Etikettarkiv: färg

Blått och svart

Lämna ett svar

Om blått och svart i kombination
av Emma-Kara

Idag gick jag på stan för att finna svart och grått i kombination. På Houdini fann jag en blågrå mössa och en liten svart jacka för de minsta. Milda kulörer som låter barnets egna färger komma fram. En fin kombination där det ännu lite blåare märket på mössan ger den karaktär och lyfter den från att vara helt blågrå.

houdiniJacka och mössa för barn på Houdini.

Utanför Nudie sitter en man med svarta jeans och blå tröja, köpta i butiken. Färgerna går väl ihop, den indigofärgade tröjan med de lite slitna svarta jeansen.

i-vardagenJeans och tröja från Nudie.

På Miksajo exponerar de svarta varor mot blå bakgrund.

Klockor och hörlurar exponerade mot blått, på Miksajo.

Färgscheman
När vi tittar närmare på kulörerna är det stor variation i bått mot svart.

Blåsvart schemaCollage, blått mot svart.

Om vi verkligen skall se blått mot svart kan vi lägga ett blått fält mot den svarta ytan som jag gjort nedan.

Blåsvart schema 3Färgschema, blått mot svart, i ett försök att förstå.

Här är stor variation i blått mot svart. Vad är rätt och vad är fel? Känslan får avgöra. Jag kan inte finna några regler för hur detta skall göras bra. Att göra ett enkelt färgschema som jag gjort här ger en en hint om hur de två färgerna förhåller sig till varandra. Är det en lyckad kombination eller inte? Testa, titta, fundera!

Robotar
Blått är den mörkaste kulören och mörkheten är avgörande när den blå ställs mot svart. I mitt försök med blå robotar mot svart bakgrund är det trots allt så att jag valt att nyansera den svarta i olika grå toner. Att få blått att lysa även mot svart bakgrund är svårt. Ljuset i det blå blir viktig, så också den svartas uppblandning med vitt, när det blir till en gråskala lyfter den det blå.

Här kommer mina robotar i blåsvarta färgkombinationer som jag tycker fungerar. Syftet är at den blå roboten skall lyftas fram med hjälp av den svarta bakgrunden, i det mörkaste exemplet, längst till vänster, med den helsvarta bakgrunden blir det svårt.

Robotvarianter6

Alla fotografier är tagna av mig.

/Emma-Kara

 

 

Blått och gult

Lämna ett svar

Om de blågula svenska färgerna
av Emma-Kara

I Sverige har vi omgetts av blått oh gult i minst femhundra år. Ursprunget till den svenska flaggans färger är oklar men vi vet att Sveriges riksvapen med de tre kronorna är äldre än vår första kända blågula flagga.

Stora_riksvapnet.svg
Stora riksvapnet

Hur säkra är vi på färgerna? Här har jag tagit fram en förenklad flaggbild och gjort 15 variationer på de svenska färgerna. Vilken flaggbild har de korrekta färgerna?

gulblå flaggfärg mångaVilken av ovanstående ”flagga” har korrekt kulör enligt svensk standard?
Svar finns längst ner i inlägget men hasta inte, ge er tid att fundera.

Jag har gjort en förenklad bild, här med varianter av det blå.

gulblå flaggfärgSvenska flaggans färger med variation i blått. Uppe till vänster har bilden de färger som är standard för Sveriges flagga. I de övriga tre har jag varierat den blå en aning. Överst till höger är den blå lite ljusare än originalet. Nere till vänster är den blå något mer åt lila och nere till höger drar den blå något mer åt grönt.

Når vi har så här få att välja mellan ser vi direkt vilken flagga som har korrekta färger.

Jag har gjort en förenklad bild, här med varianter av det gula.

gulblå flaggfärg2
Svenska flaggans färger med variation i gult. Uppe till vänster har bilden de färger som är standard för Sveriges flagga. I de övriga tre har jag varierat den gula en aning. Överst till höger är den gula lite ljusare än originalet. Nere till vänster är den gula något mer åt orange och nere till höger drar den gula något mer åt grönt.

