Etikettarkiv: kulör

Röd – en definition

RÖD – vi tar det från början
För tre år sedan startade vi Kulörklubben. Vi var och är fortfarande intresserade och roade av färg både som en betydelsefull ingrediens i vår vardag och som del i konstnärliga sammanhang. För att dryfta färgproblematiken startade vi bloggen Kulörklubben. Via bloggen ville vi nå ut med våra tankar och reflektioner om färg och bli ett forum för diskussion för de som är intresserade av färg; professionella, specialister och en intresserad allmänhet.

Vi fortsätter med detta samtidigt som vi vill förtydliga och omorganisera upplägget, gå igenom gamla inlägg, ge nya vinklingar på färger och färgteman för att underlätta för er som läser och för att förenkla sökandet på bloggen. Vi tar om det från början, vi börjar med rött!

roda-rutor
Färgat papper på kartong. Efter förlaga och inspiration från Josef Albers. Här ser vi många olika nyanser av rött. Några lite blåaktiga och några lite gulaktiga. Variationen kan tyckas oändlig. Av E-K

Det finns många nyanser av rött. I den tolvdelade färgcirkeln ryms rött mellan rödorange och rödlila.

Färgcirkeln
Ittens tolvdelade färgcirkel.

rod-med-grannar
Röd och röds grannar: rödlila och rödorange. Här har jag plockat ut en bit ur Ittens färgcirkel. Jag har lagt in ett antal bilder med röda föremål och plockat färger ur dem som jag placerat längs med färgcirkelbiten.

Det finns en stor variation på rött, svårigheten är att finna den rena röda. Vi lär oss också att se om en röd är gulaktig eller om den är blåaktig.

Röd – en kulör
Röd som grundfärg (kallas även primärfärg, beroende på vilket färgsystem man använder sig av) är varken rödorange eller rödlila. Den är endast röd och är således varken gulaktig eller blåaktig. Enligt Johannes Itten i Färg och färguplevelse (1971) är röd en känslig färg, som gärna slår över mot att antingen bli gulaktig eller blåaktig.

legoplan
Legoflygplan. Legoröd skulle kunna vara den rena röda vi är ute efter. Foto Tomas Sandberg.

Röd – en språklig definition

Rudolf Arnheim (1904-1907), filmteoretiker och perceptionspsykolog, skrev om den röda kulören i Art and Visual Perception: A Psychology of the Creative Eye (1974), att rött är den av alla kulörer som först omnämns efter svart och vitt. Röd är således det färgord som först uppkommer i ett språk. Det måste har varit viktigt att kunna namnge denna färg. På isländska heter det rauður, på tyska heter det rot och blod heter blut. Orden har ett gemensamt ursprung, Uuve Snidare skriver i Leva med färger (1997) att ”Orden rött och blod kommer från samma stam, rudhira på sanskrit. På fornnordiska heter det rodra. Vårt rodna ligger alltså inte långt från ursprungsordet. Men framför allt är rött besläktat med ordet blod.”

/Emma-Kara

 

Poul Gernes

Poul Gernes, var en dansk målare, grafiker och skulptör född 1925 i Danmark, död 1996.

Under sommaren 2016 har Louisiana haft en utställning med många av hans verk. Kulörklubben var på plats och bland mycket annat fascinerades vi av de många färgschema Poul hade gjort.

gernes-rutor
Utan titel, 1966-67, lackfärg på kartong, en serie på 36 verk. Foto E-K

Utöver alla färgscheman fångade ett av hans längre projekt mig. Färgsättningen av sjukhuset i Herlev.

Sjukhuset i Herlev
Poul Gernes var under åtta år anställd av Köpenhamns sjukhus i Herlev, där hans uppdrag var att färgsätta sjukhuset . I utställningen gick bl a följande att läsa om projektet:

Poul Gernes dreamed if making the world a better place. For him, art had a social functioning should not be restricted to art institutions but be integrated into the spaces of everyday life. Begun in 1968, Gernes’ comprehensive decoration of Herlev Hospital’s interior and furnishing is the biggest work of art in Denmark. Around 4500 doors and 3700 rooms are colored in what Gernes described as “the strongest and most reasonable colours”. He used colors as signposts and to create some entertainment and humanity at the hospital.

