Kategoriarkiv: Home

(Recension) eg. anmälan

Thaxters garden045
Vallmo, ca 1890 av Childe Hassam.
Målningen är ett exempel på varma mättade och klara färger – hur de intensifieras när de odlas på en ö i havet. Motivet är hämtat från Ceila Thaxter’s trädgård.

Anmälan
Izenour, T. (2004). Celia Thaxter’s Island Garden: A Century Flower Garden & Its Historic Restoration. Senior seminar. Temple University: Department of Landscape Architecture & Horticulture.

Uppsatsen innehåller en beskrivning av Celia Thaxters trädgård och dess influenser och ett kapitel om restaurering. Därtill finns växtlistor, en plan över trädgården samt en omfattande och värdefull litteraturförteckning om man är intresserad av begreppet den folkliga amerikanska ”door-yard garden” under 1800talet. Jag var nyfiken på hur hon kombinerade sina färger, men om det står det inte särskilt mycket.

Celia Thaxter var en uppskattad poet, en hängiven trädgårdspraktiker och därtill konstnär skriver Izenour i förordet till sin uppsats. Uppsatsens syfte är att undersöka, analysera (deconstruct) och värdera Thaxters trädgård samt diskutera trädgården ur hortikulturell, konsthistorisk och kulturell betydelse. Izenour påstår att trädgården tjänar som exempel på en dynamisk dialog mellan hortikultur, måleri och poesi.

Celia Thaxter beskrev själv hur hon byggde upp och arbetade med en gammaldags trädgård (”old- fashioned garden”) i An Island Garden (Thaxter 1893). Boken betraktas som ett klassiskt, hortikulturellt traktat och anses ha visat vägen för amerikansk trädgårdslitteratur (Izenour s. 34). Även William Robinson, författare till The English Flower Garden, ansåg An Island Garden vara oumbärlig (Izenor s. 35). Trädgården brann ner 1914 men började restaureras 1976.

Platsen
Trädgården låg på Appledoor Island utanför Main på Nordamerikanska östkusten. Det var en liten (4,5 x 15 m) trädgård inhägnad med olika slags vin. Vinet var ett dominerande inslag både som vindskydd och en ”skugg-grönaktig” bakgrund till färgerna inte sällan i kombination med blå och vita klematis, blåregn, akebia m.fl. Konstnärer och poeter sökte sig till ön för att måla och beskriva den ur färgsynpunkt impressionistiskt anlagda trädgården.

Blomsterbäddarna & växtmaterialet
Planen innehöll nio upphöjda växtbäddar omgärdad av en blomsterlist med främst anueller, gammaldags perenner och rosor. Celia Thaxter kombinerade max fyra arter inom varje enskild bädd, arter som avlöste varandra i blomning och som tilläts växa ohejdat. Sammanlagda antalet arter enligt planen är 57.Planteringssättet kan liknas vid massplantering av t.ex. vallmo, Coreopsisoch blåklint, stockrosor, astrar m.fl. Färgerna var strålande och intensiva, kanske på grund av den karga miljön.

Thaxters plan i färg044
Illustrerad plan över Ceila Thaxter’s blomsterträdgård. (Till planen hör en planteringslista ej publicerad här).

Konstnärligt innehåll/idé: färg & form, Arts And Craft
Klara (rena), intensiva färger dominerande blomsterträdgården. Besökare som kom till Appeldoor befann sig i en ny värld av färger.

Stilistiska influenser var ”an old-fashioned garden”, nära knuten till den traditionella amerikanska ”door-yard garden”. Denna folkliga och väl definierade amerikanska hortikulturella tradition spreds under 1800-talet (Izenour s. 19). Den kallades också ”Grandmother’s garden”, en syntes mellan den engelska ”cottage-garden” och de trädgårdar som anlades av europeiska invandrare under 1800-talet. Celia Thaxter var påverkad av den informella landskapsestetiken med naturligt planterade träd, buskar och blommor. Hon var även påverkad av Arts & Craft rörelsen vars favoritblomma var vallmo.

Begrepp
island garden, ”old-fashioned garden”, Grandmother’s garden, Cottage garden, formell & informell, Victorian ”door-yard” garden.