Valet av kulör är avgörande för hur vi associerar och uppfattar färgen. De exempel som drar aningen åt grönt (de nere till höger) får något sjukligt över sig, färgkombinationen är inte helt lyckad. Det som kan vara vackra färger var för sig är inte nödvändigtvis det tillsammans.

Pappersarbete

I mitt arbete med detta inlägg har jag också jobbat i färgade papper. Här har jag två former med inspiration från sjön (kummel) och två former som skulle kunna vara flaggor. I det första exemplet är det en ljus gul och en ljus blå. Vi associerar inte nödvändigtvis till Sveriges nationalfärger.

Blågul papper_ljusBlått på gult, arbete i färgat papper.

I exemplet nedan är det i papper vars kulör är så nära svenska flaggans färger som jag kunde komma. Genast går associationerna till det svenska. Det skulle mycket väl kunna vara bilder från en souvenirbutik.

Blågul papper_mörkBlått på gult, arbete i färgat papper.

Roboten
När jag arbetat med mina robotar har jag också gjort tre varianter på kombinationen gult och blått. Dessa tre tycker jag själv är lyckade färgkombinationer.

RobotvarianterTre lyckade, vad jag tycker, varianter av blått mot gult. Tanken är att de skall ses var för sig och inte som här, i kombination.

Tre varianter av blått mot gult. Vad är det som gör att dessa kombinationer fungerar tillsammans?

Den längst till höger har lite grönt i både den blå och den gula, det skulle kunna vara en bidragande orsak till att kombinationen fungerar. Den mittersta roboten drar aningen åt lila, den har fått en ljusare gul bakgrund, detta för att båda kulörerna skall få plats och utrymme, det var som att det blålila inte tålde för mycket konkurrens. Den vänstra renare blå klarar en riktigt gul bakgrund, kulörerna dominerar inte över varandra. Johannes Itten skrev ju så här om gult och blått: ”Står blått mot gult, verkar det blå mycket mörkt och utan strålning.” Itten får det att låta som att blått inte klarar konkurrensen av det gula. Här bör då för att följa hans resonemang en mörk blå inte klara en klargul bakgrund. Min blå har blivit aningen ljusare är vad som kanske är standrardblå och även det gula, kanske är det därför som denna kombination tycks fungera.

Flaggbilden…
Vilken flaggbild var korrekt? B2 kan vi kalla den, näst högst upp och näst längst till vänster…

//Emma-Kara

 

 

 

Blått temaarbete – del 2

Lämna ett svar

Vad är blått?
Av Emma-Kara

För att kunna undersöka blått i förhållande till andra kiulörer började jag med att försöka finna en förhållandevis neutral blå bland alla mina blå pappersprover.


Vad är blått och vad är lila? När ävergår blått till att bli grönt eller grått. Detta är en fråga om relativitet. En blå lkan se grå ut mot en bakgrund men blå mot en annan…

Av mina blåaste pappersprover gjorde jag ett rutnät med blå bakgrund.


Montage av färgade papper. Det är som att den blå variationen framträder ännu tydligare mot en blå bakgrund.

Stor variation av blått!

Att arbeta med rutor i färgscheman är bra. Det kan i andra sammanhang vara svårt att studera färger utan att samtidigt förhålla sig till formen. När jag arbetar med rutor slipper jag distraktion från formen. Därför inleder jag min undersökning med att arbeta med rutor av olika slag.

Jag valde så småningom ut tre blå för att använda i mitt projekt. En ljus, en mittimellan och en mörk. Målet var att de varken skulle dra åt grönt eller åt lila, det är svårt att finna men dessa är förhållandevis neutrala.


Mina utvalda blå mot en grå bakgrund.

Som jag nämnde i förra inlägget skrev jag att  Johannes Itten gjorde olika påståenden om blått. Här kommer dem med min prövning.

Blått mot gult
”Står blått mot gult, verkar det blå mycket mörkt och utan strålning”.

Pappersmontage, blått mot gult.

