Kategoriarkiv: Blå

Blå kulörer

N. Nilsson


Akvareller på Galleri Thomassen Göteborg. Sista dagen 3:e november.

Blå Formet I. Akvarell av Emma Larsson. Foto: N.

Två akvareller är målade i olika blå kulörer i olika mättnad; Indigo, Ultramarin, Pariserblått, Antwerp Blue m.fl. Något fält är mer grönaktigt. Fördrivningar gör att en del kulörer blandar sig och nya färger uppstår.

Blå Formet II. Akvarell av Emma Larsson. Foto: N.

Vi Åker Hem II. Akvarell av Emma Larsson. Foto: N.

Denna akvarell innehåller rött och även lite gult. Färgkompositionen blir mer komplicerad och rikare på olika toner (kulörer, nyanser, valörer). Papprets varma ton ger värme åt motivet som helhet. I de föregående två bilderna blir bakgrunden smutsigare.

Vi Åker Hem I. Akvarell av Emma Larsson. Foto: N.

Kadmiumröd (?) och Engelsk Röd ger en varm komposition. Komplementkontrast mellan rött och grönt liksom mellan blått och orange komplicerar färgkompositionen.
Papprets ton samverkar med helheten, alltså utgör ingen bakgrund.

blåsvart och gult – ljushetskontrast

Komposition i två kulörer med dess valörer.
Nina Nilsson

Foto: N. Nilsson. Bilden är tagen i Göteborgs botaniska trädgård i december 2023. Löven från Opulus hade just fallit av och täckte marken. Formerna är hjärtformade, rundade med inslag av vita streck eller linjer. De senare stabiliserar, hjälper lövmönstret att ligga still. Ytmässigt dominerar den gula färgen, är den mest framträdande. Svart färg tenderar att dölja konturerna på bladen, den ljusa gula framhäver dess former och åstadkommer rörelse. Det är särskilt raffinerat med de melerade gula bladen där klorofyllet håller på att släppa.

Rött, rödbrunt, rödaktigt grått och rödaktigt svart
Komposition med med en kulör (röd/magenta) stegvis blandad med svart och vitt.

Foto: N. Nilsson. Bilden är tagen i Göteborgs botaniska trädgård i december 2023.
Löven från en Sorbus (rönn) täcker nästan hela ytan. Dess kulörer framhävs av den metalliska blå färgtonen som i sin tur kontrasterar mot det brungula. Svart i kompositionen är inte fel. Det gör bilden dramatisk och ger effekten ljushetskontrast.

Rosa, gulvitt, grått och rött i olika stadier av blekhet
Ytterligare en Sorbusart utanför Botaniska trädgården i Göteborg

Foto: N. Nilsson. Bilden är tagen i Göteborgs botaniska trädgård i december 2023. Här en vacker komposition i rosa-rött. Rönnens spröda löv (jämför med bilden ovan) samspelar med den återhållsamma ljusa färgskalan. De vita smala bladskaften påminner om fiolens stråke som far fram över färgerna och håller ihop dem.

Mättade och klara färger, dova och oklara, svarta och ljusa

Nina Nilsson

Målaren Göran Johansson ställer ut målningar på Galleri Aveny i Göteborg (pågår till 15 nov.)

Färgerna är genomgående mättade.

Pucko 45×38 cm. Här något beskuren.

Mot en svart bakgrund lyser komplementkontrasterna gulgrönt mot rosa och ljust blått mot orange. Itten (1971) skriver att två komplementfärger är ett sällsamt par (…ein seltsames Paar). De är motsatser och dras till varandra. Bredvid varandra stegras de till största lyskraft. Nu är det ju inte enbart färgen som bestämmer uttrycket i en målning, hos ett klädesplagg eller i en blomsterlist. Formen har betydelse. Den rörelse, eller instabilitet som den rosa flaskan med den orange kapsylen ger uttryck för bidrar till det lysande… ett liksom ”dansande” inre ljus.