/Nina Nilsson

Atmosfärens påverkan

Varma färger upplevs närmare än kalla färger
Inom konsten och enligt de som kan färg är det vedertaget att varma färger framträder och upplevs som om de kommer fram mot betraktaren. Inom allt bildskapande är detta viktigt att behärska så att färgerna bekräftar/underbygger perspektivet; varma färger närmare och kalla färger längre bort.

Inom ljussättning är det samma princip som gäller; vill jag att fonden skall upplevas avlägsen färgar jag in den i en kall blå, blågrön eller blålila. Vill jag däremot att fonden skall upplevas som nära eller nästan overkligt nära färgar jag in den i en varm färg.

Jag kan se två förklaringar till detta; den ena kopplad till vår atmosfär och att himlen är blå och den andra kopplad till att naturen på avstånd är grön eller blå.

Blånande berg
I naturen kan vi tydligt se fenomenet när vi tittar på ett landskap där vi ser riktigt långt. Vi upplever att de berg som befinner sig längst bort är blåare än de som är nära.

Blånande berg
I Spanien. Bergen blir allt blåare ju längre bort de ligger. Foto: Emma-Kara.

Detta gäller även ett ökenlandskap eller ett skogslandskap. Atmosfären är blåaktig och därför upplever vi att det vi betraktar är blåaktigt, luften/atmosfären befinner sig som ett filter mellan oss och det vi betraktar, ju längre bort något befinner sig desto tjockare blir filtret. Detta hänger ihop med hur ljuset bryts i små partiklar i luften, de som är mindre än vattendroppar.

Är det däremot mycket fukt i luften, som när det är dimma eller dis då blir filtret snarare gråaktigt och bidrar till att neutralisera färgerna, vi upplever det som att det på avstånd blir gråare eller mer mjölkaktigt vitt. Detta hänger ihop med hur ljuset bryts i vattendroppar.

Molndimma
Billingen, vy mot Kinnekulle. Molnen är så låga att de skymmer Kinnekulle, vi ser här att det snarare vitnar än blånar. Foto: Emma-Kara.

Ett illustrerande exempel
Bild 3 är en schematisk bild med två blå och två orange fält, det ena orange fältet har blandats med blått. Vi kan lätt föreställa oss två öar på havet och himmel som vi betraktar från ett högt berg. Bilden finns i två varianter, där jag växlat färg på de båda öarna (bild 3 och 4) .

Öar 1Bild 3. Här har jag lagt den klarare orange på ön närmast betraktaren. 

Vi upplever bilden som rimlig.

Öar 2Bild 4. Här har jag bytt plats på de orange färgerna och lagt den klarare orange på ön längst bort. 

Bilden förändrast drastiskt. Vi vill gärna finna en förklaring till den starka färgen på den bortre ön, vi kanske säger att: ”Solen lyser på ön där borta” och tänker att ön närmast ligger i skugga.

Öar 3
Färgschema

Vi har nu fått en inblick i atmosfärens påverkan på vår färguppfattning. Kanske är det helt enkelt så att vår erfarenhet säger oss att kallare färger ligger längre bort än varma färger.

/Emma-Kara

PROJEKT PERENNPLANTERING…

BAKGRUND – Kalla färger i Göteborgs botaniska trädgård
Grönt var vid tillfället inte längre den dominerande färgen i pennrabatten. Jag besökte planteringen i mitten av juni. Avsikten var då att undersöka transparens. Det visade sig att det mest utmärkande för rabatterna var en intensiv färgupplevelse av mättade blå kulörer hos t.ex. salvia, iris och nepeta i samspel med grönt. Men, där blommade också en iris (Iris sibirica ’Butter and Sugar’) i en omättad gulvit färg. Färgschema I är ett försök att skildra transparens med hjälp av gult.

Färgschema I , transparens
Färgschema I. Transparens. Nina Nilsson.

FÄRGREGISTRERING – KALLA FÄRGER
Dagen var mulen och perfekt för färgregistrering. En svårighet var dock att man inte får beträda planteringarna och ett par färger måste uppskattas. Det skulle ha underlättat att ta ett steg in i rabatten och knipsa av kronblad, för att i lugn och ro jämföra färgerna mot stickans. Jag registrerade blåaktiga färger hos Iris sibirica ’Silver Edge’, Nepeta fassenii ’Six Hills Giant, Iris sibirica ’Perrys Blue’, Salvia nemorosa ’Caradonna’ och Iris sibirica ’Blue Emperor’.