Här har vi de olika blå mot gul bakgrund. Kan man då på detta sätt pröva Ittens påstående? Förlorar det blå sin lyskraft?En ljus blå, som den längst till vänster blir inte mörk. Men den mellanblå blir mörk i förhållande till den gula bakgrunden. Den mörka blå är mest mörk, har den någon strålglans här? Knappast.

Blått mot svart
”Står blått mot svart, så lyser blått med ljus ren kraft”.

Pappersmontage, blått mot svart.

De blå färgerna lyser. Även den mörkaste blå längst till höger får lyskraft mot den svarta bakgrunden.

Blått mot lila
”Står blått mot lila, verkar det tillbakadraget, tomt och kraftlöst. Det lila fråntar blått varje betydelse genom sin starkare materiella kraft”.

Pappersmontage, blått mot lila. (Färgerna är korrigerade i datorn…)

Är nu det blå återigen tillbakadraget och utan kraft? Detta nämns i samband med gult och återkommer här med lila. Ijämförelse med det svarta så är det blå här inte lika självklart lysande.

När jag undersöker färger såhär och påstår olika saker är det kombinationen jag tittar på, i en lyckad färgkombination lyfter färgerna varandra, de berikar varandra och existerar utan att ta udden från sin granne. Då går de ihop och lyser tillsammans.

”Om lila görs mörkare, vinner blått tillbaka sin lyskraft”.

Pappersmontage, blått mot mörkare lila.

De ljusa blå får kanske tillbaka sin lyskraft men den mörkaste blå uppslukas helt av det lila, kontrasten är för liten. Denna lila är betydligt mindre röd än den ljusare lila, detta påverkar också vår upplevelse.

Blått mot brunt
”På mörkbrunt (dov, mörk orange) råkar den blå färgen i en upprörd, starkt vibrerande darrning, och det bruna väcks samtidigt till en levande färg.”

Pappersmontage, blått mot brunt. (Färgerna är något korrigerade i datorn…)

Detta är ett svårt exempel. Det blå lyser, likt det gjorde mot den svarta bakgrunden, kanske ännu mer. Den mörka blå framträder. Men jag ställer mig frågan om den bruna berikas av det blå? Beror det på vilken brun vi väljer som bakgrund? Självklart. Denna bruna kanske inte är den mörka orangebruna som Itten syftar på.

Blått mot orangeröd
”På rödorange behåller blått sin mörka kraft och börjar lysa starkt. Här hävdar sig blått på sitt sällsamma och overkliga sätt”.

Pappersmontage, blått mot orangeröd.

De blå lyser utan att den röda förlorar i lyster. Här kommer även den mörkaste blå till sin rätt. Färgerna är tydliga!

Blått mot grönt
”Om blått står mot det lugnt gröna, så viker det starkt av mot rödaktigt. Endast genom denna avvikelse kan det räddas till levande verkan undan det grönas förlamande mättnad”.

Pappersmontage, blått mot grönt.

Den mörka blå framträder, den ljusa faller undan, den mellanblå existerar mot den gröna utan att någon av färgerna förlorar sina karaktär.

Jag kan däremot inte se det här att den blir rödaktig. Kanske min blå från början har lite grönt i sig vilket i så fall skulle motverka dragningen åt rött. I andra fall har jag sett tydliga exempel på den här dragningen åt lila men här ser ag den inte. Det beror självklart på vilka kulörer man använt.

Kommentar
Citaten är hämtade ur Ittens bok Färg och färgupplevelse, sid 88.

Det är alltid svårt att överföra pappersprover till digitala bilder. Därför har jag bearbetat bilderna, framfgör allt har jag sett till att de blå kulörerna är demsamma i alla exempel.

Detta är ett sätt att testa, ka sin förståelse för färg och lra sig att se färger på ett nytt sätt. Jag gjorde även screentryck med dessa olika färgkombinationer. Det kommer i nästa inlägg.

/Emma-Kara

Blått – ett temaarbete

Lämna ett svar

Av Emma-Kara

Jag har under våren fördjupat mig i blått. Deta i samband med en kurs på Umeå universitet som jag har gått under året; Skapande bild 30hp. Jag kommer att redovisa mitt arbete här på Kulörklubben.