Blomster 40×25. Här något beskuren.

Ljushetskontrasten byggs med de två polära kontrasterna svart och vitt. Övriga färger är oklara, uppblandade med svart (engelskt rött, blåsvart indigo, blågrön cuelin och smutsat gult). Uttrycket blir bestämt och samtidigt desperat, två blommors absolut sista försök att blomma ut innan hösten tar över. 

BYTTERFLY 100×110 cm. Här något beskuren.

Även i denna målning lyser komplementparen i mättat orange och blått, rött och grönt. Färgerna är rena med undantag för det gröna som är transparent och släpper igenom bakgrundsmålningen. Svärtan är kolsvart och ger djup åt övriga färger. 

Målningen ger på mig ett klart budskap om kärlek till de klara färgerna och om allvaret i det svarta. Svarta fjärilar låter sig fångas i en klarblå hov. Under lyser Göran Johanssons signatur i mättat rött.

Höstljus – ett första försök

Jag undervisar studenter på yrkeshögskolan i ljus och färg. Inför ett kommande ljusuppdrag utomhus undersökte vi begreppet ”höstljus” och hur det skulle kunna tolkas i ljus. Vi detta tillfälle arbetade vi på en konsertscen. Höstljus inbegriper inte endast höstens färger på träd och buskar utan även ett visst väder och vissa luft som skulle kunna gå att tolka i ljus.

Vi utgick från några hundra olika färgade papper för att låta var och en i grupperna välja ut några färger som de associerade till höstljus. Varje grupp bestod av mellan 4-7 deltagare.

Påbörjat val av färger på temat ”höstljus”

Här nedan är några exempel på personers egna val:

Några personers val av kulörer på temat.
Ytterligare två varianter.
Grupp 1 – en grupp som även hade med beige och flera nyanser av vitt. Som riktigt hög och klar senhöstluft.
Grupp 2 – en grupp som tog med blått, både ren blå men också blå som drar mot lila som på natten, även brunt finns med.
Grupp 3 – fokus blev på olika gröna, röda och orange nyanser. Här är frånvaron av blått tydlig. Fokus ligger på den murrigt höstiga naturens färger.

Färg blir ljus
Så skulle detta då översättas till ljus! Uppgiften var att utgå från sina färger och sen skapa ljus efter det med de medel som fanns.

För den ljusinsatte: här har vi i alla exempel använt LED-lampor, både med enkla färghjul, RGB-blandningar och CMY-blandningar, inga lösa färgfilter har används. Ett gäng ofiltrerade par-64 finns också i riggen. Bilderna är taget på Kulturlagret i Göteborg.

Höstljus
Höstljus i rött och grönt
Höstljus i mildare färger
Höstljus i blått och grönt

Kommentar

Det händer något särskilt när vi inte bara står vid ljusbordet och blandar fritt utan har en förlaga att arbeta med. Nyanserna blir rikare. Färgerna mer levande och framförallt kommer vi bort från de standardiserade färger vi ofta ser i konsertljussammanhang.

Tack alla studenter på YRGOs utbildning för Teater-, scen- och eventtekniker (TEST19) för att jag får möjlighet att inspirera, arbeta och utvecklas tillsammans med er!

/Emma-Kara

Blått gör rött rödare…

Vattenspegling
Nina Nilsson

En röd bil och en röd flagga speglar sig i vattnet. Bilens kulör är något mörkare, innehåller kanske mer blått. Flaggan har en klarare röd färg. Det kan ha med kulörtonen i materialet att göra: det röda innehåller varken blått eller gult. Solen verkar skina mot flaggan vilket ger det röda en extra skjuts. Takteglets brunröda ton är den färg/form som direkt ansluter till det blå i vattnet.

Bilden i övrigt innehåller raffinerade komplementpar: rosa – chromoxid och varm rosa – varm grön.


Vallgraven i Göteborg. Foto: N. Nilsson.