På Louisiana hade de gjort en rekonstruktion av ett av dessa sjukrum.

rummet   papperskorgen

Jag tittade ner i hörnet och konstaterade att han fått med tre olika rosa och en röda på en yta av några kvadratdecimeter.

hornet

Poul Gernes gjorde de 36 färgscheman ovan strax innan han började på Herlev sjukhus. Det är lätt att anta att det är en förstudie eller att det i alla fall finns en tanke om färgscheman som skulle kunna bli färgsättning. Ett schema är mycket likt färgsättningen i det aktuella rummet.

gernes-fargschema
Detalj från väggen med färgschema tidigare i inlägget. (Utan titel, 1966-67, lackfärg på kartong, en serie på 36 verk).

Här finner vi gult, turkos, blått, olika rosa, grönt  och rött. Likt färgerna i sjukrummet. Färgerna är levande, klara och väl balanserade.Ingen tar direkt över och ingen faller undan.

//Emma-Kara

Ljustest i färg

I arbetet med en dansföreställning som jag skall ljussätta i höst diskuterade vi om kostymen skulle vara grå eller brun och hur den skulle uppföra sig i olika ljus. För att få en fingervisning om hur grått respektive brunt ter sig i olika färgat ljus gjorde jag ett enkelt ljustest. Jag la ut ett antal färgprover i papper (textil hade varit önskvärt) på en ljus linneduk. Jag valde fyra grå, fyra bruna och som jämförelsematerial ytterligare kulörer: en blå, en röd och två gröna. Jag lös på dem med neutralt, vitt ljus och fotade av detta. Från fotografiet gjorde jag sen ett färgschema.

Färgschema dans1Förklaring till mina färgscheman
A: bild över mina färgprover i neutralt ljus. B: Färgschema där jag ”plockat” kulörerna från fotografiet. C: Närbild på färgproverna. D: Kulören på den ljusa duken, vilket ger en fingervisning om vilken kulör ljuset har.

För att undersöka hur färgproverna förändrades i olika ljus satte jag ett färgfilter (en färgad plastfilm som används vid ljussättning) framför lampan och förändrade på så sätt kulören på ljuset.

Färgschema dans2
Vänster: Neutralt ljus.
Höger: Intensivt rosa ljus. Den rosa slår ut alla kulörer utom blått. Allt utom den blå blir rosa.

Färgschema dans3Vänster: Kallt rött ljus. De grå och bruna färgproverna uppför sig ungefär likadant vi ser inte skillnad på vilka som är blå eller bruna. Den blå blir nästan svart och den röda upplevs aningen ljusare än i vitt ljus.
Höger: Ljusblått ljus. Färgerna behåller mycket av sin ursprungliga kulör även om alla kulörer blir betydligt kallare.

Färgschema dans4Vänster: Ljust turkos ljus. De bruna färgproverna är inte längre bruna, de förlorar all värme och karaktär. De grå proverna reflekterar det turkosa. Det övre gröna blir ljusare (så som vi upplevde att det röda blev ljusare i rött ljus) och det undre mörkare gröna blir mer intensivt grönt, kulören förstärks av ljuset.
Höger: Svagt orange ljus. De bruna förstärks. De grå proverna blir bruna och den blå förlorar sin blåhet. Det röda förstärks även här medan de gröna tappar sin kulör. Röd är ju dess komplementfärg och de tar ut varandra vilket känns rimligt.

Färgschema dans5Vänster: Neutralt blått ljus.
Höger: Blått ljus med dragning åt grönt.
En brun blir betydligt rödare i båda belysningarna, den bruna markerad med ett X beter sig oberäkneligt.

Här uppstår ett fenomen som jag egentligen inte kan förklara. Färgprovet i undre raden, tredje från vänster, är en ordinär brun. När jag belyser färgprovet med blått, som i det vänstra exemplet, får det en färg men när jag belyser det med en annan blå, som drar mer åt grönt, som i det högra exemplet, då blir den bruna helt plötsligt mycket rödare och vinner i lyster. Detta är märkligt och märkliga saker sker ofta när man belyser just brunt, men även svart med färgat ljus! Det märkliga är att man snarare skulle kunna tänka sig att den turkos skulle neutralisera värmen i den bruna eftersom det är en komplementfärg, här blir det på sätt och vis tvärtom.

