkunskap och dess olika egenskaper.
En intressant diskussion uppstår när ett yrke, målare, nu försöker återta den kunskap och den yrkesstolthet som några har bevarat men många har tappat, då ger man kåren ett nytt namn, kulturmålare, för att de kan det som alla målare tidigare kunde.
Här förmedlas tydligt kunskap om färg!

Anne Milnes, målerikonservator i Norge
Anne Milnes ger oss en ingående beskrivning om skillnaderna mellan rå sienna och ockra. I kulör kan de vara otroligt lika, i egenskaper inte alls lika. Om du köper ockra-pigment, är det då ockra eller är det ett pigment som har ockrafärgad kulör? och är det motsvarande med rå sienna? De blandar sig olika med linoljan och har olika transparens när du väl skall måla, detta får så klart konsekvenser för det färdiga resultatet. När inte bara kulören är viktig utan även pigmentets egenskap, hur blir det då med NCS-koden, är den ens relevant i detta sammanhang när det är i slutänden inte bara är pigmentets kulör utan även karaktär som avgör resultatet på restaureringen?

ockraEnligt Wikipedia är detta ockra-pigment men efter dagens duvning i ämnet kan jag inte vara helt säker.

En reflektion
En av de intressanta och för mig tankeväckande saker som Anne Milnes egentligen inte tar upp men som hennes föredrag indirekt belyser är ju att frågan om färg (paint) eller kulör (color) inte är så lätt att skilja åt. Vi har ju i svenskan, förvirrande nog, bara ett ord för färg och inte som engelskan två: ‘paint’ och ‘color’. När då flera pigment kan ha samma kulör men olika egenskaper så flyter distinktionerna samman.

Här blir då funderingen kring NCS-koden ett diskussionsämne. NCS blir i sammanhanget ett trubbigt men dock funktionellt verktyg för att prata färg med någon som inte kan pigment. Man kan visa på färgsnurran och säga att, ja ungefär så här ser färgen ut, men för den som skall blanda till färgen med äkta pigment är den endast en hint om vilket pigment som använts.
Riksantikvarieämbetet har tillsammans med NCS tagit fram en färgsnurra ”Kulturkulör” som utgår från pigmenten, kan denna vara till hjälp för en färgsättare med begränsad kunskap om de ursprungliga pigmenten?

//Emma-Kara

 

 

Stora Badhusgatan

Lämna ett svar

Vi har en gata med gröna hus i Göteborg; Stora Badhusgatan.

BadhusgatanStora Badhusgatan 12-20, i Göteborg.,

Sex byggnader med grönmålad puts. Ovanför uppe till höger ligger Göteborgs första skyskrapa, Otterhall, som fortfarande är en av Göteborgs högsta byggnader, byggt i slutet av 20 talet, idag helt klädd i kopparplåt.

badhus-otterhälll_ottoDet höga Otterhall syns från Stora Badhusgatan. Från början ett putsat hus men på 30-talet kläddes vissa partier i kopparplåt och under mitten av 60-talet fick huset sitt nuvarande utseende.

Jag har varit på Stora Badhusgatan och mätt in de olika gröna kulörerna. Vissa hus har kopparelement mellan fönstren, några har målade fönster och några är i brun aluminium. Ett hus har mörkt röda fönster.

När jag ser husen känns det tydligt gröna. Men när jag går närmare och mäter in färgerna är de snarare grågröna. Ett färgschema på de inmätta färgerna ser ut såhär.

Badhusgatan färgschemaHusens kulärer och fönstrens kulör i fyrkanten i mitten. Flera av husen husen har samma kulör. Huset med de röda fönstren ligger en bit öster om de andra och hänger inte direkt ihop med dem.

Jag tycker det är vackert med gröna putsade fasader. Jag tycker inte alltid det är vackert med gröna träfasader. Detta väcker min nyfikenhet och kommer ligga till grund för fortsatta studier i ämnet.

//Emma-Kara

Veckans bild

Lämna ett svar

Grönt i Göteborg


Utsikt från gatuhörnet Karl Johansgatan/Allmänna vägen mot Hisingen. Foto: N. Nilsson.

Idag var det en typisk gråvädersdag i Göteborg med snömodd och slask. Klockan fem sprack himlen upp och plötsligt blev det ett alldeles särskilt spännande ljus, där de gröna färgerna framträdde. Gräsmattan på kyrkoplan blev gulgrön och möjligen är det gräsmattans färg som återspeglas i fönstren på tegelhuset. Intressant kontrast mot det gröna koppartaket. Intressant därför att färgerna lever sitt eget liv, ”formar” sig efter ljuset och de omkringliggande kulörerna.

Veckans bilder

Lämna ett svar

Grönt i Göteborg”Afrika”, kvinnofigur i brons. Hon sitter på Järntorgsbrunnen och är symbol för en av de fem världsdelarna. Skulptör var Tore Strindberg och brunnen avtäcktes 1927. Foto: N. Nilsson.

”Europa”. Figurerna i kopparfärg har en påtaglig tydlighet i kulören och utgör en dramatisk kontrast till omgivningens varmare färger i ockra, grått och rött. Foto: N. Nilsson.