Blått, rött violett

Rött mot blått
Nina Nilsson

Samtida författare inom området trädgårdsdesign har skrivit böcker om växters färger och växtkombinationer.  De har personliga uppfattningar om hur man kan kombinera utifrån påståenden om färg och färgkombinationer. I Den naturlige staudehave (1997) – kapitlet om färg – beskriver  Noel Kingsbury några ”allmänt accepterade grundregler”. Bland annat att blått gör rött rödare.


Färgschema. N. Nilsson.


Nypon på rosen Rosa pendulina. Foto: N. NIlsson

Boken Flower Garden (1991). I färgkapitlet The colour question skriver Penelope Hobhouse: Blått och blåviolett kan verka som färgförmedlare mellan färger som skär sig, inte hör ihop.
Det finns gott om växter med blå till  violett färg, både anueller och perenner.


Färgschema. N. Nilsson

Färg på Nationalmuseum

Färgackordik på Nationalmuseum
N. Nilsson

Jag gick direkt upp till andra våningen och klev in i första salen, därefter den andra, den tredje, den fjärde . . . Samtliga salar hade olika färgsättningar på väggarna. Tavlor, möbler, och skulptur exponerades mot dessa ibland mättade färger ibland en aning blekare ibland kalla, ibland varma. Tavlornas guldramar skiftade kulör allteftersom bakgrundsfärgen ändrades. Ansamlingar av föremål gav en alldeles särskild färgackordik beroende på var man befann sig i rummet och hur ljuset föll in från fönstren.  Jag upptäckte att jag blev mer intresserad av färgsammansättningarna/kombinationerna än av de enskilda verken. Vissa kombinationer var vackra andra milda, några brutala. Konstglaset i montrarna gjorde ett starkt intryck.  Exempel på glas är de kulörlika gröna föremålen i opakt eller transparent gods.


Exempel på komplementkontrast.


Parisblått och guld i dramatiskt ljus. Violetta toner, guld och mörkt grönt.


Sigrid Hjerténs klara färger mot engelskt rött.  Konstglas, raffinerat i grönt o blått.


Komplementkontrast mellan två väggar; guldockra (ovan) och ljust violett (nedan).

 

William Morris, färg och mönster

William Morris An Arts & Crafts Colouring Book (2016)

Anmälan
N. Nilsson

Boken om William Morris mönster är utgiven av Victoria and Albert Museum, London/Thames and Hudson, London. Där ges en kort genomgång av vad som inspirerat till färger och mönster, främst den inhemska (engelska) floran men också mönster från Fjärran Östern.

Morris inspirerades av de inhemska växter han hade i sin nära omgivning; akleja, riddarsporre, kungsängslilja, primula kaprifol m.fl. Kraftigare grenar av t.ex. rosor eller akantusblad kunde utgöra stommen till mer finlemmade växter och fåglar. Bottenfärg och mönster betonade en nära relation mellan utomhus och inomhus.

‘Rose’. Mönster för textil. Till höger i bilden ligger den blå indigofärgen. Ovanpå är akantusblad, tulpan och rosblad förstärkta med grönt, rosor i rosa och rött i samma kulör, tulpaner och fåglar i ljusockra.

Morris inspirerades av medeltida måleri både när det handlade om detaljrikedom och färg. Han använde indigo i kombination med rött i olika valörer.

‘Lodden’. Mönster till tyg.

Återkommande växter är tulpaner, nejlikor och acanthus. Färgintensiteten ligger på tre nivåer: 1) kall rosa och gult, 2) mörkare rosa/orange och blått, 3) grönt och mörkare kall rosa. Detta mot vit botten. Trots intensiteten i mönstret ger det genom färgerna ett lätt och luftigt intryck.

‘Wandle’. Här arbetar Morris med ”fritt flödande” diagonaler, inspirerade av byzantinskt måleri. Bottenfärgen är blekt beige vilket ger mönstret/bilden en något mjukare eller smutsad karaktär än den förra. Färgskalan är i rött och blått i två valörer samt ljust gult och grönt.

