Kategoriarkiv: Recensioner

Veckans bild

ockra040
Roussillon ochre quarry. Courtesy Fulvio. Ur Colour in the Making s. 20.

OCKRA – EN VARM (den varmaste?) FÄRG
Leran ur vilken ockra utvinns förekommer på olika platser i Europa, Canada, Japan, Australien och Swatziland. Kulören kan vara gul-, röd- och brunaktig. Proportionerna sand, lera och järnoxid bestämmer kulören. Pigmentet är enkelt att framställa och färgen betraktas som den tidigast använda i människans utvecklingshistoria. Lascaux grottan i Dordogne, Frankrike innehåller målningar från c:a 40000 år f.Kr. Indianer i Amerika dekorerade sina kroppar med en rödaktig ockra, den röda ockran i Egypten användes som symbol för seger och livet självt.

Om ockra kan man läsa i en nyutkommen bok om färg: Colour in the Making. From Old Wisdom to New Brilliance (2013). Boken tar upp konsthistoria och designfrågor genom färgens material: de användbara jordpigmenten, syntetiska pigment och färg inom trycktekniker. I boken (235 sidor) visas på grundläggande samband mellan färg som används inom konst och vetenskapen om färg. Författarna är färgkonservator Mark Clarke, kemisten och forskaren Phillip Ball och reproduktionsteknolog Carinna Parraman.
N. Nilsson

Recension

Culture of Color022
Horrocks, Chris (red.) (2012). Cultures of Colour: Visual, Material, Textual. 1st ed. New York: Berghahn Books.

Boken innehåller ett antal vetenskapliga artiklar om färg samlade i Volume 15, Polygonus: Cultural Diversities and Intersections.

Färg genomsyrar vår visuella och materiell kultur och påverkar våra sinnen. Färg infiltrerar våra uppfattningar och minnen. Den existerar som ett kulturellt och psykofysiskt fenomen och ger en mängd betydelser inom olika historiska och kulturella sammanhang. Bidragsgivarna till denna volym Cultures of Colour: Visual, Material, Textual skriver och beskriver hur färger genomsyras av specifika symboliska och materiella betydelser. Boken är indelad i tre huvudområden: 1) Colour and Visual Culture, 2) Colour and Material Culture, 3) Colour, Text and Race. I flera bidrag hanteras betydelsen av några för färgforskningen framstående figurer; Goethe, Klee, Chevreul, Wittgenstein, Turner, Runge med flera. Två kapitel i del 1) har titlarna ”Colour Soundings: After the Tone of Francis Bacon” och ”Colour as a Bridge between Art and Science”. I det senare fokuserar författaren Mary Pearce på verk av tre samtida konstnärer, bl.a. Damien Hirst, där han prövar att överbrygga eller sammanbinda vetenskap och färg genom att delta med ett verk i rymden. Särskilt intresserar sig Pearce för rum och ljud. I del 2) ”Colour in Gardens: a Question of Class or Gender” diskuteras färgfrågan i planteringar i engelska trädgårdar utifrån perspektivet klass och kön. Det är en relativt svag undersökning (på grund av få informanter) men inte ointressant. Författaren Beverley Lear kommer fram till att det finns skillnader i hur män och kvinnor av olika klass väljer växter (utifrån färg) till och i sina trädgårdar. Del 3) handlar om färg kopplad till individer och folkslag.
N. N.

Pantone Color Card

Pantone har gett ut en box med 18 färgade kort i. Varje kort har två färgade sidor. Enligt Pantone själva är dessa stora och tydliga kort en inbjudan till barn och vuxna att tillsammans utforska färg på ett helt nytt sätt.

18 kort baserade på de nio av våra vanligaste färger: röd, gul, blå, grön, orange, lila, brun, rosa och grå. Varje färg har ett namn och ett eget kort. På enda sidan presenteras färgen och på den andra associationer till färgen och dess unika namn.

Pancace Brown Caces Pancace Brown

Bland flera olika pannkakstårtor får barnet välja ut den pannkakstårta som matchar den bruna färgen som heter Pancace Brown. Tillsammans kan man diskutera de olika bruna nyanserna.

Här är ett annat exempel på brun:

Kangaroo Brown Kangaroo Brown Animal

Vill be om ursäkt för att färgåtergivningen inte är helt ok men jag hoppas ni får med er idén med dessa kort.