IMG_5871Inspirationsbild 1: Min ljussättning av träd i Trollhättan.

Projektplan: Teamarbete av Emma-Kara Nilsson
En studie i blått

Beskrivning
Jag har för avsikt att göra ett konstnärligt projekt med inspiration i ett citat av Ragnar Josephson. Josephson menar att konstnärer har olika ingångar i sitt verk, ofta är det ett beställningsverk men det kan också vara fritt skapande ur konstnärens egen inspiration, ambition eller drivkraft.
Det finns olika utgångspunkter för ett verk.
Ragnar Josephson skriver i sin bok Konstvekets födelse:

I det förstnämnda fallet utgår konstnären från en text, ett litterärt motiv, en innehållsmässig ide. (…) Den andra vägen begynner med formen, det vill säga det betydelselösa ornamentet. De första skisserna visa en fördelning av en yta – ett proportionsschema, en fördelning av ljus och skugga eller en sammansättning av färgfläckar. Man kan inte klart upptäcka något innehållsmässigt motiv. Konstnären har utgått från impulsen: Jag vill måla något rött! Eller: Jag vill ge en ordning av ljust och mörkt! (Josephson, sid 111-112)

Med inspiration av Josephsons beskrivning vill jag i mitt temaarbete utgå från en färg och jag har valt blå som min färg.

Med mig in i projektet har jag tagit ett antal inspirationsbilder. Jag har lagt in dem, något slumpmässigt, i texten.

Syfte och mål med projektet
Jag ville arbeta kreativt och från början förhållandevis fritt. Syftet var att utvecklas konstnärligt genom att ge mig själv ramar och samtidigt frihet. Jag ville skapa med blått.
Jag vill dessutom undersöka hur den blå färgen påverkas av omkringliggande färger.

IMG_8278Inspirationsbild 2: Slånbär i vid Nimis, Kullaberg.

Mina mål med projektet:

  • producera ett antal grafiska blad med hjälp av screenteknik
  • studera den blå färgens relation till andra färger med utgångspunkt i Johannes Ittens påståenden om blått
  • publicera resultatet av mitt arbete på min blogg Kulörklubben, kulorklubben.com
  • om möjligt ha en utställning med mina grafiska blad

Metod och utförande
Jag utgick från Johannes Ittens påståenden om blått och gör en färganalys med hjälp av färgat papper; blått på gult, blått på svart, blått på brunt, blått på orangerött, blått på lila och blått på grönt.  Det blir ett undersökande arbete för att på så sätt närma mig den blå färgen.
Denna analys kommer jag sen ha med mig in i mitt konstnärliga skapande. Denna färganalys kommer också att vara den fördjupning som berör mitt temaarbete och som jag skall föreläsa om inom ramen för uppgiften.

IMG_0562
Inspirationsbild 3: Två knän möts, båda i blå byxor.

Frågeställning
Hur illustrerar jag den blå kulören? Hur får jag den blå färgen att lyftas fram? Finns det kulörer som den blått går mer väl tillsammans med än andra?
Johannes Itten skriver i sin bok Färg och färgupplevelse, följande om blått:

Står blått mot gult, verkar det blå mycket mörkt och utan strålning.

Står blått mot svart, så lyser blått med ljus ren kraft. Står blått mot lila, verkar det tillbakadraget, tomt och kraftlöst. Det lila fråntar blått varje betydelse genom sin starkare materiella kraft. Om lila görs mörkare, vinner blått tillbaka sin lyskraft. På mörkbrunt (dov, mörk orange) råkar den blå färgen i en upprörd, starkt vibrerande darrning, och det bruna väcks samtidigt till en levande färg.

På rödorange behåller blått si mörka kraft och börjar lysa starkt. Här hävdar sig blått på sitt sällsamma och overkliga sätt.

Om blått står mot det lugnt gröna, så viker det starkt av mot rödaktigt. Endast genom denna avvikelse kan det räddas till levande verkan undan det grönas förlamande mättnad. (Itten, sid 88)

Jag ville studera den blå färgens relativitet i mitt arbete och jag
har utgått från Ittens påståenden.