Morris gick omkring i opressade byxor i blått (läs all skrynkliga veck i olika blå nyanser beroende på hur ljuset faller när man går), indigofärgad skjorta i ljusare blått och med en näsduk i ytterligare en valör. Han var helt enkelt förtjust i blått. Antalet färger i hans mönster varierade från endast indigoblått mot vit bakgrund till t.ex. 15 färger i ’Acanthus’.

‘Acanthus’. Varma färger i grönt, gult och ockra mot svart botten och endast två ljusa blå ytor i rapporten.

 

Objekt i blått

Skulpturala objekt i blått
(N. Nilsson)

Paulina Svensson ställer ut skulpturala objekt ibland annat blått på Galleri KC i Göteborg. Titel på utställningen är ”Herrskjortornas omvandling”. Svensson har arbetat med tyger av herrskjortor.

Det intressanta är hur valörerna i blått är kombinerade med rött och vitt rent färgmässigt, i ursprungligen strama (linjära och rutiga) mönster. Denna stramhet tar ett extra kliv och lever vidare i ”Paket”, fyra kubliknande objekt. Det kalla blå ger tyngd och stabilitet, det vita luftighet.

”Paket”.

”Ballerina” innehåller färgerna blått och vitt. Genom vridningar och snörp blir den blå färgen både ljusare och mörkare.

I ”Komprimerad” dominerar den röda färgen, ger tyngd och djup åt föremålet.

Ny bok – anmälan

Kulör. En bok om vad färg gör. Lotta Kühlhorn (2017)
Nina Nilsson

Boken handlar om färg och jag läser den som en faktabok utifrån ett personligt perspektiv. Boken har hårda pärmar och är tryckt på matt papper vilket gör att jag uppfattar färgerna utan irriterande blänk.

Ur innehållet: våra produkters färger, faktarutor om färgsystem, undersökande färgkommentarer, egna arbeten med bokomslag och mönster.

Kühlhorn …”älskar starka klara färger, men jag vet att det kan bli ännu mer effekt om jag lägger till dovare färger i närheten.” (s. 10)

Sättet att pröva olika färgkombinationer, dess ljushet och mörkhet, mättnad och transparens i relation till former och mönster är vad boken handlar om. Inledningen innehåller koncisa faktarutor om några färgsystem. Därefter följer elva kapitel där vart och ett innehåller en färg (rött, blått, grått etc.) och vad som är karaktäristiskt för just den färgen. Det karaktäristiska, typiska eller atypiska illustreras med en mängd bilder på allsköns föremål, personligt utvalda, men i också mönster där Kühlhorn prövar olika färgkombinationer. Det är en personligt hållen bok både vad gäller bilder och språk.

Min upplevelse är att jag är nära Kühlhorn eller sitter bredvid henne när hon visar på produkters färger, tänker och resonerar och gläds åt olika färgkombinationer.

Färgläran och dess olika system är komplicerade problem Kühlhorn prövat och gett utrymme till. Det finns referenser för den som vill tränga djupare in i den djungeln. Det är exemplen och Kühlhorns ”hands on” (det personliga hanterandet av materialet) som är det fascinerande och inspirerande.

Boken kan användas över generationsgränserna och ge nostalgiska igenkännanden eller konkreta förslag till hur man klär sig, kombinerar bilder till flick- eller pojkrummet eller organiserar föremål efter färg. Den kan användas som inspiration för egen del men också som en ”läsning” av hur en formgivare arbetar med form och färg där färgen är den dominerande utgångspunkten.


Lotta Kühlhorn. Sida ur kapitlet om rött. En rolig och inspirerande sida om röda saker, böcker och andra användbara föremål.


Lotta Kühlhorn. Sida ur kapitlet om blått. Ett exempel på ”hands on”, hur olika kulörer verkar mot olika bakgrund.