Färgschema dans6
Två olika rosa ljus, en svag nyansskillnad i ljuset får stor påverkan på färgproverna. De grå och bruna går ihop. I det vänstra färgtestet slås de gröna helt ut och blir grå medan de i det högra snarare blir bruna.

Färgschema dans7Här är det endast de grå (vänstra kolumnen) och de bruna (mittersta kolumnen) som jag har valt att visa i de olika färgsättningarna. Längst till höger ser vi linnedukens färg som i princip motsvarar färgen på ljuset.

Kommentar
Detta är ett mycket förenklat test och inte helt rättvisande då kameran inte tar upp färg på det sätt som ögat gör. Men detta ger en fingervisning. Syftet med testet var att se hur brunt betedde sig i olika färgat ljus, om det skulle vara möjligt att skapa olika ljuskänslor även om all kostym var i olika bruna nyanser. Alternativet skulle vara tt ha grå kostym. Det fungerar relativt bra med brunt tycker jag men man kan konstatera att de bruna färgproverna blir mindre nyanserade i blått ljus.

//Emma-Kara

Color Obstacle Rush – ett färgfenomen

I dag finns det flera olika evenemang som använder färg som lockbete eller som en betydande ingrediens i innehållet. Kulörklubben har varit på ett par av dessa event.

Color Obstacle Rush
I helgen har jag varit på Color Obstacle Rush, ett löparevenemang där deltagarna springer en bana på fem kilometer och skall ta sig över eller förbi hinder. De beskriver det så här: ”15 hinder, 6 färgkontroller samt musikkontroller längs banan ger dig den färgstarkaste och roligaste löpupplevelsen!”

Vad är det som får folk att komma till detta? Är färgtemat en publikmagnet? Har kulören i sig en dragningskraft? Jag ville uppleva detta och se om jag kunde få svar på någon av frågorna. Jag bjöd in en vän och vi åkte dit i god tid för att inte missa något.

Tjejer i färgglada kläder
Vi konstaterade ganska snart att ca nittiofem procent av alla deltagare var kvinnor. Vi konstaterade också att de flesta hade ansträngt sig extra i sina val av kläder, alla hade särskilt färgglada kläder på sig.

Fötter Färggranna skor och färggranna leggings var ett genomgående tema hos deltagarna. Alla sprang i vita tröjor, för att övriga färger skulle synas så mycket som möjligt.

GängetEtt gäng som deltog som team. Tyllkjolarna var deras gemensamma klädkod.

Jag frågade en deltagare varför hon valt att delta: ” Det är så j-a roligt. Kul, folk kastar färg på en. Man blir kladdig. För att få vara barn igen.” För henne betydde det mycket att få leka av sig.

Färgerna är majzenastärkelse blandad med hushållsfärg. Detta kastas på, eller sprutas över deltagarna. Tillsammans med hinder i form av hoppborgar med rutschkanor, klätterväggar, fallgropar och hoppballonger bidrar det till att locka fram barnasinnet hos alla deltagare, även mig.

HoppandesEtt hinder var att hoppa känguru på färgglada pilatesbollar med öron.

Ovanliga färgkombinationer
Efter loppet fotograferade jag många vackra färgkombinationer, sådana jag inte stött på tidigare. Inte i denna form i alla fall.

Arm Min arm i blått pigment med inslag av gult och orange.

Skor Mina skor med stänk av blått och lite grönt pigment.

VäskorVåra blå träningspåsar med intensivt rosa pulver.

Färgschema
I de tre färgscheman ser vi starka och klara färger och färgkombinationer.

Color Obstacle Färgschema

Color Obstacle Färgschema2

Color Obstacle Färgschema3

Reflektion
Är det så att starka färger lockar, smittar av sig och bidrar till glädje? Finns det ens ”glada” färger? I alla fall finns här nya (glada) färgkombinationer att upptäcka och ”ta med sig”.

Det har varit en intressant dag och jag ser färger med nya ögon, i alla fall har jag sett färgkombinationer jag inte sett tidigare och jag har upptäckt det vackra i färg på ett nytt sätt.

Emma-KaraHär är jag själv framför sista hindret. Orange och grön färg i ansiktet och blå på kroppen. Det har varit en intressant upplevelse!

