Författararkiv: Kulörklubben

I min bokhylla – Itten och Nilsson om violett

Johannes Itten har varit en källa till många lärdomar om färg i höst. Här fortsätter jag med två citat ur boken Färg och färgupplevelse (1971).

Itten om violett
”Om de sex färgerna gult, orange, rött, violett, blått och grönt sätts bredvid varandra utan mellanrum mot en svart bakgrund, ser man tydligt att den gula färgen tycks komma mot en, och att violett svävar i djupet mot den svarta bakgrunden”.

Jag rationaliserade lite och tog endast med den violetta och den gula, effekten ser vi:

Svart_mörk
Här har jag arbetat med färgade papper.

Den lila sjunker in mot bakgrunden och den gula kommer mot betraktaren.

Itten fortsätter: ”Använder man en vit bakgrund ändras djupverkan. Violett stöts bort från den vita ytan, och kommer alltså framåt, medan vitt håller tillbaka sin gula ”släkting””.

Vit_mörk

Det är nu den lila som kommer mot betraktaren och den gula som faller in i bakgrunden.

Detta är lättare att se när de är samlade men jag gjorde också färgprover med mina färgade papper där jag isolerade färgerna en och en, det blev så här:

Svart_m-lilaSvart_m-gulVit_m-lilaVit_m-gul

Det är inte alls lika tydligt när kulörerna är isolerade mot bakgrunden, det krävs mer vana att se effekten när färgerna inte ses direkt bredvid varandra, vi ser effekten av färgernas relativitet.

K G Nilsson om violett
En annan färgteoretiker, K G Nilsson skriver i sin Färglära (1982) följande om violett: ”Med ökande vittillblandning blir alla färger passiva, men hos det violetta dröjer länge det aktiva intrycket kvar.”

Jag ville testa även detta och gjorde motsvarande färgprover fast med högre vittillblandning. Även dessa prover är gjorda med färgat papper.

Svart_ljus Vit_ljus

Vi kan i den vänstra bilden inte lika starkt uppleva att den violetta faller in i bakgrunden och att den gula hoppar fram, detta tycks vara en effekt av att båda färgerna är nästan lika ljusa. Detta återkommer jag till i morgon. Snarare är det så att den lila svävar lite ovanför.

I den högra bilden kan vi få K G Nilssons påstående bekräftat. Den gula vilar fint mot den vita bakgrunden medans den violetta svävar lite oroligt ovanför ytan. Någonting med den violetta färgen gör den lite orolig.

K G Nilsson fortsätter: ”Beroende på om den drar åt rött eller blått varierar dess verkan.  På grund av dess aktivitet kan den verka orolig”. Kan det vara denna oro som Nilsson nämner som också ger sig tillkänna i mina färgprover ovan?

Här finns områden att fortsätta utforska
1) den violetta färgens oro och vad den rödblå skalan har för betydelse i sammanhanget och
2) huruvida det är mörkheten som gör att den violett faller in i det svarta när den ställs bredvid gult och om samma sak hade hänt om den violett ställts emot färger som är lika mörka.

/Emma-Kara

Veckans bild

Borén 3
”Incantatio” 1992. Svetsad och lackerad stålplåt. Skulptör: Roland Borén.
Högskolan för scen och musik, Göteborg. Foto: Peter Sjömar.

Stadens violetta skulptur
Det finns sannerligen få violetta inslag i staden Göteborg. Men, ett konstverk står kraftfullt – dovt i färg eller lysande – vid ”Högskolan för scen och musik”. Kommer man gående från ”Göteborgs konstmuseum” har man Högskolans ljust ockrafärgade tegelfasader till vänster. Till höger ligger konstmuseets tillbyggnad. Rummet som bildas där emellan är relativt trångt. I slutet av gångvägen står den violetta skulpturen ”Incantatio”. Den växer fram i storlek och färg; samspelar med fasaderna. Skulpturen i sig varierar i valör beroende på verkets sammansatta kubiska yttre former och ljusets påverkan genom solsken, blå himmel eller gråaktig. Fasaderna antar i visst ljus en gulaktig kulör. Skulpturen framstår än mer violett. Ytans glättade struktur, liksom dess vinklar bidrar till en variation i violetta valörer, från mörkaste till mycket ljus.
N. N.

färgen som vi..
Färger så som vi uppfattar dem är beroende
av omständigheter på objektet och dess
omgivning.

Kort om violett
Violett ”violblå”, kallas den färg i spektrum som består av de i en glasprisma mest brytbara af de synliga ljusstrålarna. (Nordisk familjebok ”Uggleupplagan” (NF 1921 sökord: violett) Olika ljussorter har olika brytbarhet. Violett ljus bryts t.ex. starkare än gult ljus och rött ljus starkare än gult. Om ljus som innehåller olika färger, passerar genom en glasprisma uppdelas det därför. (NF 1921 sökord: spektrum) Vidare står att i dagligt tal används ordet gredelin ofta för violett.
N. N.