Det som jag kan se som intressant med dessa kort är att barnet och den vuxne kan diskutera att det finns olika bruna kulörer, inte bara en färg som vi nämner som brun utan att variationen är oändlig. Barnet lär att se och lägga märke till färger på ett mer avancerat sätt än när de bara utsätts för en röd, en gul, en blå och en grön t ex. Tillsammans med barnet kan man också måla upp nya färger och döpa dem efter hur de ser ut eller efter vad de är lika.

9781419706264_p0_v2_s260x420

/Emma-Kara

Vernissage: Tom Bogaard på Galleri Thomassen

Vi har varit på vernissage på Galleri Thomassen som inviger sina nya ljusa lokaler med en utställning av Tom Bogaard och Samira Englund. Till vår glädje fann vi två målningar som gick helt i brunt.

weismullers gorge
”Weissmullers george” av Tom Bogaard. Foto: Emma-Kara Nilsson

En liten tavla strax innanför entrén, en ravin i ett stenigt landskap, så monokromt i bruna toner som ett stenlandskap kan vara

En bit längre in i galleriet, på en egen vägg hänger målningen som har samma namn som utställningen: ”The Hinterland”.

the hinterland”The Hinterland” av Tom Boogard. Foto: Emma-Kara Nilsson.

En stor målning med bambu nästan helt i brunt, ett par partier tavlans övre och nedre del är i varmare bruna nyanser vilket ger liv åt tavlan. Några stänk eller fläckar av ljus limegrön glimmar till och ger liv åt ytan.

Brunt färgschemaEtt enkelt färgschema baserat på fotografiet av tavlan, tyvärr ger det inte riktigt rättvisa åt färgerna som i verkligheten var mycket klarare. Vi kan dock se fyra bruna färger varav två drar mot grått. Den femte färgen, den gröna, ger liv åt kombinationen på ett lite oväntat sätt.

Fin utställning väl värd att besökas!
Öppet 6 feb – 23 feb 2014

/Emma-Kara

Recension av artikel, publicerad i IJARST

En översyn över färgen och dess effekter i inomhusmiljö av Soma Kalia.

Reflektionerna är hämtade ur artikeln Colour and its effects in interior environment: a review, publicerad i International Journal of Advanced Research in Science and Technology (IJARST), vol. 2, Issue 2, 2013, pp 106-109.

Jag presenterar artikeln och hänvisar till ett par bildexempel från tidigare inlägg av Emma-Kara om Sveriges snyggaste kontor. Kalmas artikel vänder sig till arkitekter, designers och de som är intresserade av inredning.”Colour can perform a multiple roles and can affect a person’s emotions, energy level, and séance of order or disorder as well, it can set the tone of an interior and make it seem formal or informal, masculine, cool restful or invitingly worm. The aim of successful interior design is to be able to control these effects through the masterful use of colour as a designtool itself.” (Kalia 2013 s. 106)

Kalia har gjort en undersökning, där han studerat andras utsagor om färgers olika betydelser och ordnat kulörerna i kategorier. Hans källor är hämtade titlar från internet, böcker och tidskrifter utifrån ett antal nyckelord som psychological effect of colour, colour theory, nature of colour m.fl. Metodiskt har han delat in undersökningen efter tre kategorier: 1) färgens psykologiska och fysiologiska effekt, 2) betydelsen av varma, kalla och neutrala färger och 3) färgens effekt på form. Färger han listat är rött, gult, grönt, blått, orange, violett, brunt, svart, vitt och grått.

1) Färgens psykologiska och fysiologiska effekt
Det har gjorts ett antal studier över färgens inverkan på elever i klassrummet under 1990-2000 talet. Resultaten är motsägelsefulla när det gäller att bestämma färgers optimala påverkan på studiemiljön. Dock, aktiva barn föredrar kalla färger medan de mer passiva barnen känner sig bekväma bland varma färger. Alltför många olika kulörer överstimulerar individen. Hon blir stressad i en läromiljö som innehåller både många färger och mönster. Kalias sammanställning i kategorier visar att t.ex. grönt ”It is often the choice of persons who are intelligent, social, who are given to voluble habits of speach, and who often have an intense appetite for food, also calming, relaxing, refreshing.” Komplementfärgen rött däremot ”Speed up the heart and respiration rates and to raise blood pressure.”