/Emma-Kara

Kusttorget inifrån, 2

Jag fortsätter att studera Kusttorget. Denna gång inifrån Gillis Edmans Begravningsbyrå.

Gillis Edman entre

När vi ser på Gillis Edmans entré är den förhållandevis diskret. Inget sticker ut, framtoningen är snarare lite anonym. Planscherna som hänger i skyltfönstret rent färgmässigt harmonierar väl med fasaden, inget fångar direkt ögat.

Väl inne
Jag kommer in i en stor hall, med fönster åt två håll, både ut mot Karl Johansgatan och in mot Kusttorget. Här finns ett tidningsställ, en tamburmajor att hänga sin jacka på, en stol vid ett bord och en soffgrupp. Här finns en palm i en kruka bredvid en stor spegel med guldram. Det är som att 1800-talet möter 80-talet, lite som en blandning av min farmors hem och väntrummet på en vårdcentral. Rent form- och stilmässigt är det splittrat men mitt fokus är ju på färg och med färgen i fokus målas det upp en helt annan bild!

Färganalys
Hur ter sig färgerna i rummet och framför allt hur upplevs Kusttorget inifrån? Direkt slår det mig att den tegelröda kulören från fasaderna på andra sidan torget återkommer i inredningen, så gör även det gröna från byggnadernas fönsterkarmar, här inne i en grön matta. Grönt, rödrosa, brunt, och blått är de dominerande färgerna i Gillis Edmans entré.

Gillis Edman 1
Mix 1
Fotografi och färgschema över skyltfönster med hängande plansch och Kusttorget utanför fönstret. Färgschemats övre rad är från Kusttorget och färgerna i den undre raden är inne i fönstret.

Gillis Edman 2
Mix 2
Fotografi och färgschema över inredning med soffa och matta på parkettgolvet. I färgschemats övre rad finns färgerna från Kusttorget med, i den undre raden återges färgerna inne i rummet..

De dominerande färgerna i rummet är olika gröna nyanser, kallare i mattan och varmare i krukväxterna, det är också den sk gammelrosa färg som vi ser på soffdynan och i planschen. Dessa färger återkommer utanför fönstret och det blir en väl sammanhållen helhet. Det röda och gröna utgör komplementkontrast då de befinner sig på var sin sida i färgcirkeln, färgerna lyfter och kompletterar varandra.

Två exempel på lyckad färgkombination

IMG_6451
På bilden ser vi att det gula från affischen återkommer i det gula ljuset i lamporna och även i lampfotens detaljer. Färgen binder samman. 

IMG_6463
Palmens gula nerv vid guldspegeln är ytterligare ett exempel på en lyckad och sammanbindande färgkombination.

Reflektion
Jag slås av att det som harmonierar väl kan bli väl milt om vi talar i termer av marknadsföring och att med sitt budskap och sina tjänster fånga någons intresse, t ex en förbipasserande. Om färgerna istället inte alls harmonierar så kan det bli fult. Här borde finnas en kombination värd att fördjupa sig i. Antagligen genom att använda sig av någon av färgkontrasterna; komplementkontrast, kulörkontrast, ljushetskontrast osv.

Jag trycker det är intressant ur kulörsynpunkt att se på en verksamhet på detta sätt. Jag tycker också att Gillis Edman har lyckats väl i sina färgkombinationer och jag blir glad över att de harmonierar så väl med omgivningen.

//Emma-Kara

 

Fri konst, Valand

Recension av Emma-Kara

Kulörklubben har varit på vernissage! Avgångseleverna på Valands kandidatprogram i Fri konst har examensutställning. Tretton kandidatelever ställer ut i var sitt rum i en sekelskiftesvåning på Vasagatan 33. Pågår fram till 15 maj.

När Kulörklubben går på vernissage står naturligtvis färgerna i fokus. Jag letade efter färger och måleri. Vilket jag fann. En kandidat som gått in för färger på djupet är Anna Bergman men jag vill också nämna Björn Camenius, Alexander Skats och Snöfrid Caldeborg.