IMG_5194Glashink av Sara Lo af Ekenstam. Ljussättning av mig.

Temafördjupning
Under arbetets gång ingick att göra en temafördjupning om blått. Jag har alltså dels i uppgift att producera ovan nämnda grafiska blad, delas att göra en fördjupning kring temat. I fördjupningen skall jag pröva Ittens påståenden i digitala bilder och i grafiska blad.

IMG_7580Inspirationsbild 5: Lampor vid målgång, Midnattsloppet

Nästa inlägg kommer att handla om min fördjupning i det blå!

/Emma-Kara

IMG_6966Inspirationsbild 6: Mosaik i Helsingborgs hamn.

Litteratur jag nämnt i inlägget:

Itten, J. (1971). Färg och färgupplevelse: subjektiva upplevelser och
objektiva kunskaper som vägledning till konsten. Stockholm: Norstedt.

Josephson, R. (1991[1955]). Konstverkets födelse. (6. uppl.) Lund:
Studentlitteratur.

 

 

Nytt tema – blått

Lämna ett svar

Under våren har jag funderat över blått. Till min hjälp har jag, som så ofta tidigare, tagit Johannes Itten. Itten har gjort ett antal påståenden om blått som jag kommer att relatera till i min undersökning. Frågor som jag har haft med mig är:

  • Hur illustrerar jag den blå färgen?
  • Hur får jag den blå färgen att lyftas fram?
  • Finns det färger som den blå färgen går mer väl tillsammans med än andra?

Jag kommer att prerentera mitt arbete här. Håll utkik!

Blått är fokus för Kulörklubben just nu.

Pappersprover i olika blå nyanser.

//Emma-Kara

På studiebesök i måleributik del 2

Lämna ett svar

Påsken närmar sig och vi tänker ofrånkomligt på gult, gult är påskens färg, i alla fall kommersiellt. Kulörklubben har varit och besökt Måleributiken i Alvik och pratat gult. I detta inlägg fokuserar vi på tapeter, gula tapeter.

Gult i tapeter
 Gula tapeter kan ha olika mängder gult i sig. De kan ha en mer eller mindre gul bakgrund, vara helt gula eller de kan ha gula detaljer bland andra kulörer. I klassiska tapeter är det inte ovanligt med en gulaktig bakgrund.


Den gula kulören i botten har en blek valör och som egentligen inte pockar på någon uppmärksamhet, den ligger enbart som en neutral bakgrund. Vilsam.
”Mönstret Fruit var ett av de första tapetmönster som ritades av William Morris. Redan 1864 gjorde han detta mönster med persikor, citroner, apelsiner och granatäpple. Här ser vi mönstret i varma gula och gröna toner på en mjuk vit botten”. (Bild och bildtext hämtad på Måleributiken i Alviks webshop.)


Här har tapeten en starkare gul detalj i en annars färgrikt mönster.
Savuti från Cole&Son. ”Denna underbara afrikanska lustgård har fångats i en tapet som finns i sju vackra och distinkta färgställningar som var och en har ett eget uttryck: här en version med starka och klara färger mot bakgrund i mörkt petroleumblått”. (Bild och bildtext hämtad på Måleributiken i Alviks webshop.)

 

De gula löven får stor plats spridda över tapetens mönster, vi ser grått, blått och gulgrönt tydligt, djuren i grå och blå toner framträdande på lika villkor som det gula.
Savuti från Cole&Son.

Var finner vi helt gula tapeter eller i alla fall till övervägande del gula? Min upplevelse är att Tricia Guild alltid har använt mycket färg. Jag går till Designers Guild’s tapetkataloger men inte heller där finner jag speciellt mycket gult, i alla fall inte starkt gul.

Undantaget – kanske – är den tonade tapeten Saraille, där hittar vi gult. Jag associerar till äldre tiders målade bröstpaneler men här tonat på tapet.


En tapetvåd av Saraille från Designers Guild.