Om t.ex. violett kan vi läsa in följande egenskaper: ”The colour of sensitivity and artistic expression. Pale tint of violet are define as playful, magical. Deeply violet is dignified and mysterical.”

I inlägget om Sveriges snyggaste kontor från den 29.11.2013 finns ett foto på ett kontor, eller snarare samtalsrum med stolar i ljust violett och golvytor i en ljusare valör. Stämmer intrycket med citatet ovan?

2) Betydelsen av varma, kalla och neutrala färger
Kulörerna på den varma sidan av färgcirkeln ger en varm atmosfär, uppfattas som bekväma och trevliga (cozy).  I inlägget om Sveriges snyggaste kontor finns en bild på matsalsmöblerna i varma, milda kulörer med inslag av lysande rött. De milda gröna och något smutsade rosa tonerna verkar på mig vilsamma och njutbara – den skarpare röda stimulerande.

De kalla färgerna – de Kalma benämner neutral­a – inger både kyla och lugn, ” Reduse blood pressure, pulse and respiration rate.”  Men, de kan även ge en känsla av depressivitet. Färgerna vitt, svart och grått ligger mitt emellan de varma och kalla enligt Kalma, och har en mindre färgmässig psykologisk påverkan. Färgerna används i rum där man vill uppnå ett minimum av känslomässig effekt. Se bild nr 2 i ovan nämnda inlägg.

3) Färgens påverkan på form
Kalma refererar till Johannes Ittens teori om hur primärfärgerna gult, rött och blått samverkar med formerna triangeln, kvadraten och cirkeln. Därmed kan kulörer antingen betona, försvaga, eller konvertera uppfattningen av en specifik form. Färgen kan t.ex. betona formen, förminska eller förstora den. Enligt teorier på Bauhaus skolan i Weimar hävdades att till exempel kuben med sina horisontala och vertikala linjer kunde kopplas till gravitationen och till den röda kulören.

Sammanfattningsvis kommer Kalma fram till att när man väljer kulörer till interiörer skall man betona både estetiska aspekter och funktionella. En understimulerad miljö kan vara lika förödande som en överstimulerad.

Man kan diskutera artikeln och dess resultat. Jag gör inte det här men funderar över värdet av rekommendationerna.
N. N.

Sveriges snyggaste kontor 2013

logo

I går var jag på plats i Stockholm för att delta i ett seminarium i samband med korandet av Sveriges snyggaste kontor 2013. Det var intressanta föreläsningar om allt från framtidens hetaste kontorslägen i Stockholm till hur belysning påverkar effektiviteten och arbetsglädjen på arbetsplatsen. De föreläste också om betydelsen av kundbemötande och hur man kan inreda kontor med ett hållbarhetstänk genom att återanvända och handla ”second hand”.

Intressant var att ordet färg i princip inte nämndes en enda gång under fyra timmars seminarium. Han som föreläste om ljus sa i förbifarten nåt i stil med att ”det där med inredning, möbler och färg det kan ni ju redan men ljus det brukar man inte veta så mycket om”. Jag håller inte med, färg är det få som är särskilt medvetna om (men han har rätt i det där med ljus, det är kanske ännu färre som är medvetna om ljus).

Microsoft Sverigekontor vann 1:a pris. Grattis! Grattis också till Murman Arkitekter som utformat kontoret!

m_1469_orig
Foto Jason Strong.

Här har de fått in färg, det är kul tycker jag. Vi ser grå och blå toner (det blå förknippar jag själv med Microsoft), de blå övergår i lila på stolarna. Till detta har de några barstolar i en knalligt gul accentfärg. Lila och gult är komplementfärger och allt blir till en sammanbunden helhet, ingen enskild färg tar över utan de lyfter kaxigt fram varandra.

m_1473_orig
Foto Jason Strong.

Golvet fortsätter i grå toner och i bakgrunden ser vi en lila soffa, färgerna kommer igen. Till detta har de lag till olika gröna, en kallare turkosgrön i förgrunden, i mitten pallar i mild pastell och i fonden ett draperi i en varmare grön färg. Värmen i draperiet gör att lokalen inte ser så avlång ut, de varma färgerna har en tendens att komma närmare betraktaren och här har man utnyttjat detta för att påverka rummets volym.

m_1474_orig
Foto Jason Strong.