Itten om grönt – fortsättning

Itten skrev att fruktbarhet, tillfredsställelse, lugn och förhoppning är den gröna färgens uttrycksvärden. Han nämner färgen också i samband med vetande och tro. Om det lysande gröna dämpas genom grått då uppstår lätt en känsla av förlamande lättja. Drar sig däremot det gröna mot gult betyder det ungdomlig glättig natur. Jag har fetmarkerat tre ord som jag valt ut som förknippade med de tre olika gröna. Jag associerade själv till kvinnor i en klassisk sjal sittandes på marken, de har olika gröna sjalar, kan färgen få oss att associera likt Itten?

Bild
Fig. 1. Illustration av Nikita Johansson, färgläggning av Emma-Kara.

På sätt och vis är det svårt med tre exakt likadana kvinnofigurer; vi är olika och vårt sätt påverkar hur vi ser ut. Om Itten har rätt borde vi uppfatta den vänstra kvinnan som lugn, förtroendeingivande och klok, kvinnan i mitten mer ungdomligt glättig och kvinnan till höger full av lättja; enligt kristendomen lat, likgiltig och passiv.

Nikita Johansson och jag har också testat grönt med hjälp av tre olika slags kvinnofigurer:

image

image

Nu har kvinnorna olika uttryck, de sitter också placerade olika. Får det betydelse för tolkningen? Jag har svårt att se kvinnan längst fram som den ungdomligt glättiga trots färgen på sjalen hon är svept i. Kan kvinnan till vänster stå för stabilitet, vetande och tro? Ni får själva fundera, återkom gärna i en kommentar. Hur vi tolkar färger kan vara väldigt olika men kanske finns det en gemensam association inom en kultur, att färger har en viss tillskriven betydelse.

Nu är det slut på grönt för denna gång, idag är det nyårsafton och i morgon börjar vi det nya året med lila.

/Emma-Kara

Grön mössa

När en av sönerna bad mig sticka en skogsgrön mössa började jag fundera. Nån mer färg än grön? Gärna grå och nån till, kanske brun. Jag började skissa helt planlöst och här är resultatet: Gröna mössor

Jag blev inte helt nöjd, kände att mössorna var rätt fula. Då började jag med ett färgschema:

image image image image

Jag började att välja en grön som kan gå för skogsgrön. Överst valde jag en neutral grå och färger från motsatta sidan av färgcirkeln, ur det röda spektrat. sen valde jag en rödaktigt grå och en blå, tredje och fjärde varianterna valde jag färger som ligger nära utgångslägen, den skogsgröna, en med gulare grön och en med blåare grön. Utifrån dessa kombinationer skissade jag nya mössor, de blev så här:

imageimage

Mina dessa fyra sista mössor är gjorda med en plan till skillnad från de första. Det ger ett mer enhetligt uttryck och färgvalen känns mer genomarbetade och välkomponerade. Det jag återigen får bekräftat för mig är att en plan är bra. En väl genomarbetad ide ger arbetet en större samklang med mer harmonierande färger. Detta är ett försök att visa på processen, hur det kan se ut när jag arbetar.

/Emma-Kara

Veckans bild

God Jul
God Jul 2013.

Utsikt från mitt skrivbord
Det är kväll och himlens mörker har lagt sig över Göteborg. Utanför arbetsrummet – på Karl Johansgatan – syns kyrkan, fasadbelyst i gulvitt. Klocktornets urtavla är grönaktig. Ljusen ner mot hamnen strålar i gult, speglar sig i vattnet, övergår i orange och rödorange på andra sidan älven. Julen närmar sig. Det gångna året är snart slut.

Vi, Emma-Kara och Nina tar ledigt några dagar och återkommer med januari månads färg: violett.
N. N.

Recension av artikel, publicerad i IJARST

En översyn över färgen och dess effekter i inomhusmiljö av Soma Kalia.

Reflektionerna är hämtade ur artikeln Colour and its effects in interior environment: a review, publicerad i International Journal of Advanced Research in Science and Technology (IJARST), vol. 2, Issue 2, 2013, pp 106-109.