Några lite udda och galet gula tapeter fann vi dock!

Cole&Son, här tapeten Puzzle.

Det absolut gulaste i hela butiken var barnkatalogen!


Tyvärr speglade den gula utsidan inte innehållet även om vi fann gult bland seriehjältar och minioner. I denna katalog hittade vi den här galna tapeten!

I barnrum är det ofta mycket prylar, leksaker, kläder och gosedjur. För att det inte skall bli för mycket intryck så kanske denna tapeten ändå mest är en rolig idé.

Retro – här finns det gult
För att verkligen hitta gula tapeter fick vi ta oss till Retro-tapeterna för second-hand-fantasten.

En instagrambild från Måleributiken i Alvik illustrerar detta väl!


Bild från Instagram @maleributikenialvik.

Bilden är publicerad med instagramtexten: ”Gult är inte bara något som passar till påsken. 🐥Gult hör våren till, men i år är den pigga kulören även en av de största trendfärgerna. Och det finns många fina sätt att lyfta in gula toner i hemmet. Här ser ni snygga retro tapeter från @missprint_ltd”

Gult är en pigg kulör skriver man i Måleributiken i Alvik i sitt Instagraminlägg. Jag reflekterar över att gul är den ljusaste kulören, intensivast i sin klarhet och ljushet i jämförelse med andra kulörer. Om man blandar in lite svärta i det gula dämpar den sig och blir lite mindre pockande  och aningen lugnare för ögat, vissa kallar det att den gula blir lite skitig. En av riskerna med gult är att kulören kan dra åt det gröna hållet, särskilt när det blir mörkare i rummet eller om ljuset kommer från norr. Blandar man i något rött i den gula kompenserar det för grönskiftningen. Vi kan se det i en av tapeterna ovan, den som har svarta streck med små spretiga bollar i ändan, där är den gula aningen rödare och drar inte alls åt grönt.

Kommentar
Det var spännande att vara på studiebesök i Måleributiken i Alvik. Den intensiva eftermiddagen började med färg och avslutades med tapeter. Tack än en gång Therese Svensson för ovärderlig hjälp i jakten på gult!

/Emma-Kara

På studiebesök i måleributik del 1

Lämna ett svar

Om gult och dess (eventuella) användning

”Vitt har varit det ledande inom inredning i många år. Nu börjar grått smyga sig försiktigt in, försiktigt. Grått med lite blått i sig, absolut inte grått med gult eller rött i sig.”

Jag har varit på besök i Måleributiken i Alvik för att höra mig för om gult. Vad tycker kunderna om gult? Vill de ha gult? Är gult en storsäljare? Varför inte? Varför inte gult? Mina frågor var många och svaren inte helt lätta att tyda men en sak är säker; kunderna väljer sällan gult. Folk verkar snarare lite rädda för gult. Therese Svensson tog sig tid och guidade mig bland allt det gula.

Det verkar som att det är långt kvar till att gult får en plats i våra hem. I alla fall på våra väggar. Som en detalj kanske, en kudde eller ljuslykta eller i form av detaljer i mässing eller läder men inte gärna på väggarna. Vi tittade på färgprover, vilket  utbud  som fanns och vad kunderna väljer.

Om kunderna vill titta på gula färgprover är det inte de vänstra proverna de tittar på. De är alldeles för gula, intensiva och starka, det är de till höger i bilden de slutligen stannar vid. Dessa färgprover är från Alcro. (Foto E-K).

Måleributiken i Alvik säljer bl a färger från Farrow&Ball.


Gula färgprover från Farrow&Balls hemsida. De räds inte gult och de flesta kulörer är relativt intensiva i färgen. (Jag har gjort en print screen från deras egna hemsida).

Farrow & Balls färger är populära bland kunderna men med undantag för gult, som kunderna sällan köper och mycket riktigt, på provburkarna med gul färg fann vi ett tunt lager damm. Gult verkar inte vara på tapeten.


Provburkar från Farrow&Ball (Foto E-K)

Designers Guild förknippar jag med starka färger. På deras hemsida har jag hämtat följande bild:


Blått har tre rader med färgprover och grönt har två, dessutom finns här turkos. Rött tillsammans med rosa har två rader. Gult däremot, har endast en rad med färger.