Här en matsal, lunchrum eller fikarum. Det grå fortsätter att lägga en neutral grund. Möblemanget har helt övergått till milda pastellfärger. Det gröna återkommer och binder samman, några stolar i en djärvare röd har lagts till men uttrycket är milt, inget konkurrerar med det man äter och rummet inbjuder till lågmälda samtal över en bit mat eller en fika.

Murman arkitekter har fått till ett kontor som många vill vara i. Det har röstats fram av svenska folket till topp tio och sen valts ut av en expertjury. Jag avslutar mitt reportage från korandet av Sveriges snyggaste kontor med en bild på det gula barstolarna som får stå som ett utropstecken efter detta inlägg!

m1468_orig
F
oto Jason Strong.

/Emma-Kara

Jättegärna Färger – en recension

En ny bok för barn om färg har kommit ut! Jättegärna Färger Se! Lär! Väx! (Globeförlaget 2010) i svensk översättning av Annika Sternö Anderberg. Den ingår i en serie böcker för barn från 4 år.

jattegarna-farger
I den här boken ges vi möjlighet att upptäcka naturens olika färger, se att färger förändras med årstider och att färger finns i många olika kulörer och nyanser. ”Orange är den mest lysande av alla färger, från största pumpan till minsta.”

Orange uppslagVarje uppslag har en färg som tema. Detta är ingående och även bakgrunderna till objekten har denna färg, som här – i bokuppslaget ovan – är aprikosen lagd mot en ljust orange botten. Att författarna valt att använda en bakgrund i samma färg linnebär att variationerna inom det orange färgspannet kommer fram tydligare. Se närbild på aprikosen:

Persika
Skiftningarna i aprikosen kommer fram och vi kan tydligt se de rosa och lila kulörtonerna i aprikosens rundning.

I boken möter vi de fantastiska färger som finns i naturen, grönt, lila, rosa och blått men också vitt, svart och grått. Randigt finns med där zebran och löken är exempel. Skimrande har fått ett uppslag och genomskinligt som räkan eller maneten. I boken väcks frågor kring färg och en fascination för naturen. Jag kan varmt rekommendera den för alla er som vill läsa och inspirera om färg för barn nära er!

/Emma-Kara

Visbys färger – en recension

En nyutkommen kandidatuppsats vid Högskolan på Gotland, Kulturvård av Max Laserna (2013): Visbys färger – Exteriör färgsättning av bostadshus i Visby innerstad 1860-1930

Vi tar med uppsatsen för att visa på det intresse för färg som växer fram idag och som ett exempel på den forskning som sker alldeles i detta nu.

Med uppsatsen hoppas Laserna kunna ”bringa en strimma nytt ljus över ytorna i denna annars så väldokumenterade stads kulturhistoria”, och visst gör han det. Med hjälp av fotografier, akvareller och färgprover har Laserna samlat kunskap om de färger som användes.

Laserna inleder med att färgvalet historiskt sett ofta har styrts av tillgången på pigment, ekonomiska förutsättningar, sociala konventioner, smak och påbud. ”Färgsättning har ofta varit (och är) en viktig del att ge en bebyggelse dess karaktär, och har på så vis fungerat som ett sätt för dem som bott där att känna tillhörighet till en invand miljö.”  En intresseväckande och betydande kommentar, att vi känner tillhörighet till en invand (färg)miljö.

Lasernas frågeställningar:

  • Hur skiljer sig färgsättningen mellan innerstadens olika byggnadstyper?
  • Har det funnits särskilda ordningar för hur byggnadselement och detaljer färgsatts hos de olika byggnadstyperna?
  • På vilka sätt skiljer sig dagens färgsättning från de dåvarande?

Det visade sig att Visby innerstad hade en förhållandevis enhetlig färgsättning baserad på jordpigment och kimrök. Här exempel på färgprover ur fasaden på ett av de undersökta husen.

väggfärgprov

Vi ser förhållandevis milda färger i en fasads puts medan dörrarna har haft en djärvare och mer varierad färgsättning som dessutom har växlat över tid.

dörrfärger

Mitt intresse fångades av själva uppsatsen och dess ansats: att försöka göra ett färgschema över en stad eller en plats. Här är ett exempel på ett av Lasernas färgscheman:

färgschema

Fyra lager i kombination. Färgproverna och färgschemat visar inte samma byggnad.