REFLEKTION
Olika blå färger utgjorde strukturen i rytmiskt böljande grönt, och en mörk rödviolett färg – sparsamt återkommande som färgdetaljer hos några arter (t.ex. skaft och hylle hos Gillenia trifoliata). En synvilla med de blå färgerna är att de upplevs som renare blå än de i själva verket är. Blå blommor innehåller i allmänhet något rött.

FÄRGANALYS & STÄMNING
Kompositionen i Färgschema II bygger till största delen på kalla färger och ljushetskontrast. Färgerna blått och grönt medger en alldeles särskild djup och aningen dov stämning. Intensivt blå, blågröna och blåvioletta kronblad möter olika gröna, gulgröna, och blågröna blad av skiftande karaktär och ytstruktur.

Den mättade gulgröna färgen återkommer i rabatten på strategiska ”kontrastplatser” och är viktig att få med i färgschemat just därför.
/N. Nilsson

Färgschema II
Färgschema II. Kalla färger. Nina Nilsson.

Veckans bild

Vad är mer transparent än vatten? Ute vid havet tog jag denna bild i min egen skugga.

Tång och grönalgerFoto: Emma-Kara

Tarmtång och knöltång vajar med vågorna. Det är skiftningarna i vattendjup och ytans rörelse som ger oss en känsla av vattnets transparens, Utan rörelsen hade vi nästan inte kunnat ana vattnet så klart är det denna dag.

Transparens är inne på sin sista dag, kanske hinner det bli ett till inlägg innan vi byter tema i morgon…

/Emma-Kara

Ett transparent feltryck

Ibland blir det inte som man har tänkt sig. Kattinatt, ett företag i Göteborg som trycker disktrasor, visar ibland sina feltryck på sin facebooksida. Jag är fascinerad över dessa feltryck, jag gillar dem,  kan det vara för att de lämnar något över till fantasin och på så sätt väcker mitt intresse?

Häromdagen dök det upp två feltryck som jag direkt förknippar med transparens:

1)

10350609_636200763131106_4844098727637260243_n
Foto: Kattinatt

En nyckelpiga gömmer sig bland tulpaner. Vi skymtar några renar genom nyckelpigan. Tulpanerna färgas mörka ovanför renarna.

Bilden byggs upp i olika skikt och vi upplever hur de olika skikten bildar transparenta lager. Rött, blåaktigt rött och starkt rosa får många skiftningar när de läggs på grönt, färgen mattas av, blir dov och mindre bjärt. Renarnas tydliga ögon ser lite förskräckta och undrande ut som om de undrar över vad de har hamnat.

2)

10390218_636650096419506_118293644303926018_n
Foto: Kattinatt

En gris tittar fram genom blomman. Gömmer den sig eller leker den en lek? Transparensen fångar min fantasi. Blommans färg skiftar från gult till gulaktigt grön. Grisens rosa är helt monokrom. Men i mötet bildas flera olika brunorange toner och grisen tittar nyfiket fram genom blommans kronblad.

Jag hoppas på fler fantasifulla feltryck från Kattinatt!

/Emma-Kara

 

 

Färgtrend vår sommar 2015

Global Color Research skriver om sig själva på sin hemsida: ”We deliver innovative and intelligent trend forecasting solutions for colour and materials improving your product range, brand awareness and marketing”. Global Color Research ägnar sig åt färgtrender. De ger ut ett magasin och i varje nummer av MIX magasin presenterar de ett par färgtrender. I MIX ISSUE 35 ONE 2014 presenterade de trender för våren och sommaren 2015.

Min undran är ju om det handlar om att förutspå trender eller att helt enkelt bestämma vad som kommer att gälla om ett år eller två. De har erfarenhet av vilka färger de själva föreslagit, vilka färger deras kunder väljer att använda på produkter och vilka färger som varit populära bland konsumenterna. Utifrån detta förutspår de trender. När de arbetar fram dessa trender gör de det i teman. Här skall jag presentera ett tema som heter Ambigous Aura.