Vi plockar ut de gula färgerna från Designers Guilds färgkarta, ser ut så här:


Gula färgprover i förhållandevis bleka nyanser. Bildkvaliteten är inte så bra men den ger en hint om de kulörer vi kan välja mellan.

Vad kommer det sig?
Vad är det som gör att vi undviker gult?
“Gult är fult” rimmar vi ofta på och “gulnade tapeter” är ett begrepp som antyder gamla tapeter där pappret gulnat, “nikotingult” är heller ingen komplimang åt den gula färgen.

Putsade väggar verkar utgöra ett undantag. Så fort ytan har struktur verkar det lättare att acceptera gult. I Stockholm är många hus gula, överallt är det gult. Kan det vara något med strukturen i putsen som gör att vi har lättare att acceptera gult på putsade ytor?


Här ett gult kvarter i Stockholm. Gula hus är en vanlig syn i olika stadsdelar i Stockholm. Kan detta vara längs Sveavägen? (Foto E-K)

Putsade väggar i ett hus i Toscana skulle kunna vara gula, men är oftast ockrafärgade. Den riktigt kalla gula kan vi se som fräsch, den kan få dra åt lime, bara inte tvärtom, bara inte det gula drar åt aprikos, det är en färg som många skyr.

Gult i ljus
Gult påverkas mycket av ljuset. En förhållandevis neutral gul kan i ett kallt ljus se grönaktig ut men om kvällssolen lyser in med sin värme genom fönstret och träffar den gula färgen blir den varm nästan orange. Gul är en känslig färg, “lite kinkig” just för att den påverkas så starkt av olika ljus.

För att den gula färgen inte skall bli grönaktig behöver den blandas upp med rött. Det är ett sätt att kompensera för ett kallt och lite blåaktigt ljus, som t ex dagsljuset är. Men när man blandar upp den gula med lite rött upplever ofta kunden att kulören drar mot aprikos och det skrämmer dem. Problemet är att den kulör som vi ser i färgburken inte är den kulör som vi sedan upplever hemma på väggen. En provmålning bör alltid göras!

En inspiration från Farrow And Ball med deras kulör ”Yellocake” får bli en avslutande inspiration.


Ett rum i gnistrande gult med golv i kontrasterande och lite dämpad turkos. Bild hämtad från Decorating tips from Farrow and Ball.

Fortsättning och tack
Det har är första inlägget av två om gult i Måleributiken i Alvik. Nästa inlägg handlar om tapeter och blir en direkt fortsättning på detta.

Tack Therese Svensson för att du delade med dig av lusten till och känslan för kulörer, inte minst gult! Du gav mig intressanta infallsvinklar och mycket inspiration under mitt mitt besök med fokus på gult.

/Emma-Kara

 

 

Nytt tema – Gult

Lämna ett svar

Kulörklubben fortsätter sina färgstudier med att rikta fokus mot gult.
Välkomna till detta nya tema!

I Svenska Akademiens ordbok går följande att läsa om gul:

1) som har den färg (ngn l. ngra av de färgnyanser) som i rägnbågen o- i spektrum med vitt ljus ligger (ligga) mellan orange o. grönt l. ngn mer l. mindre ren skiftning av denna färg; som är av samma färg som guld, citroner, saffran m. m.

gultFärgcollage i papper.

/Emma-Kara

Reflektion om röd som form

Lämna ett svar

Johannes Itten skriver i Färg och färgupplevelse (1971) om olika former han associerar till olika kulörer. ”Liksom färgerna har formerna sitt ”sinnliga-etiska”, expressiva värde. Han menar att form och färg skall stödja varandra i en komposition. Rött associerar han med kvadraten!

fa%cc%88rgers-former_ro%cc%88d
Här en bild jag har arbetat med utifrån en förlaga i Ittens bok. Jag har frilagt figurerna och färglagt de röda formerna i en kulör som är nära en ren och ouppblandad röd.