(Alla bilder är skärmdumpar från Lasernas uppsats.)

Det visade sig att ljust blågrått och gult (ockra) har varit vanliga fasadfärger i Visby innerstad. På fönster och dörrar har man tagit ut svängarna lite mer. Kulörerna är mättade och mörka. Färgskalan är väl sammanhållen (i kombinationsbilden) genom att gult finns i ockra, grönt, rött och brunt.

/Emma-Kara

2000 colour combinations

framsida398

Lewis, Garth (2009). 2000 colour combinations for graphic, textile and craft designers. Batsford. London.

Garth Lewis (1945-) är brittisk konstnär och lärare. Boken om färg är på drygt 300 sidor och innehåller c:a 2000 färgkombinationer. Syftet är att visa på färgkombinationer enligt en utifrån färgsystemet logisk ordning, det med tre primärfärger. Lewis inleder med en beskrivning av färgsystemets uppbyggnad och hur det kan användas i en mängd mer eller mindre lagbundna kombinationer. Boken, som snarare kan liknas vid en katalog, riktar sig till konstnärer och designers som dels arbetar digitalt med färg (CMYK & RGB) och dels med penslar och pigment. Samtliga färgillustrationer är opaka och sammanställda i nonfigurativa form- och färgkombinationer. Boken saknar källhänvisningar. Det gör den inte mindre värdefull i det praktiska användandet, men det är alltid viktigt att visa på vems skuldror man vilar.

I introduktionskapitlet beskrivs bokens upplägg. Färger återges med kulörton, mättnad och ljushet. En egenhet hos Lewis är att han använder ordet ”chroma” när han avser en färgs kulörton och dess mättnad.

En triad (här primärfärgerna rött, gult och blått, (fig. 1) illustrerar modellen för det visuella berättandet (färgkombinationer). Till samtliga färger anges CMYK och RGB nummer.

Efter en relativt noggrann färgintroduktion, inklusive hur varje kapitel är uppbyggt, följer ”Colour Palettes” där primär- sekundär- och tertiärfärg behandlas var för sig. Här visar jag förenklat hur en sådan genomgång ser ut (fig. 1-3).

framsida399
Fig. 1. Triad. Primärfärgerna rött, gult & blått.

ljushetslika392
Fig.2. Ljushetslika. Primärfärgerna justerade så att de överrensstämmer i ljushet och mörkhet.

proportioner394
Fig. 3. Primärfärgerna, exempel på proportioner.

Gult

Relationen mellan analoga färger (de som ligger nära varandra i färgcirkeln) betecknas harmoniska på grund av att de inte innehåller någon dramatisk kulörkontrast. De bygger på en gemensam kulör. I detta fall gult (fig. 4). Författaren skriver att intensiteten hos den gula färgen gör att den bör användas med sparsamhet eller i mindre mättad form i kombination med andra färger (Lewis 2009, s. 54). Om gult varieras i både ljushet och mättnad uppstår starka varma färger, de som pigment ofta kallas jordfärger: gulockra, rå umbra och bränd sienna med flera. Lewis menar att de förmedlar en naturlig atmosfär.

Utvidgad (extended) analog färgpalett innehåller angränsande kulörer till de analoga. I detta fall blågrön och gulröd (fig. 5-6). Således innehåller alla färgerna i fig. 5 gult. Lewis skriver att blågrönt ligger nära ett komplementärt förhållande till rödgult. Han använder begreppen ”yellow-blue” och red-yellow något t.ex. Johannes Itten inte gör. I hans nomenklatur ligger alltid primärfärgen först i det sammansatta ordet. Lewis använder två primärfärger. Där uppstår en otydlighet. Ittens nomenklatur är klarare när han använder sig av en primär- och en sekundärfärg. Red-yellow blir: rödorange och gulorange.

gult triad395
Fig. 4. Analog triad: gulorange, gul, gulgrön. En analog harmoni åstadkoms i denna palett där samtliga färger innehåller gult.

extended analog 1397
Fig. 5. Utvidgad (extended) analog färgpalett där två nya kulörer tillkommit och den gula har tagits bort.

extended analog396
Fig. 6. Utvidgad analog färgpalett. Exempel på proportioner.