Jag presenterar artikeln och hänvisar till ett par bildexempel från tidigare inlägg av Emma-Kara om Sveriges snyggaste kontor. Kalmas artikel vänder sig till arkitekter, designers och de som är intresserade av inredning.”Colour can perform a multiple roles and can affect a person’s emotions, energy level, and séance of order or disorder as well, it can set the tone of an interior and make it seem formal or informal, masculine, cool restful or invitingly worm. The aim of successful interior design is to be able to control these effects through the masterful use of colour as a designtool itself.” (Kalia 2013 s. 106)

Kalia har gjort en undersökning, där han studerat andras utsagor om färgers olika betydelser och ordnat kulörerna i kategorier. Hans källor är hämtade titlar från internet, böcker och tidskrifter utifrån ett antal nyckelord som psychological effect of colour, colour theory, nature of colour m.fl. Metodiskt har han delat in undersökningen efter tre kategorier: 1) färgens psykologiska och fysiologiska effekt, 2) betydelsen av varma, kalla och neutrala färger och 3) färgens effekt på form. Färger han listat är rött, gult, grönt, blått, orange, violett, brunt, svart, vitt och grått.

1) Färgens psykologiska och fysiologiska effekt
Det har gjorts ett antal studier över färgens inverkan på elever i klassrummet under 1990-2000 talet. Resultaten är motsägelsefulla när det gäller att bestämma färgers optimala påverkan på studiemiljön. Dock, aktiva barn föredrar kalla färger medan de mer passiva barnen känner sig bekväma bland varma färger. Alltför många olika kulörer överstimulerar individen. Hon blir stressad i en läromiljö som innehåller både många färger och mönster. Kalias sammanställning i kategorier visar att t.ex. grönt ”It is often the choice of persons who are intelligent, social, who are given to voluble habits of speach, and who often have an intense appetite for food, also calming, relaxing, refreshing.” Komplementfärgen rött däremot ”Speed up the heart and respiration rates and to raise blood pressure.”

Om t.ex. violett kan vi läsa in följande egenskaper: ”The colour of sensitivity and artistic expression. Pale tint of violet are define as playful, magical. Deeply violet is dignified and mysterical.”

I inlägget om Sveriges snyggaste kontor från den 29.11.2013 finns ett foto på ett kontor, eller snarare samtalsrum med stolar i ljust violett och golvytor i en ljusare valör. Stämmer intrycket med citatet ovan?

2) Betydelsen av varma, kalla och neutrala färger
Kulörerna på den varma sidan av färgcirkeln ger en varm atmosfär, uppfattas som bekväma och trevliga (cozy).  I inlägget om Sveriges snyggaste kontor finns en bild på matsalsmöblerna i varma, milda kulörer med inslag av lysande rött. De milda gröna och något smutsade rosa tonerna verkar på mig vilsamma och njutbara – den skarpare röda stimulerande.

De kalla färgerna – de Kalma benämner neutral­a – inger både kyla och lugn, ” Reduse blood pressure, pulse and respiration rate.”  Men, de kan även ge en känsla av depressivitet. Färgerna vitt, svart och grått ligger mitt emellan de varma och kalla enligt Kalma, och har en mindre färgmässig psykologisk påverkan. Färgerna används i rum där man vill uppnå ett minimum av känslomässig effekt. Se bild nr 2 i ovan nämnda inlägg.

3) Färgens påverkan på form
Kalma refererar till Johannes Ittens teori om hur primärfärgerna gult, rött och blått samverkar med formerna triangeln, kvadraten och cirkeln. Därmed kan kulörer antingen betona, försvaga, eller konvertera uppfattningen av en specifik form. Färgen kan t.ex. betona formen, förminska eller förstora den. Enligt teorier på Bauhaus skolan i Weimar hävdades att till exempel kuben med sina horisontala och vertikala linjer kunde kopplas till gravitationen och till den röda kulören.

Sammanfattningsvis kommer Kalma fram till att när man väljer kulörer till interiörer skall man betona både estetiska aspekter och funktionella. En understimulerad miljö kan vara lika förödande som en överstimulerad.

Man kan diskutera artikeln och dess resultat. Jag gör inte det här men funderar över värdet av rekommendationerna.
N. N.

I min bokylla – Itten om grönt

Citat ur Ittens bok  Färg och färgupplevelse (1971).

Johannes Itten skriver att ”Grönt är växtvärldens färg, det genom fotosyntes bildade klorofyllet. Då ljus träffar jorden och vatten och luft utlöser elementen, då driver den förkroppsligade kraften det gröna uppåt. Fruktbarhet och tillfredsställelse, lugn och förhoppning är den gröna färgens uttrycksvärden, förening och genomträngande av vetande och tro. Om det lysande gröna dämpas genom grått, då uppstår lätt en känsla av förlamande lättja. Drar sig det gröna mot gult, och kommer det in i det gulgrönas kraftfält, då betyder det ungdomlig glättig natur.” (Fetstilt markering är min).

kors

Jag kommer att testa detta lite mer grundligt längre fram och nöjer mig här med en enkel illustration.

/Emma-Kara