Ambigous Aura eller helt enkelt AURA – utstrålning
Ord Som de har med sig i denna trend är:
ILLUSORY, HALOS, SHADOW, HAZY, LUMINOUS och ETHERAL, fritt översatt blir det:
illusorisk, glorior, skuggig, oklar/diffus/dimmig, lysande/klar och eterisk/översinnlig.

När Global Color Research illustrerar detta färgtema i MIX går mina associationer direkt till transparens. Tunna tyger, ytor där övergången mellan material och ljus blir diffus och skimrande. Vatten, färgat glas och sol genom lövverk eller lockigt hår i motljus. Strålar som lyser ner genom vattenytan och skira blomblad i svala färger. Det känns inspirerande att lyfta denna trend här i vår månad om transparens.

Alla deras färgtrender innehåller åtta färger. De innehåller färger som är ljusa, mellanmörka färger och mörka färger, proportionerna mellan dessa varierar kraftigt. Här är de färger som ingår i trenden Ambigous Aura.
AURA_MIX
Färgblandningarna i trenden Aura. Bilden har jag gjort med hjälp av de CMYK-färger som MIX angett. Namnen på färgblandningarna är MIX egna.

Själva skriver de så här om sin trend:
”From an angels halo to the first light of dawn encroaching upon an urban landscape … Ideas of light and transparency mixed with industrial shades play out in forms… pearlescent and holographic surfaces lend a sense of luxury”

Jag blir lockad och förförd av orden. Kan känna krispighet i de ljusa färgerna som balanseras upp med de mörka grå och den fylliga färg de benämner Sundown. I magasinet har de flera uppslag med bilder av föremål, byggnader och material som i illustrerar temat, här ett uppslag i MIX magasin:

image
Ett uppslag i Mix magasin (I MIX ISSUE 35 ONE 2014)

För mig är detta ett inspirerande sätt att förhålla sig till färg. Det märks att deras teman är väl genomarbetade.

/Emma-Kara

 

Veckans bild

GENOMSIKTLIGHET

Transparens. Thalictrum jpg

Thalictrum minus ‘Adianthifolium’ mot bakgrund av Aster novi belgii. Foto: N. Nilsson.

Tidigare kommenterade jag konstverket Port i svartmålat järn: ”Formerna avtecknar sig mot luften eller omgivningen på ett sådant sätt att ett genomsiktligt mönster infinner sig.” Så sker även bland växter. Till exempel avtecknar sig växtens uppbyggnad eller mönster – som vi också kan ana – hos Thalictrum mot bakgrund av ett kraftigare bladverk. (Exemplet är hämtat från Göteborgs botaniska trädgård.) Det är således inte enbart solljuset som ger illusion av genomskinlighet utan en växts uppbyggnad kan frambringa transparens i betydelsen ”genomsiktlig”. Växtens form och växtsätt har en avgörande betydelse för hur vi kan uppfatta transparens. I rabatter kan man således se transparens av två slag: 1) när solen lyser genom kronbladen och 2) när växter har ett sprött och luftigt växtsätt.
Nina Nilsson.

Veckans bild

i en tankstation för fordonsgas fann jag transparens.

IMG_1403
Foto Emma-Kara

Det känns genomtänkt med de transparenta rutorna kring laddningsstationen, gas är transparant även om vissa gaser har en färg, så ligger det i gasens natur att vara transperent. De har valt olika gröna för rutorna i stationen, grönt har kommit att symbolisera något som är bra för miljön. Biogas kommer från organiskt material: matavfall, avloppsslam, gödsel mm, biogas bidrar inte nämnvärt till växthuseffekten då den är förnyelsebar. Här har man valt att ta fasta på miljötänket kring biogasdrivna fordon genom att sammanfoga det gröna och det transparenta. En lyckad kombination tycker jag.

IMG_1404

När vi ser in i tankstationen får rummet färg av det gröna ljus som strålar genom fönstren, vi ser flera olika skiftningar då ljuset passerar en eller flera rutor. När jag själv fysiskt går in i stationsrummet får jag en känsla av att vara mitt i denna grönskimrande transparens.

/Emma-Kara