Relativa proportioner och balans i färg fås genom erfarenhet och bedömning snarare än via en förutsägbar formel eller mekanisk beräkning. Det är den subjektiva bedömningen som svarar mot ett normalvärde när det gäller skillnader av varje ren färgnyans (Lewis 2009, s. 68).

Efter genomgången av de enskilda kulörerna följer ett kapitel om simultankontrast (färgillusion) och ett om hur vi uppfattar transparens. Det framgår tydligt att illustrationerna i båda kapitlen bygger på konstnären och pedagogen Josef Albers färglära: Albers färglära. Om färgers inverkan på varandra (1982). Garth Lewis avslutar med ett kapitel, där färger och färgkombinationer hämtade från t.ex. natur eller från föremål inom en ”liknande” kontext, och ett där sju konstnärer visar egna verk och de färgpaletter de utgått från (fig. 6-7).

boxar
Fig. 7. ”Monolithic Box series”. Ptolemy Mann 2006.

boxar & rutor
Fig. 8. Exempel på färger i ”Monolithic Box series”.

Ptolemy Manns comments: ”Colour is the most significant aspect of my work as it is the first thing that people relate and respond to . . . There cannot be one palette of ten colours to sum up my years of colour exploration, so this example is simply representative of my approach to putting colours together: a balnce of warm and cool colours alongside a variation in saturation and value from light to dark.” (Lewis 2009, s. 326)

N. N.

Ny bok av R. Osborne

Betrakta inte detta som en recension utan snarare som en anmälan.

Roy Osborn_25.08.2013. Recension

Omslagsbild till: Osborne, R. (2013). Books on Colours since 1500: A History and Bibliography of Colour Literature. Universal-Publishers, Boca Raton, USA.

Det första traktatet om färg skrevs c:a 400 f.Kr. Författaren till On the Nature of Man var Hippocrates of Cos. Han undersökte skillnaderna mellan flegmatisk, kolerisk, blodfull (”sanguine”) och melankoliskt temperament. Denna upplysning kan man hämta ur konstnären och författaren Roy Osbornes senaste bok.

Det är en bibliografi uppdelad i tre avsnitt och kan ses och användas som en uppslagsbok med källreferenser. Layouten är psalmboksliknande – där namnen på författare och titlar följer på varandra efter en sortering som har med ämnestillhörighet att göra – små bokstäver och täta radavstånd. Varje sida är indelad i tre spalter med :
1) första utgivningsår och ämnesområde,
2) författare, titel och något om innehåll/författare och
3) utgivningsort och förlag. Denna sammanställning utgör huvudparten av boken.
Därtill finns ytterligare två delar eller snarare register som i sin tur är sorterade efter ämnesområden; ett alfabetiskt index efter författare och ett kronologiskt efter utgivningsår.

Ämnesområdena är 26 som alla berör färg, t ex: arkitektur, färgundersökningar inom måleri (”Colorants”), design, ljus, musik, måleri, filosofi, fotografi & film, psykologi. Boken är en sökmotor för den specialintresserade av t.ex. färgfilosofi, färgterapi, klassificeringssystem etc.

Roy Osborn är en auktoritet på färgens område och har gett ut flera böcker bl.a. Lights and Pigments: Colour Principles for Artists (1980) och Color Influencing Form: A Color Coursebook (2004).

Min kommentar:
1. Omslagsbilden är gjord av författaren. En nonfigurativ målning (?) i varma kulörer och blått. Kandinsky skriver att den röda färgen helt kan kylas ner av blått. Särskilt gäller det den varma cinnobern som inte tål det kalla. Kandinsky skriver att ”Det förlorar genom det kalla hela sin klang och mening.”. Osborns bild domineras av olika röda kulörer (och gröna, rosa m.fl.) och en blå. I kompositionen lyser det blå mot betraktaren och jag tolkar det som att i huvudsak det röda understöder blått på det rödas bekostnad som alltså förlorar sin ”klang” – men däremot inte sin ”mening”!

2. Att rött är den första av de kulörer som nämns efter svart och vitt, som stod att läsa hos Arnheim (1974) får vi ett belägg för i Osborns bibliografi. Människans temperament har en röd egenskap enligt Hippocrates of Cos. 

/N.N.