Anna Bergman
Anna Bergman undersöker färgen fysiskt. Vilka egenskaper den har och hur den beter sig på pappret. I katalogen läser jag: ”Hennes konstnärliga praktik utspelar sig till stor del i laboratoriet. Likt en strukturerad forskare gör hon färgblandningar av vatten och tusch som märks upp och loggförs med regelbundna mellanrum för att få fram ett exakt resultat. Processen fortsätter på canvasduken som spänns upp på golvet”

Vi fick se prov på dessa undersökningar i utställningen, dels i forma av hinkar med upplöst färg för besökaren att provmåla med, dels som färgprover på väggen.

IMG_6255
Anna Bergman – färgprover, vatten och tusch.

Målningarna på duk var enorma upp till tre gånger fyra meter. Tyvärr var ljussättningen av utställningen i det närmaste katastrofal så någon bra bild fick jag inte på en hel målning men väl fina detaljbilder.

IMG_6264Anna Bergman, detalj ur målning Time collapse, 2016. Orginalmålningen är 380×276 cm.

För mig är detta jättespännande. Det undersökande tillvägagångssättet tilltalar mig. Att ta sig an färgen så metodisk och på djupet känns utmanande och seriöst. Kulörerna blandas och dess egenskaper fångas upp och utnyttjas. Motivet blir inte det viktiga, färgen och dess blandningar hamnar i fokus.

Björn Camenius
Måleri, grova drag och många färger. Färgmässigt väl sammanhållet och genomarbetat. Björn Camenius måleri finns mellan det föreställande och det abstrakta, bilderna har ett djup.

Här ett exempel:

Björn Camenius
Björn Camenius, olja på duk.

Färgschema_BC
Färgschema baserad på Björn Camenius målning. Av E-K

Färgschemat visar på färger som går väl ihop. Ljusa och mörka nyanser i varje kulör, det rosa-magentafärgade och i det grå som ibland drar åt lila står i väl kontrast till det komplementerande gröna som finns i både kalla och lite varmare toner. Fint.

 

Alexander Skats
Måleriskt, drömskt och koloristiskt. När färgerna låts flyta i varandra och formerna inte är närvarande blir valet av kulör desto viktigare. I exemplet nedan är formen däremot starkt närvarande, färgerna lustfyllda och djupet lyckat. Turkos-lila-rosa och brungrått. Härligt.

AS
Alexander Skats, olja på linne.

AS_detalj
Alexander Skats, olja på linne, detalj.

Snöfrid Caldeborg
Hundar, urtidsdjur eller drakar, för mig är det oklart vad de föreställer men de fångar mitt intresse. Starka i formen och med ett kontrasterande småblommigt tygmönster i väl sammanhållna färgskalor. Min nyfikenhet väcks, vad är detta?

IMG_6269 IMG_6273
Snöfrid Caldeberg, skulptur och detalj, blandmaterial.

Avslutande kommentar
Det var intressant och roligt att gå på Valands examensutställning. Jag ser fram emot att se mer av dessa målare och av Snöfrid Caldebergs skulpturer. Jag rekommenderar er att gå till utställningen om ni har möjlighet.

Alla bilder är fotograferade av mig. Jag reserverar mig för färgåtergivningen. Men ni får i alla fall en känsla för färgerna och måleriet och det är min tanke.

Läs mer på Akademi Valands hemsida

//Emma-Kara

 

 

 

Den blå natten 2

En bild som jag har med mig som inspirationskälla i mitt arbete med Kärlekens stig i Trollhättan är Jan Lööfs fyrvaktaren i Morfar är sjörövare.

fyrvaktaren
Illustration av Jan Lööf ur boken Morfar är sjörövare.

En brant tallslänt ner mot älven skall få ljus med inspiration från denna bild.

I den nyutkomna boken om Jan Lööf, Jan Lööf 75 år, som getts ut på Kartago förlag 2015, står att läsa om Jan Lööfs förhållande till färger. Ika Johannesson ställer en fråga till Jan Lööf om hans förhållande till färg:

En stor skillnad är att dina färger förändrats sen du började jobba i datorn.
Till slut har jag blivit av med min färgskräck. Problemet är att jag saknar färgfantasi.Mina böcker har ofta gått i lite väl bruna, murriga toner. I datorn blir det mer ”äh, jag sätter dit ordentligt rött på något ställe i alla fall”. Färgerna är inte så tråkiga längre. … (sid 12)

Kommentarer till färgsättning återkommer på fler ställen i boken, här kommenterar han Sagan om det röda äpplet: ”Och den gamla nojan, mitt jättedåliga självförtroende när det gäller färg. Det går ju i brunt allting och ser inte färgstarkt ut.” (sid 148). Med datorns hjälp förändras färgsättningen, i den kommande boken om Felix finns en tjej med som huvudperson: ”Tjejen i den kommande Felix-boken har långbyxor. Jag använder ju alltid bruna och varma färger, men hon är faktiskt klädd i rosa och lila, kvinnliga flickfärger.” (sid 232).