Itten motiverar: ”Den röda färgens tyngd och ogenomskinlighet har samhörighet med kvadratens statiska och tunga form”. Är det en tung färg undrar jag? Vi kan uppfatta den som så. Dess kvalitet i mättad form är opak (vilket den i och för sig inte är ensam om).  Den är relativt mörk om man jämför med gult.

Tunga röda tapeter och tunga röda draperier har vi läst om i böcker och sett i filmer. Röd är inte heller en färg jag associerar till lätthet.

Här ett exempel på en röd tapet från Little Greene, Wilton:

little-greene-wilton-tapet
Little Greene, Wilton, bild från Engelska Tapetmagasinet.

En röd kvadrat i två olika röda kulörer, mönstret i sig är långt ifrån kvadratiskt och kantigt i formen.

På Fashion Wallpaper har de en möblerad exempelbild:

fashion-wallpaper_little-greene_wilton
Två svarta fåtöljer mot röd vägg.

Stillhet och allvar. De svarta fåtöljerna står stadigt förankrade i bilden, hjälpta av den lika svarta golvlisten. Mönstret i tapeten bidrar till att lätta upp det röda, kanske lite tunga rummet.

Nedan en helt annan bild med både soffa och vägg i rött.

Rött-rum.jpg
Ur Hans Blomquists bok In the mood for colour, beskuren bild.

Soffans står stadigt nära golvet. Den röda färgen bidrar till detta. Röd lampa, röd blomma, röd duk och röda stråk på väggen. Vad har den lila för betydelse i bilden?

Kommentar
Inga raka besked, inga tydliga svar, inget självklart resonemang. Inlägget är mer som en reflektion över påstående att en färg kan ha en form.

//Emma-Kara

Rött ljus

Lämna ett svar

Vi fortsätter det röda med att titta igenom äldre inlägg. Här är ett inlägg från 2013 som vi återpublicerar.

ToughAlliance2_Eric
The Tough Alliance – Popaganda maj 2005, Stockholm. Ljus E-K Nilsson. (Foto, vi vet inte fotografens namn men om känner du igen din bild hör gärna av dig!)

Ninas kommentar till bilden
Bilden är magisk! Det har både med dess färg och form att göra. Formen; armarna och mikrofonens riktning bildar tillsamman med benen en snett utåt uppåt rörelse som fortsätter – alternativt landar – i det gröna ljusets strålar. Det ger en öppenhet för olika slags tolkningar: ikonografisk (stjärnform), psykologisk (expressiv), litterär (inferno) med flera. Den gröna färgen är kall, snarast blåaktigt grön och skall troligen föreställa rök. I bilden blir den röda figuren blodaktig, som om den rest sig upp ur en rödfärgad vätska som liksom ”brinner” i sin intensitet.

Den röda vågrätalinjen är förstås viktig i sammanhanget, liksom att den bryts av, av både grönt och rött ljus.

/N.N.

Emma-Karas kommentar
Ljus träffar en yta reflekteras strålarna och vi kan uppfatta ljuset och färgen. När man arbetar med ljus på scen som i bilden ovan måste ljuset träffa något för att vi skall se det. Röken reflekterar det turkosa ljuset, om vi inte hade haft rök på scen hade det turkos ljuset landat på scengolvet och ingen hade sett det.

På sångaren ligger rött ljus, för att han skall synas men också för att förstärka det turkosa i bakgrunden (med vitt ljus på sångaren hade bakgrunden blivit fadd och uttryckslös, med blått hade allt flutit samman). Det röda ljuset träffar sångaren, här finns ingen rök som fångar upp och reflekterar vilt om kring sig vilket bidrar till renhet och tydlighet.

De två ljusens kulörer, riktning och karaktär står i kontrast till varandra och förstärker upplevelsen: en ljus turkos ganska mjuk bild i bakgrunden och en skarp, ren och karaktärsfast röd i förgrunden vilket speglar musiken där sången är rå, ren och intensiv och musiken briljant, melodiös och poppig i bakgrunden. Snyggt!

/Emma-Kara