Provljussättning
Med tanke på detta vill jag i min ljussättning i Trollhättan försöka färga in en slänt i blått och låta de knotiga och lutande tallarna ta upp värmen i ljuset och det bruna.

I arbetet med ljus används färgfilter. Det är filtren framför ljuskällan som ger ljuset önskad färg. I beräkningen måste ljuskällans vithet eller gulhet räknas in. Vissa ljuskällor har ett vitare eller kallare vitt sken medan andra har ett varmare ljus, (jämför med glödlampor, halogenlampor och ledlampor som vi har för hemmabruk). Brunt ljus är inget ljussättare brukar arbeta med även om det förekommer. Jag har lyckats få tag på tre bruna filer och de ser ut så här:

filterprover
Fyra filterprover med filternamn. Jag har lag dem på min iPad och fotograferat av för att försöka ge en bild av kulören i de transparenta filtren.

Jag är inte helt nöjd med den blå som borde dra mer åt grönt för att närma mig inspirationsbilden lite bättre, men de bruna tror jag kommer att fungera väl med varmvita ljuskällor.

När jag sätter filtren framför mina ficklampor och lyser hemma på väggen ser det ut så här:

IMG_6051  IMG_6047Ljustest med ficklampor och färgfilter på vit vägg. Filter: Lee 232, Lee 156 och Rosco 68.

Jag hoppas kunna visa resultatet av mina tester i slutet av nästa vecka. Premiär för blå natten är den 23 april!

//Emma-Kara

 

 

 

 

 

Den blå natten

I Trollhättan ordnas varje år en kulturnatt, Den blå natten. I år fyller Trollhättan 100 år och de kommer ha ett jubilemumsspecial, Den blå natten förlängs till en vecka, 23-30 april. På vastsverige.com går att läsa: ”Trollhättans jubileumsår till ära sträcker ljusarrangemanget Den Blå Natten ut sig över en hel vecka och växer till en ljuspromenad där vi rör oss i ett belyst, nästintill magiskt älvrum.”

Jag är inbjuden att belysa Kärlekens stig!

21_9_Norra entren_1_IMG_4545  21_7_Nora entrén_2_tallarna_IMG_4547
Norra början av Kärlekens stig. Foto E-K

Kärlekens stig
Kärlekens stig sträcker sig från Olidans kraftstation till början av slussområdet, en sträcka på 1,1 km. För att ta mig an uppdraget har jag delat in stigen i zoner med lite olika biotop. Ett område med yngre lövträd, ett med gamla ekar, en planterad tallskog och branten med krokiga tallar, ett parti har stora granar och på ett ställe sträcker sig berghällen ut i vattnet med en stor stenbumling likt ett jättekast.

350-500  800-1000   
Delar av Kärlekens stig. Skisser av E-K

Konstnärlig inspiration
Till ljussättningen av varje zon har jag valt ut ett konstverk som inspirationskälla. En målning av John Bauer blir inspirationen till ljussättningen av de stora ekarna t ex och en bild av Elsa Beskow ger mig idéer om hur jag skall ljussätta den yngre lövskogen. Till norra entrén har jag valt en bild av Yayoi Kusama som inspiration till färgval och karaktär.

IMG_2821
“Love is calling”, verk av Yayoi Kusama.

Provljussättning
Vi har varit och provljussatt denna del av stigen med ”Love is calling” i våra tankar. Vi arbetade med ljuskällor med olika färger men också med färgade filter som vi satte framför lamporna. Här är två bilder från provljussättningen.

IMG_5865  IMG_5852
Provljussättning Kärlekens stig med inspiration av ”Love is calling” av Yayoi Kusama. Foto E-K

Jag skall försöka hålla er uppdaterade under kommande vecka!

/Emma-Kara